InfoLex

All juridik på ett ställe

NJA 2024:41 (Barnet och underhållsbidraget II)

Högsta domstolen·NJA 2024:41 · 2024-07-02Prejudikat
En tidigare boendeförälder som är vårdnadshavare för barnet är behörig att företräda barnet i fråga om underhållsbidrag för förfluten tid.

Referat

Lunds tingsrätt

F.J. väckte genom [sin mor] A.E. talan mot [sin far] U.J. om underhållsbidrag.

Tingsrätten antecknade, efter genomgång av handlingarna, följande om F.J:s talan.

F.J. har, genom sin ställföreträdare A.E., yrkat att U.J. ska förpliktas att utge såväl retroaktivt som framtida underhållsbidrag – – –. U.J. har invänt att talan ska avvisas eftersom A.E. inte är behörig att företräda F.J. i frågor om underhåll.

Det är ostridigt att A.E. och U.J. separerade i juni 2017 och att F.J. har bott stadigvarande hos U.J. sedan november 2021. A.E. uppger att [F.J.] bott växelvis hos båda föräldrarna. U.J. uppger att F.J. bott stadigvarande hos honom även i maj 2021–oktober 2021 och i övrigt bott växelvis hos båda föräldrarna.

Till grund för sitt yrkande om avvisning har U.J. anfört att det är den förälder som barnet bor hos som är behörig att företräda barnet i frågor om underhåll. U.J. har uppgett att [F.J. inte] har sitt stadigvarande boende hos A.E. och att hon därför inte äger sådan behörighet. U.J. har vidare anfört att det i undantagsfall finns möjlighet för en förälder att företräda barnen i fråga om underhållsbidrag även vid växelvis boende förutsatt att den andre föräldern försummat sin underhållsskyldighet. U.J. har bestritt att han försummat sin underhållsskyldighet och anfört att A.E. således inte är behörig att företräda barne[t] på denna grund.

A.E. har, i fråga om avvisningsyrkandet, anfört att växelvis boende innebär att barne[t] får anses bo hos båda föräldrarna och att både hon och U.J. därför är behöriga att företräda barnen i frågor om den andra förälderns bidragsskyldighet. A.E. har vidare anfört att F.J. har rätt att få sitt yrkande om retroaktivt underhållsbidrag för den tid han inte bodde stadigvarande hos U.J. prövat – – –.

Tingsrätten (chefsrådmannen Nils Petter Ekdahl) anförde följande i beslut den 4 augusti 2022.

SKÄL FÖR BESLUTET

Av 7 kap. 6 § FB följer att, om annan än den som enligt 2 § har att betala underhållsbidrag försummar sin underhållsskyldighet, kan rätten ålägga den försumlige att betala underhållsbidrag till barnet. Genom rättsfallet NJA 2013 s. 955 förordnade HD att när ett barn bodde växelvis hos sina föräldrar skulle den förälder som hade ett större ekonomiskt utrymme än den andre åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap. 6 § FB, om barnet inte får det underhåll från föräldern som det har rätt till enligt 7 kap. 1 § samma balk. Domstolen anförde vidare att vid växelvis boende anses barnet bo varaktigt tillsammans med båda föräldrarna. När barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna bör båda föräldrarna anses behöriga att företräda barnet i frågor om den andra förälderns bidragsskyldighet.

– – –

Det är ostridigt att F.J. sedan november 2021 har sitt stadigvarande boende hos U.J. Av NJA 1985 s. 387 följer att det är den förälder som barnet bor hos som är behörig att företräda barnet i frågor om underhåll. Mot bakgrund av att F.J. inte har sitt stadigvarande boende hos A.E. är A.E. inte behörig att föra talan avseende F.J:s rätt till underhållsbidrag. Att A.E., när F.J. bodde växelvis, var behörig att föra en sådan talan förändrar inte situationen att hon vid talans väckande inte längre var behörig. Talan ska därför avvisas i denna del.

BESLUT

Tingsrätten avvisar talan avseende F.J:s rätt till underhållsbidrag.

Hovrätten över Skåne och Blekinge

F.J. överklagade i Hovrätten över Skåne och Blekinge och yrkade att hovrätten skulle lämna U.J:s yrkande om avvisning av talan om F.J:s rätt till underhållsbidrag utan bifall.

U.J. bestred ändring.

Hovrätten (hovrättsråden Helen Voelkerling och Sofia Olsson, referent, samt tf. hovrättsassessorn Elin Bogren) anförde följande i beslut den 28 april 2023.

SKÄL FÖR BESLUTET

A.E. och U.J. har gemensam vårdnad om F.J. Vid tiden för talans väckande var F.J. varaktigt boende hos U.J. Talan avser dock underhåll för förfluten tid då F.J. var växelvis boende hos föräldrarna. Frågan är om A.E. är behörig att företräda F.J. i rättegång mot U.J. i fråga om underhållsbidrag för sådan tid.

Rätten till underhållsbidrag tillkommer barnet (7 kap. 2 § första stycket och 7 kap. 6 § FB) och det är barnet som är part i rättegång om underhållsbidrag. En talan om underhållsbidrag kan avse förfluten tid men får inte, om inte den underhållsskyldige medger det, bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes (7 kap. 8 § FB).

Utgångspunkten vid gemensam vårdnad är att båda föräldrarna är barnets förmyndare och att de företräder barnet gemensamt (10 kap. 2 § första stycket FB). Skulle en fråga om rättegång mellan förmyndaren och den omyndige uppkomma är förmyndaren förhindrad att företräda barnet och det föreskrivs därför en möjlighet att förordna god man för den omyndige (12 kap. 8 första stycket och 11 kap. 2 § andra stycket FB).

Av 7 kap. 2 § tredje stycket FB följer att barnets vårdnadshavare får företräda barnet i fråga om underhållsbidrag. Av uttalanden i förarbetena till nu aktuell lagstiftning anförs att det av allmänna principer följer att den förälder som är underhållsskyldig inte kan företräda barnet gentemot sig själv och att den andre får då i stället ensam företräda barnet (se SOU 1977:37 s. 80). Det uttalas vidare att om föräldrarna har gemensam vårdnad kan endast den förälder som inte är bidragsskyldig företräda barnet i underhållsfrågan (prop. 1978/79:12 s. 159). I rättspraxis har det också ansetts möjligt för den ena föräldern att företräda barnet i en rättsprocess om underhållsbidrag mot den andra föräldern, även när föräldrarna har gemensam vårdnad. HD har i NJA 1985 s. 387 uttalat att den förälder som barnet bor hos är behörig att företräda barnet i frågor om den andra förälderns skyldighet att betala underhållsbidrag. Detta motiverades med att syftet att främja systemet med gemensam vårdnad i någon mån skulle motverkas om det – till skillnad från vad som gäller när endast den ena av föräldrarna har vårdnaden – krävdes medverkan av en särskilt förordnad god man för att få underhållsbidrag fastställt. HD framhöll vidare att den av föräldrarna som barnet bor hos – oavsett om vårdnaden är gemensam eller inte – har ett klart intresse av att den andra föräldern fullgör sin skyldighet att betala underhållsbidrag.

Bor barnet växelvist hos föräldrarna anses det bo varaktigt hos båda föräldrarna och bägge får därför anses vara behöriga att företräda barnet i frågor om den andra förälderns bidragsskyldighet (se NJA 2013 s. 955).

Om föräldrarna har gemensam vårdnad och barnet har kommit att varaktigt bo hos den förälder vars skyldighet att utge retroaktivt underhållsbidrag talan avser, talar starka skäl för att processbehörigheten bör utsträckas till att gälla den förälder som inte har ett med barnet konkurrerande ekonomiskt intresse. I annat fall skulle det krävas att en särskilt förordnad god man medverkade för att få ett sådant underhållsbidrag fastställt. De skäl som motiverar att en boendeförälder har rätt att företräda barnet i fråga om underhållsbidrag från den andra föräldern ter sig därmed lika starka när fråga är om barnets rätt till underhållsbidrag från den andra föräldern för förfluten tid, även om boendesituationen därefter har förändrats (jfr NJA 1985 s. 387).

Hovrätten finner därmed att A.E. har rätt att företräda F.J. i rättegång om retroaktivt underhållsbidrag. Tingsrättens avvisningsbeslut avseende F.J. ska upphävas och målet återförvisas till tingsrätten för fortsatt handläggning av dennes talan.

Hovrätten anser jämlikt 20 kap. 12 § FB att det föreligger särskilda skäl för att tillåta att beslutet överklagas.

BESLUT

Hovrätten upphäver tingsrättens beslut – – – och lämnar yrkandet om avvisning av talan om F.J:s rätt till underhållsbidrag utan bifall samt återförvisar målet till tingsrätten för fortsatt handläggning av målet – – –.

Högsta domstolen

U.J. överklagade och yrkade att HD skulle avvisa F.J:s talan om underhållsbidrag.

F.J. motsatte sig, genom A.E., att hovrättens beslut skulle ändras.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Jenny Engvall, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Punkterna 1–3 överensstämmer i huvudsak med punkterna 1–3 i HD:s skäl.

Frågan i HD

4. Frågan är om en tidigare boendeförälder är behörig att företräda sitt barn i fråga om underhållsbidrag för förfluten tid.

Föräldrars underhållsskyldighet

5. Av den grundläggande bestämmelsen om föräldrars underhållsskyldighet följer att föräldrar ska svara för underhåll åt sitt barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (se 7 kap. 1 § första stycket första meningen FB).

6. Underhållsskyldigheten ska i vissa fall fullgöras genom att föräldern betalar underhållsbidrag till barnet. Så ska enligt 7 kap. 2 § första stycket ske om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andre föräldern. Vid växelvis boende anses barnet bo varaktigt tillsammans med båda föräldrarna. En förälders fullgörande av underhållsskyldighet kan i ett sådant fall inte grundas på nämnda bestämmelse.

7. Det finns emellertid en kompletterande bestämmelse i 7 kap. 6 § som anger att, om annan än den som enligt 2 § har att betala underhållsbidrag försummar sin underhållsskyldighet kan rätten ålägga den försumlige att betala underhållsbidrag till barnet. När ett barn bor växelvis hos sina föräldrar, kan den förälder som har ett större ekonomiskt utrymme än den andre åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap. 6 §, om barnet inte får det underhåll från föräldern som det har rätt till enligt 7 kap. 1 § (se NJA 2013 s. 955).

Talan om fastställande av underhållsbidrag till barn

8. En talan om att underhållsbidrag till barn ska fastställas kan väckas av barnet eller av en förälder. En sådan talan får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det (se 7 kap. 8 §).

9. När frågan om underhållsbidrag aktualiseras i samband med ett yrkande om vårdnad om barnet eller barnets boende behandlas den förälder som framställt yrkandena som part i målet i dess helhet. Om talan endast rör underhållsbidrag anses barnet vara part. (Jfr NJA 1982 s. 376.)

10. En underårig parts talan förs i regel av partens ställföreträdare (se 11 kap. 1 § andra stycket RB). I frågor om underhållsbidrag har vårdnadshavare och förmyndare rätt att företräda barnet (se 7 kap. 2 § tredje stycket FB). Om det uppstår fråga om rättshandling eller rättegång mellan en omyndig och förmyndaren har förmyndaren inte rätt att företräda den omyndige (se 12 kap. 8 § första stycket). Överförmyndaren ska förordna en god man när den som har en förmyndare ska vara part i en rättegång och behöver hjälp men inte kan företrädas av förmyndaren (se 11 kap. 2 § andra stycket).

11. När barnet står under båda föräldrarnas vårdnad gäller som huvudregel att dessa gemensamt ska besluta i frågor som rör barnet och att de gemensamt är förmyndare för barnet (se 10 kap. 2 §). Vid en talan om underhållsbidrag där föräldrarna har gemensam vårdnad om sitt barn, kan emellertid inte den förälder som är bidragsskyldig företräda barnet i underhållsfrågan.

12. I rättsfallet NJA 1985 s. 387 konstaterade HD att syftet med att införa regler om underhållsbidrag vid gemensam vårdnad skulle i någon mån motverkas om det krävdes medverkan av en särskilt förordnad god man för att få underhållsbidraget fastställt. Domstolen fann att i frågor om underhållsbidrag enligt 7 kap. 2 § första stycket till barn som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad är den förälder som barnet bor hos behörig att företräda barnet.

13. Vid växelvis boende anses barnet bo varaktigt tillsammans med båda föräldrarna (se p. 6). Vid en talan om att ålägga en av föräldrarna att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap. 6 §, får, vid växelvis boende, båda föräldrarna anses vara behöriga att företräda barnet i frågor om den andra förälderns bidragsskyldighet (jfr NJA 1985 s. 387 och NJA 2013 s. 955).

En tidigare boendeförälder får föra barnets talan om underhåll för förfluten tid

14. En av föräldrarna kan ha förskotterat mer av kostnaden för barnets underhåll än vad som belöpt på honom eller henne. I ett sådant fall kan föräldern föra en talan på barnets vägnar avseende underhållsskyldighet för förfluten tid (jfr Gösta Walin m.fl., Föräldrabalken, Del I, En kommentar, suppl. 22, januari 2023, s. 7:17).

15. När en talan om underhållsbidrag för förfluten tid väcks kan barnets boende ha förändrats jämfört med vad som gällde vid den tidsperiod som yrkandet om underhållsbidrag avser. Den förälder som inte är bidragsskyldig ska anses vara behörig företräda barnet, även om barnet inte längre bor hos honom eller henne. Det finns ingen anledning att befara att föräldern skulle tillvarata barnets intressen sämre i den ena situationen än i den andra.

16. En tidigare boendeförälder, som alltjämt är vårdnadshavare, ska mot den angivna bakgrunden anses behörig att företräda sitt barn i fråga om underhållsbidrag för förfluten tid.

Bedömningen i detta fall

17. F.J:s talan avser fastställande av underhållsbidrag för förfluten tid då han var växelvis boende hos U.J. och A.E. A.E. är som vårdnadshavare behörig att föra F.J:s talan.

18. Hovrättens beslut ska alltså fastställas.

HD:s avgörande

HD fastställer hovrättens beslut.

HD (justitieråden Anders Eka, Agneta Bäcklund, Petter Asp, referent, Jonas Malmberg och Christine Lager) meddelade den 2 juli 2024 följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

1. U.J. och A.E. har gemensam vårdnad om sonen F.J., som är född 2008. De separerade 2017 och barnet bor sedan 2021 hos U.J.

2. Barnet väckte, genom A.E., talan mot U.J. och yrkade att U.J. skulle förpliktas att betala underhållsbidrag för en period när han bodde växelvis hos föräldrarna.

3. Tingsrätten avvisade barnets talan. Domstolen ansåg att A.E. inte var behörig att föra talan om underhållsbidrag för barnet eftersom han inte hade sitt stadigvarande boende hos henne. Hovrätten har upphävt tingsrättens beslut om avvisning och återförvisat målet till tingsrätten för fortsatt handläggning.

Frågan i HD

4. Frågan i målet är om en vårdnadshavare är behörig att företräda sitt barn i en tvist om underhållsbidrag för förfluten tid även om barnet inte längre bor hos honom eller henne.

Om barnets rätt till underhållsbidrag

5. Föräldrabalkens bestämmelser om underhållsbidrag tar i huvudsak sikte på situationer när barnet varaktigt bor tillsammans med bara den ena föräldern (se 7 kap. 2 § första stycket). Men också när ett barn bor växelvis hos sina föräldrar kan den som har ett större ekonomiskt utrymme än den andra åläggas att betala underhållsbidrag till barnet, om barnet inte får det underhåll som det har rätt till (se 7 kap. 6 § och ”Det växelvisa boendet” NJA 2013 s. 955).

6. Det är möjligt att föra talan om underhållsbidrag också för förfluten tid (se 7 kap. 8 §).

Vem är behörig att föra barnets talan?

7. En talan för barnets räkning förs normalt av barnets vårdnadshavare. När det gäller underhållsbidrag framgår detta uttryckligen av 7 kap. 2 § tredje stycket FB. I en situation där båda föräldrarna är vårdnadshavare men barnet bor hos endast den ena av föräldrarna – dvs. i en sådan situation som avses i 7 kap. 2 § första stycket 2 – följer det av ”Barnet och underhållsbidraget I” NJA 1985 s. 387 att den förälder som barnet bor hos är behörig att ensam föra barnets talan om underhållsbidrag mot den andra vårdnadshavaren. Ställningstagandet i rättsfallet bör ses mot bakgrund av att den vårdnadshavare som påstås vara bidragsskyldig inte kan företräda barnet mot sig själv och att en god man annars skulle behöva förordnas för att talan skulle kunna föras.

8. När barnet bor växelvis hos föräldrarna anses barnet bo varaktigt tillsammans med båda föräldrarna. Den vårdnadshavare som påstår att den andra vårdnadshavaren har försummat sin underhållsskyldighet är därför också i denna situation behörig att föra barnets talan om underhållsbidrag mot den andra föräldern.

9. Skrivningarna i ”Barnet och underhållsbidraget I” om att det är den förälder som barnet bor hos som är behörig att företräda barnet i frågor om underhållsbidrag enligt 7 kap. 2 § första stycket 2 skulle kunna tas till intäkt för att en förutsättning för att föra talan om underhållsbidrag för barnets räkning är att barnet fortfarande bor hos den förälder som för talan (jfr p. 3 och vad som där sägs om tingsrättens bedömning). Rättsfallet måste emellertid, vilket framgår av referatrubriken, läsas i ljuset av att målet gällde en sådan situation där barnet varaktigt bodde hos endast den ena föräldern. Något ställningstagande till vem som är behörig att företräda barnet vid en talan om underhållsbidrag avseende förfluten tid görs alltså inte i rättsfallet.

10. Tvärtom måste det anses ligga väl i linje med det avgörandet att också en talan om underhållsbidrag avseende förfluten tid kan föras av den vårdnadshavare som påstår att den andra vårdnadshavaren under denna tid inte har betalat det underhåll som barnet har haft rätt till. Detta synsätt stöds också av att vårdnadshavare är behöriga att föra barnets talan om underhållsbidrag men att en vårdnadshavare inte kan företräda barnet mot sig själv (se p. 7). Till detta kan läggas att det inte heller i denna situation framstår som motiverat att kräva att en god man förordnas för att talan ska kunna föras.

11. En tidigare boendeförälder som är vårdnadshavare för barnet är alltså behörig att företräda barnet i fråga om underhållsbidrag för förfluten tid. Det gäller oavsett om talan avser en tid under vilken barnet bodde växelvis hos föräldrarna eller om det gäller en tid när barnet bodde hos endast en av dem. Hur boendesituationen ser ut vid tiden för talans väckande saknar således betydelse.

Bedömningen i detta fall

12. Talan avser underhållsbidrag för förfluten tid när barnet bodde växelvis hos vårdnadshavarna. A.E. är vårdnadshavare för barnet. Hon är följaktligen behörig att föra barnets talan mot U.J.

13. Hovrättens beslut ska alltså fastställas. – – –

HD:S AVGÖRANDE

HD fastställer hovrättens beslut.

Källa: Domstolsverket, Sök rättspraxis (CC0). Hela domen finns hos domstolen.