Referat

Västmanlands tingsrätt

Allmän åklagare väckte genom en ansökan, som var daterad den 3 maj 2022, vid Västmanlands tingsrätt talan mot S.D. om förvandling av böter med följande yrkande.

Det yrkas att tingsrätten enligt 25 kap. 8 § BrB och 15 § bötesverkställighetslagen förvandlar de böter som S.D. dömts till eller som det utfärdats ordningsbot för enligt nedanstående förteckning, till ett fängelsestraff.

      1. Polismyndigheten, 2017-06-07, ordningsbot 4 000 kr (4 600 kr), hastighetsöverträdelse,

      2. Polismyndigheten, 2018-02-13, ordningsbot 1 200 kr (1 800 kr), brukat avställt fordon,

      3. Polismyndigheten, 2018-02-26 (godkänt 2018-03-05), ordningsbot 2 000 kr (2 600 kr), hastighetsöverträdelse,

      4. Polismyndigheten, 2018-08-07, ordningsbot 1 200 kr (1 800 kr), brukat avställt fordon,

      5. Polismyndigheten, 2018-09-07, ordningsbot 1 200 kr (1 200 kr), brukat avställt fordon,

      6. Polismyndigheten, 2018-09-13, ordningsbot 2 800 kr (3 400 kr), hastighetsöverträdelse,

      7. Polismyndigheten, 2018-10-13, ordningsbot 1 500 kr (2 100 kr), brukat fordon trots körförbud,

      8. Polismyndigheten, 2019-04-24, ordningsbot 1 200 kr (1 800 kr), brukat avställt fordon,

      9. Polismyndigheten, 2019-05-22, ordningsbot 1 500 kr (2 100 kr), fört fordon och samtidigt använt handhållen mobiltelefon,

      10. Polismyndigheten, 2019-07-13, ordningsbot 1 500 kr (2 100 kr), brukat fordon trots körförbud,

      11. Örebro Tingsrätt, 2019-08-23, dagsböter 80 om 50 kr, bokföringsbrott,

      12. Polismyndigheten, 2019-10-29, ordningsbot 1 500 kr (2 100 kr), brukat fordon trots körförbud,

      13. Polismyndigheten, 2019-11-25, ordningsbot 1 200 kr (1 800 kr), brukat avställt fordon,

      14. Polismyndigheten, 2019-11-26, ordningsbot 1 200 kr (1 800 kr), kört fordon med däck med otillräckligt profildjup

      15. Polismyndigheten, 2020-04-30, ordningsbot 1 500 kr (2 100 kr), underlåtenhet att vid färd använda bilbälte (förare),

      16. Polismyndigheten, 2020-07-31, ordningsbot 1 500 kr (2 100 kr), underlåtenhet att vid färd använda bilbälte (förare),

      17. Polismyndigheten, 2020-09-05, ordningsbot 1 200 kr (1 800 kr), brukat avställt fordon,

      18. Polismyndigheten, 2020-09-15, ordningsbot 2 350 kr (2 950 kr), brukat avställt fordon utan föreskriven trafikförsäkring samt att lyktor framtill saknades eller var ur funktion,

      19. Västmanlands Tingsrätt 2021-01-29, dagsböter 50 om 50 kr, rattfylleri och ringa narkotikabrott,

      20. Polismyndigheten, 2021-02-21, ordningsbot 2 000 kr (2 600 kr), brukat fordon trots körförbud och utan att fordonsskatten var betald.

Totalt belopp inklusive grundavgifter 47 250 kr, varav grundavgifter 10 200 kr. Beloppen ovan utom parentesen är de utdömda böterna, inom parentesen anges inklusive grundavgifterna för obetalda böter.

Grund: I första hand bör de obetalda böterna förvandlas till fängelse på grund av trots från den dömdes sida, i vart fall är det av särskilda skäl motiverat ur allmän synpunkt att så sker, se bötesverkställighetslagen 15 § första stycket. – – – Någon betalning har fram till ansökan inte skett av de ovan angivna böterna – – –.

Vid förhandling i tingsrätten yrkade åklagaren att godkända förelägganden av ordningsböter på 1 200 kr från den 23 augusti 2022 (Hundförargrupp, Västernorrland) och på 2 100 kr från den 21 september 2022 (Ångermanland) också skulle förvandlas till fängelse, men överlämnade till tingsrätten att avgöra om det fanns förutsättningar för det.

S.D. motsatte sig åklagarens yrkanden.

Tingsrätten (ordförande tingsfiskalen John Gustafsson) anförde följande i slutligt beslut den 28 september 2022.

Utredning

– – –

S.D. har bl.a. berättat följande. Han saknar ekonomisk möjlighet att betala böterna. Han äger inte bilarna som är registrerade på honom utan han är bilmålvakt. Han har försökt få bort registreringarna men inte lyckats. Han erhåller idag aktivitetsstöd om 4 000 kr i månaden. Han har genom åren sedan 2017 levt snålt och har fått mycket hjälp från familjen. Han har sökt men inte fått försörjningsstöd eftersom har är registrerad på alla dessa bilar. Han har också sökt arbete men inte fått något. Han vet inte varför han varit bilmålvakt. Han fick cirka 100 kronor per registreringsbevis, men det har han lagt av med. Han vet inte ens var bilarna är. Det stämmer att han betalt vissa skulder tidigare. Han minns dock inte exakt vilka betalningar han gjort. Böterna han fick idag var när han skulle åka till bensinmacken då han höll på att få bensinstopp och han hade då försäkringsbolaget i telefonen, men han hann inte teckna försäkringen och ställa på bilen. Han har ställt på den nu. Det var samma sak som hände när han fick böter den 23 augusti 2022. Han vill inte ha mer böter. Han vill försöka få skuldsanering och då måste han försöka få stopp på detta.

Sedan han blev villkorligt frigiven i januari i år har han skött sig mycket bättre jämfört med hur det var tidigare. Han ställde upp som bilmålvakt innan domen från Örebro tingsrätt där han erkände ett stort antal bedrägerier. Han har idag skyddade uppgifter på grund av hotbilden mot honom. Han har inte försökt hålla sig undan från kronofogden. Han pratade med kronofogden för några månader sedan och erbjöd sig då att göra avbetalning på några hundra kronor i månaden men det gick dom inte med på. De sa att han kunde göra enstaka betalningar men för att han skulle få bort allting var han tvungen att betala 47 000 kr och det kan han inte. Han gör inte svarta affärer. Han saknar möjlighet att försörja sin fru och sitt barn. Han bor inte med dem nu.

SKÄL

Rättsliga utgångspunkter

Om böter inte har kunnat drivas in och det beror på trots från den bötfällde, ska böterna på talan av åklagare förvandlas till fängelse. Bötesförvandling ska också ske om det av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt. Om den bötfällde, när förvandlingsstraffet ska beslutas, är skyldig att betala även andra böter än sådana som avses i ovanstående meningar, ska också dessa böter förvandlas. Förvandlingsstraffet ska bestämmas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader. (Se 25 kap. 8 § andra stycket BrB och 15 § bötesverkställighetslagen, 1979:189.)

Bestämmelsen i 15 § bötesverkställighetslagen ändrades den 1 januari 2021. Tidigare gällde att böter som inte har kunnat drivas in skulle förvandlas till fängelse om det var uppenbart att den bötfällde av tredska hade underlåtit att betala böterna. Ändringen innebar att uppenbarhetsrekvisitet togs bort och avsåg att utvidga möjligheterna till bötesförvandling när bristande betalning beror på trots från den bötfällde. I övrigt gjordes endast språkliga ändringar i bestämmelsen. De utökade möjligheterna till bötesförvandling ska inte gälla för bötesstraff som har dömts ut före ikraftträdandet. (Se prop. 2020/21:8 och övergångsbestämmelserna till SFS 2020:1074.)

Åklagaren har till grund för sin talan i första hand begärt att böterna ska förvandlas till fängelse på grund av trots från S.D. I vart fall är det enligt åklagaren av särskilda skäl motiverat ur allmän synpunkt att förvandling sker. Av de bötesstraff som åklagaren begärt förvandlade är 18 stycken från perioden före lagändringen. Äldre bestämmelser ska således tillämpas i förhållande till dessa, dvs. vad gäller förstahandsgrunden ska det vara uppenbart att den bötfällde av tredska underlåtit att betala böterna.

I förarbetena anges bl.a. följande angående kravet på uppenbar tredska: Regeln tar sikte på sådan direkt obstruktion av verkställigheten som någon gång förekommer men även på den situationen att den bötfällde på ett illojalt sätt har vidtagit verkställighetshindrande åtgärder så att indrivning inte kan äga rum. Det gäller således personer som exempelvis genom skenavtal, täta byten av arbetsplats och liknande förfaranden lyckas göra sig oåtkomliga för exekutiva åtgärder; det kan röra sig om personer som har kontoret på fickan eller som genom bolagsrättsliga transaktioner döljer att de i realiteten disponerar över betydande tillgångar. Paragrafens formulering utesluter dock inte förvandling även för fall då det inte kan visas att verkställighetshindrande åtgärder har vidtagits. Om en allmän bedömning av den bötfälldes levnadsstandard och personliga förhållanden i övrigt uppenbart ger vid handen att den bötfällde avsiktligt har undandragit sig att betala, får en sådan tredskosituation som avses i lagrummet anses vara för handen. (Se prop. 1982/83:93 s. 34.)

Tingsrättens bedömning

Av utredningen från Kronofogdemyndigheten framgår bl.a. följande. S.D. saknar känd inkomst och har historiskt sett inte heller uppburit någon lön eller annan ersättning såsom a-kassa eller ersättning från Försäkringskassan. Sedan februari 2022 utbetalas aktivitetsstöd med ett lägre belopp. Det saknas kända utmätningsbara tillgångar. Han är registrerad på 204 fordon hos Transportstyrelsen. Den 15 september 2020 kunde bl.a. en bil och en husvagn utmätas och sedan säljas för sammanlagt 20 750 kr. I utmätningsbeslutet anges att S.D. till polismännen som stoppade honom sagt att han den dagen köpt båda fordonen i Västerås. Till förrättningsmännen ska han dock ha sagt att han inte är registrerad ägare. I övrigt har Kronofogdemyndigheten gjort förrättningsförsök vid fem tillfällen där främst bilar av utmätningsbart värde sökts, men utan framgång. S.D. har skulder hos Kronofogdemyndigheten på närmare 1,3 miljoner kronor, i huvudsak fordonsrelaterade. Ingen betalning av någon av böterna har skett. Däremot har vissa andra skulder på sammanlagt några tiotusentals kronor skett under perioden 2017–2021.

Enligt tingsrätten är det inte med tillräcklig klarhet utrett att S.D. vidtagit några direkt verkställighetshindrande åtgärder. Han har dock uppenbarligen förfogat över en bil och en husvagn till ett inte obetydligt värde i september 2020. Vidare har vissa betalningar av skulder skett genom åren. S.D. har även själv medgett att han fått vissa inkomster för att ha agerat bilmålvakt. Inte till någon del har dock böterna betalats. Med hänsyn till vad som framkommit finner tingsrätten uppenbart att S.D. avsiktligt har undandragit sig att betala i vart fall en del av de utdömda böterna. En förvandling av böterna är därför redan på den grunden påkallad. Att han idag saknar ekonomisk möjlighet att betala alla böterna förändrar inte den bedömningen. Tingsrätten bedömer även under alla förhållanden att förutsättningarna för att förvandla böterna enligt åklagarens andrahandsgrund är uppfyllda. S.D. har i praktiken blivit bötesimmun och lagförs återkommande för bl.a. bötesbrottslighet. Under sådana förhållanden skulle en underlåten reaktion från samhällets sida avseende de obetalda böterna framstå som stötande för den allmänna rättskänslan.

Vad gäller de godkända ordningsböterna som ålagts den 23 augusti 2022 och den 21 september 2022 är de visserligen lagakraftvunna avgöranden, men det har i målet inte blivit utrett om förfallodagen passerats och betalningsskyldigheten därmed inträtt eller om betalning skett sedan sådan betalningsskyldighet inträtt. Det bedöms därför inte finnas förutsättningar för att förvandla också dessa böter med stöd av 15 § andra stycket bötesverkställighetslagen. Åklagarens yrkande i denna del ska därför avslås.

Vid straffmätningen beaktar tingsrätten att det rör sig om ett stort antal bötesbrott och ett fall av böter som dömts ut i förening med villkorlig dom. Den sammanlagda bötessumman uppgår till 37 050 kr. Betalning har inte till någon del erlagts och tingsrätten har funnit att det till viss del beror på uppenbar tredska från S.D. Vid en helhetsbedömning av omständigheterna finner tingsrätten att fängelsestraffets längd ska bestämmas till två månader.

Tingsrätten påminner om att förvandlingsstraffet bortfaller efter beslut av Kriminalvården till den del straffet inte har verkställts, om böterna betalas.

Tingsrättens beslut

Tingsrätten förvandlade böterna till fängelse i två månader.

Svea hovrätt

S.D. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle upphäva tingsrättens beslut att förvandla böterna till fängelse eller, i andra hand, lindra straffet.

Åklagaren motsatte sig att tingsrättens beslut ändrades.

Hovrätten (hovrättspresidenten Anders Perklev samt hovrättsråden Hans Cappelen-Smith och Marie Skåninger, referent) anförde följande i beslut den 18 januari 2023.

Hovrättens skäl

Hovrätten har tagit del av samma utredning som tingsrätten. I hovrätten är det utrett att de ordningsböter som S.D. godkände den 23 augusti 2022 och den 21 september 2022 inte är betalda.

Tingsrätten har redogjort för de rättsliga förutsättningarna för förvandling av böter till vilka hovrätten ansluter sig. Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten inte att åklagaren har förmått visa att det är uppenbart att S.D. av tredska har underlåtit att betala böterna. Av vad som framkommit har S.D. inte vidtagit några verkställighetshindrande åtgärder och hans levnadsstandard och personliga förhållanden i övrigt ger inte heller vid handen att han avsiktligt har undandragit sig att betala böterna. En förvandling av böterna är således inte påkallad på denna grund.

Hovrätten anser dock, i likhet med tingsrätten, att det av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt att förvandla böterna till fängelse. S.D. har det senaste året återigen lagförts för likartad bötesbrottslighet och har i praktiken blivit bötesimmun. Det vore därför stötande för den allmänna rättskänslan om han helt undgick påföljd för brottslighet som straffats med böter.

Att S.D. nyligen avtjänat ett fängelsestraff föranleder ingen annan bedömning. Enligt 26 kap. 25 § andra stycket BrB ska en dom på fängelse i minst två år träda i stället för en dom på böter eller förvandlingsstraff för böter som har meddelats innan den förstnämnda påföljden har börjat verkställas. S.D. dömdes den 16 mars 2021 av Göta hovrätt för bland annat bedrägeri till fängelse i 1 år och 6 månader och verkställighet påbörjades den 18 mars 2021. Fängelsestraffet har inte varit av sådan längd att det ersätter aktuella böter och utgör inte heller i övrigt något hinder mot förvandling.

S.D. är betalningsskyldig även för de ordningsböter som godkändes den 23 augusti 2022 och den 21 september 2022. Det är i hovrätten utrett att någon betalning av dessa böter inte har skett och de ska därför förvandlas med stöd av 15 § andra stycket bötesverkställighetslagen. Tingsrättens beslut ska ändras i enlighet med detta.

Hovrätten gör inte någon annan bedömning än den som tingsrätten har gjort i fråga om fängelsestraffets längd.

Sammanfattningsvis innebär hovrättens ställningstagande att tingsrättens beslut ska ändras bara på så sätt att ovan nämnda ordningsböter ska omfattas av det utdömda fängelsestraffet.

Hovrätten finner att det föreligger särskilda skäl att tillåta S.D. att överklaga hovrättens beslut.

Hovrättens avgörande

Hovrätten ändrade tingsrättens beslut endast på så sätt att även följande böter förvandlades till fängelse

a) Hundförargrupp, Västernorrland, 2022-08-23

b) Ångermanland, 2022-09-21.

Högsta domstolen

S.D. överklagade och yrkade att HD skulle upphäva beslutet om förvandling av böter till fängelse. Han yrkade i andra hand att fängelsestraffets längd skulle sättas ned.

Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens beslut ändrades på annat sätt än att ytterligare obetalda böter förvandlades; en ordningsbot godkänd den 12 november 2022 (1 000 kr) och en ordningsbot godkänd den 5 januari 2023 (1 200 kr).

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Maria Heidenblad, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Punkterna 1–7 överensstämmer i huvudsak med punkterna 1–6 i HD:s skäl.

Vad målet gäller

8. Målet gäller framför allt frågan om det av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt att förvandla S.D:s obetalda böter till fängelse.

Bestämmelser om förvandling av böter till fängelse

Punkten 9 överensstämmer i huvudsak med punkten 8 i HD:s skäl.

10. I 15 § första stycket bötesverkställighetslagen föreskrivs att om böter inte har kunnat drivas in och det beror på trots från den bötfällde, ska böterna på talan av åklagare förvandlas till fängelse. Bötesförvandling ska också ske om det av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt (första stycket andra meningen).

11. Av 15 § andra och tredje stycket bötesverkställighetslagen framgår att om den bötfällde, när förvandlingsstraffet ska beslutas, är skyldig att betala även andra böter än sådana som avses i första stycket, ska också dessa böter förvandlas. Förvandlingsstraffet ska bestämmas till fängelse i fjorton dagar och högst tre månader.

12. I 26 kap. 25 § andra stycket BrB stadgas att en dom på fängelse i minst två år ska träda i stället för en dom på böter eller förvandlingsstraff för böter som har meddelats innan den förstnämnda påföljden har börjat verkställas.

Närmare om förutsättningarna att förvandla böter till fängelse

13. Den 1 juli 1983 infördes bestämmelser om förvandling av böter till fängelse i bötesverkställighetslagen (se prop. 1982/83:93; SFS 1983:352). Samtidigt upphävdes den tidigare lagen (1964:168) om förvandling av böter. Frågan om förvandlingsstraff hade dessförinnan utretts i flera år och regeringen lämnade 1978 förslag om att avskaffa den dåvarande ordningen som i stort sett gällt oförändrad sedan år 1937. Förvandlingsstraffet hade genom åren utsatts för åtskillig kritik, framför allt på den grunden att det framstod som en bestraffning för en betalningsförsummelse. Förslaget om att helt avskaffa förvandlingsstraffet avslogs dock av riksdagen som fann att den dåvarande ordningen förvisso inte borde behållas men förordade ett fortsatt utredningsarbete för att hitta ett system som, utan att drabba de socialt utslagna grupper som samhället stödde i andra sammanhang, riktade sig mot bötesgäldenärer som genom olika manövrer gjorde sig svåråtkomliga för exekution. (Se a. prop. s. 12 f.)

14. I förarbetena till 1983 års reform uttalades att det var angeläget att bötesstraffets effektivitet upprätthålls eftersom bötesstraffet är en i många sammanhang lämplig brottspåföljd och därtill den helt dominerande påföljden i rättstillämpningen. Syftet med 1983 års reform var att införa en ordning som motverkade att en bötesimmun grupp uppkom samtidigt som förvandlingsstraffet inte urskillningslöst skulle drabba alla dem som inte betalade sina böter utan i görligast mån riktades mot de bötesgäldenärer för vilka kriminalpolitiska skäl för en sanktion gjorde sig gällande i särskilt hög grad. (Jfr. a. prop. s. 15.)

15. Införandet av de nya bestämmelserna i bötesverkställighetslagen skulle främst ta sikte på den grupp av personer som genom uppenbar tredska och olika slags illojala åtgärder gjorde sig oåtkomliga för indrivning. Vidare skulle de nya bestämmelserna även utformas så att förvandlingsstraffet kunde tillgripas när det från allmän synpunkt kunde framstå som stötande att den bötfällde undgick sanktion. Det uttalades i förarbetena att förvandling av böter borde komma i fråga i vissa särskilt flagranta fall av upprepad bötesbrottslighet. Vid bedömningen skulle beaktas om böterna hade dömts ut för brottslighet av sådan art och omfattning att en frihetsberövande påföljd var ett allvarligt alternativ för domstolen. (Se a. prop. s. 17.)

16. I fråga om straffmätning i samband med att böter ska förvandlas till fängelse uttalades i förarbetena att införandet av en fri förvandlingsskala innebar en avsevärd förenkling av systemet i förhållande till tidigare bestämmelser. En av fördelarna med en fri förvandlingsskala är att domstolen ges möjlighet att ta hänsyn till alla omständigheter, i första hand bötesgäldenärens personliga och sociala förhållanden. Även den omständigheten att bötesgäldenären gjort avbetalningar på böterna bör enligt förarbetena beaktas. Det underströks att de utmätta straffen inte får framstå som så ringa att förvandlingsstraffets betalningsfrämjande effekt generellt förringas. (Se a. prop. s. 19 f.)

17. Kriteriet att förvandla böter till fängelse när det av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt tar sikte på den grupp av bötesgäldenärer som ständigt återfaller i bötesbrottslighet men som saknar vilja eller förmåga att betala utan att illojala åtgärder – tredska eller trots – kan styrkas. För att bötesförvandling ska komma i fråga på denna grund krävs att omständigheterna är speciella och att en underlåten reaktion från samhällets sida framstår som stötande för den allmänna rättskänslan. Det är ett system som är avsett att tillämpas restriktivt. (Se NJA 2012 s. 22 p. 8.)

18. Reglerna om förvandling av böter till fängelse ändrades den 1 januari 2021 då kravet på ”uppenbar tredska” ändrades till ”trots”. Syftet med lagändringen var att utvidga möjligheterna till bötesförvandling eftersom det kunde konstateras att möjligheten att förvandla böter till fängelse användes ytterst sällan (se prop. 2020/21:8 s. 1). Det var däremot inte lagstiftarens avsikt att alla bötesstraff som förblir obetalda ska förvandlas till fängelse, systemet syftar i stället att ingripa dels mot bötfällda som hindrade verkställighet, dels mot personer som blivit bötesimmuna (se a. prop. s. 6).

19. Någon avsikt att utvidga tillämpningsområdet för förvandling av böter till fängelse med stöd av kriteriet att det av särskilda skäl var motiverat från allmän synpunkt var inte avsedd genom lagändringen (jfr. a. prop. s. 8).

Bedömningen i detta fall

20. Åklagaren har i HD inte gjort gällande att S.D. underlåtit att betala böterna på grund av uppenbar tredska eller trots. Frågan som domstolen ska pröva är därför om det av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt att förvandla böterna.

21. S.D. har under flera års tid återfallit i bötesbrottslighet och i målet förekommer 24 obetalda bötesskulder för prövning om förvandling ska ske. Av utdömda bötesstraff ingår böter som dömts ut för brottslighet där fängelse ingår i straffskalan. Det sammanlagda bötesbeloppet är förhållandevis högt. S.D. har inte gjort några frivilliga avbetalningar på böterna och av utredningen i målet framgår att han saknar utmätningsbara tillgångar. Möjligheten för Kronofogdemyndigheten att genom exekutiva åtgärder driva in bötesskulderna är därmed mycket liten. Det innebär att S.D. i praktiken blivit bötesimmun.

22. S.D. har dragit på sig ytterligare böter efter att ansökan om förvandling gjordes vid tingsrätten. Det tyder på en likgiltighet inför de bötesstraff som hittills dömts ut. Omständigheterna i fallet är sådana att det skulle framstå som stötande för den allmänna rättskänslan om S.D. undvek en påföljd. Böterna, inklusive bötesstraffen som inte prövats av hovrätten, ska därför förvandlas till fängelse.

24. Vid straffmätningen måste hänsyn tas till samtliga omständigheter i det enskilda fallet. S.D. har ett stort antal obetalda böter och den sammanlagda bötessumman uppgår till ett förhållandevis högt belopp. Två av bötesstraffen är för brott där fängelse ingår i straffskalan. Därtill har han fortsatt att dra på sig böter under handläggningen av målet i hovrätten och uppvisar därmed en likgiltighet för de bötesstraff som döms ut. Han har inte heller gjort några frivilliga betalningar på böterna under de år som förflutit. Med beaktande av dessa omständigheter bör straffet bestämmas till två månaders fängelse.

25. S.D. har invänt att det vore stötande att förvandla böterna till fängelse efter det att han avtjänat ett längre fängelsestraff för annan brottslighet. Längden på de fängelsestraff som dömts ut är emellertid inte sådana att fängelsestraffen utgör hinder mot att förvandla böterna till fängelse.

26. Hovrättens beslut ska därmed fastställas med den ändring att två ytterligare bötesstraff ska förvandlas till fängelse.

HD:s avgörande

HD ändrar hovrättens beslut på det sättet att även följande böter förvandlas till fängelse

a) Umeå, 2022-11-12 och

b) Medelpad, 2023-01-05.

HD (justitieråden Stefan Johansson, Petter Asp, Stefan Reimer, Christine Lager och Margareta Brattström, referent) meddelade den 4 januari 2024 följande beslut.

Skäl

Bakgrund

1. Åklagaren ansökte i maj 2022 om att böter som S.D. dömts till eller som det utfärdats ordningsbot för skulle förvandlas till fängelse. Ansökan avsåg 20 bötesstraff under perioden juni 2017 till och med februari 2021. Det totala beloppet, inklusive grundavgifter hos Kronofogdemyndigheten, uppgick till 47 250 kr.

2. Böterna gäller i huvudsak penningböter för trafikförseelser. I ett fall har dock S.D. dömts till villkorlig dom och dagsböter för bokföringsbrott och i ett annat fall till dagsböter för rattfylleri och ringa narkotikabrott.

3. Som grund för sin ansökan anförde åklagaren att böterna borde förvandlas på grund av trots från S.D:s sida. I andra hand gjorde åklagaren gällande att det av särskilda skäl var motiverat från allmän synpunkt att förvandling skulle ske.

4. Tingsrätten ansåg att det stod klart att S.D. underlåtit att betala en del av böterna av uppenbar tredska och även att det av särskilda skäl var motiverat från allmän synpunkt att förvandla böterna. Tingsrätten biföll därför åklagarens talan och bestämde fängelsestraffets längd till två månader.

5. Hovrätten har ändrat tingsrättens beslut endast på så sätt att två tillkommande bötesstraff också förvandlats till fängelse. Till skillnad från tingsrätten ansåg emellertid hovrätten att det inte var uppenbart att S.D. av tredska underlåtit att betala böterna. Däremot var det enligt hovrätten av särskilda skäl motiverat från allmän synpunkt att förvandla böterna till fängelse.

6. Av utredningen framgår att S.D. dömts till fängelse för annan brottslighet. Den 16 mars 2021 dömdes han av Göta hovrätt till fängelse i 1 år och 6 månader. Verkställighet av fängelsestraffet påbörjades den 18 mars 2021 och han frigavs villkorligt i januari 2022. Vidare dömdes han av Svea hovrätt den 30 maj 2023 till fängelse i 1 år och 4 månader. Han har inte påbörjat verkställigheten av det straffet.

Vad målet gäller

7. Målet gäller framför allt om det av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt att förvandla S.D:s obetalda böter till fängelse och, om så är fallet, längden på fängelsestraffet.

Bestämmelser om förvandling av böter till fängelse

8. Enligt 25 kap. 8 § andra stycket BrB får böter som inte betalas, om inte annat är föreskrivet, förvandlas till fängelse enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen (1979:189).

9. I 15 § första stycket bötesverkställighetslagen föreskrivs att om böter inte har kunnat drivas in och det beror på trots från den bötfällde, ska böterna på talan av åklagare förvandlas till fängelse. Bötesförvandling ska också, enligt samma stycke, ske om det av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt. Om den bötfällde, när förvandlingsstraffet ska beslutas, är skyldig att betala även andra böter än sådana som avses i första stycket, ska också dessa böter förvandlas (andra stycket). Förvandlingsstraffet ska bestämmas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader (tredje stycket).

10. En bötfälld person kan, sedan förvandling av böterna beslutats, undgå fängelsestraffet genom att betala hela bötesbeloppet (18 §).

Syftet med bötesförvandling

11. Bestämmelserna om bötesförvandling innebär inte att alla bötesstraff som förblir obetalda ska förvandlas till fängelse. Syftet är att ingripa mot personer som hindrat verkställighet av bötesstraff eller som blivit bötesimmuna. Möjligheten är avsedd att användas i situationer där kriminalpolitiska skäl för en sanktion gör sig gällande med särskild styrka. (Jfr prop. 1982/83:93 s. 15 och prop. 2020/21:8 s. 6.)

12. Från och med den 1 januari 2021 gäller delvis nya förutsättningar för bötesförvandling. För att böter ska kunna förvandlas till fängelse med stöd av första ledet i 15 § första stycket bötesverkställighetslagen krävs att det är ”trots” som föranlett att böterna inte kunnat drivas in. Tidigare var kravet ”uppenbar tredska”. Förändringen syftar till att bötesstraff i fler fall än tidigare ska kunna förvandlas till fängelse. Tillämpningsområdet för förvandling av böter till fängelse med stöd av bestämmelsens andra led – att det av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt – har dock inte ändrats. (Jfr SOU 2012:34 s. 158 f. och prop. 2020/21:8 s. 7 f.)

Bötesförvandling som av särskilda skäl är motiverad från allmän synpunkt

13. Förvandling av böter till fängelse när det av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt tar sikte på den grupp av bötesgäldenärer som gång på gång återfaller i bötesbrottslighet och som saknar vilja eller förmåga att betala utan att illojala åtgärder kan styrkas. För att bötesförvandling ska komma i fråga bör det alltså vara fråga om upprepade återfall av en bötesgäldenär som saknar betalningsförmåga och som i praktiken är immun mot bötesstraff. Det ska vara fråga om speciella omständigheter där en underlåten reaktion från samhällets sida framstår som stötande för den allmänna rättskänslan. Förvandlingsmöjligheten är således avsedd att tillämpas restriktivt.

14. Prövningen av om böterna ska förvandlas och – om så är fallet – längden på fängelsestraffet ska göras med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Vid den bedömningen kan hänsyn tas till exempelvis brottslighetens karaktär, omfattning och utsträckning i tiden, bötesskuldens storlek och förekomsten av bötesavbetalningar samt eventuella överväganden som kan ha föregått valet av böter som påföljd. (Jfr prop. 1982/83:93 s. 17 ff. och ”Bötesförvandlingen I” NJA 2012 s. 22 p. 8 och 12.)

Fängelse som träder i stället för böter

15. Av 26 kap. 25 § andra stycket BrB följer att en dom på fängelse i minst två år ska träda i stället för böter eller ett förvandlat bötesstraff som är föremål för verkställighet. Grundtanken bakom bestämmelsen är att den dömde genom att avtjäna ett längre fängelsestraff får anses ha avtjänat också bötesstraff eller ett förvandlat bötesstraff som föreligger till samtidig verkställighet. Om ett bötesstraff inte bortfaller vid tillämpning av bestämmelsen är utgångspunkten att de ska verkställas enligt vanliga regler.

Bedömningen i detta fall

16. S.D. har under en period om tre år och nio månader gjort sig skyldig till upprepad bötesbrottslighet. Majoriteten av böterna utgörs av penningböter, men två av bötesstraffen avser brott där fängelse ingår i straffskalan. När ansökan om förvandling lämnades in till tingsrätten var det fråga om 20 obetalda bötesskulder. Därefter har ytterligare fyra böter tillkommit. Det är alltså fråga om ett stort antal bötesbrott och det sammanlagda bötesbeloppet är förhållandevis högt. S.D. har inte gjort några frivilliga avbetalningar på böterna och av utredningen framgår att han saknar utmätningsbara tillgångar. Möjligheterna att genom exekutiva åtgärder driva in bötesskulderna är därmed mycket små.

17. Mot denna bakgrund skulle det framstå som stötande för den allmänna rättskänslan om böterna inte skulle förvandlas. Böterna, inklusive bötesstraffen som inte prövats av hovrätten, ska därför förvandlas till fängelse. Bestämmelsen i 26 kap. 25 § andra stycket BrB ska vid den bedömningen inte tillmätas någon betydelse (se p. 15).

18. Hovrättens beslut om att bötesstraffen ska förvandlas till två månaders fängelse framstår som väl avvägt och ska därför fastställas, dock med den ändringen att beslutet ska omfatta två ytterligare bötesstraff.

HD:s avgörande

HD ändrar hovrättens beslut endast på så sätt att även följande böter ska förvandlas till fängelse

a) Umeå, 2022-11-12, och

b) Medelpad, 2023-01-05.