Referat

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE 

Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-08-28 i mål nr 
M 2116-24, se bilaga A

PARTER

Klagande

Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 
134 81 Gustavsberg

Motpart 

1. A.S. 

2. P.S. 

Ombud för 1 och 2: Advokat N.K.G.

SAKEN 

Föreläggande att ta bort brygga och däck på fastigheten A i Värmdö kommun

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom samt länsstyrelsens beslut och fastställer Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommuns beslut den 5 september 2023 (dnr STR.2016.5445, BMH 3609) om 
föreläggande att ta bort brygga och däck. 

__________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun har yrkat att 
Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut om föreläggande.

A.S. och P.S. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.

Det bör inte ställas lägre krav på fastighetsägare som ärver en fastighet när det gäller försök att bedöma anläggningars laglighet jämfört med de som köper fastigheter. Kraven bör åtminstone vara desamma, om inte högre, då arvtagarna med största sannolikhet vet vad som försiggått på fastigheten i fråga.

Fastighetsägarna, som förvärvat fastigheten genom arv, har haft rimlig tid mellan 2013 och 2016 att undersöka om erforderliga lov och dispenser fanns för de åtgärder som utförts på fastigheten. Det är skäligt att ta bort åtgärderna trots att åtgärden uppförts av tidigare ägare för en tid sedan. 15 år kan inte anses vara en avsevärd tidsrymd i förhållande till en lagstiftning som, enligt lagstiftarens intentioner, saknar preskriptionstid för åtgärder som strider mot förbuden i 7 kap. 15 § miljöbalken.

Borttagandet av bryggan och bryggdäcket skulle ha en positiv effekt på de intressen som strandskyddet syftar till att bevara. Strandskyddets syften, som är långsiktiga och utgör starka allmänna intressen, väger tyngre än sökandens enskilda intresse av att ha kvar brygganläggningen och att inte drabbas av kostnaderna för att ta bort den. 

A.S. och P.S. har anfört i huvudsak följande.

Det är uppenbart att det vid förvärv genom köp kan ställas högre krav på förvärvaren att undersöka om erforderliga tillstånd finns för anläggningar på fastigheten. Vid för värv genom arv saknas däremot skäl att ställa sådana krav eftersom förvärv genom arv uppenbart inte görs i syfte att kringgå strandskyddsreglerna eller några andra regler.

De har inte haft anledning att undersöka bryggans rättsliga status vare sig vid 
tidpunkten för arvsöverlåtelsen eller senare. Det finns ingen skyldighet för den som ärver en fastighet att undersöka befintliga vattenanläggningars status vid överlåtelsen och det vore en orimlig ordning att ålägga arvtagare det. Arvtagare kan till skillnad från köpare inte fritt välja om de vill förvärva fastigheten eller inte, och kan därför inte åläggas samma undersökningsplikt.

Anläggningen har funnits på platsen en avsevärd tid innan de ärvde fastigheten. Därutöver har minst 25 år förflutit från anläggandet till rättelseföreläggandet 2023, vilket med styrka talar för att föreläggandet är oskäligt.

Det är förenat med stora kostnader för dem som privatpersoner att ta bort de aktuella anläggningarna. Det rör sig om en relativt stor betongbryggkonstruktion med tillhörande fast trädäck. Demonteringen av anläggningen involverar bl.a. dykare, lyftkran, transport för upptagning av bryggan, avfallstransport samt slutlig avfallshantering på avfallsanläggning. 

Bryggan används för att angöra mindre fritidsbåtar, inte fartyg. Det rör sig inte om en plats som är fri från sjötrafik eller annan mänsklig påverkan.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den fråga som Mark- och miljööverdomstolen ska pröva är om det varit skäligt att förelägga de nuvarande fastighetsägarna A.S. och P.S. att ta bort en brygga och ett däck som saknar strandskyddsdispens och funnits på fastigheten innan de ärvde den. 

Enligt 26 kap. 9 § miljöbalken får en tillsynsmyndighet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att miljöbalken ska följas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Av 26 kap. 12 § miljöbalken framgår att om tidigare ägare av en fastighet kunnat föreläggas att avhjälpa en skada eller 
olägenhet som uppstått vid deras användning av en fastighet enligt 7 kap. miljöbalken får en tillsynsmyndighet ge ett föreläggande mot en ny ägare om det är skäligt.

Vid skälighetsbedömningen ska det göras en avvägning mellan naturvårdens intresse att få en rättelseåtgärd utförd och den enskildes intresse av att inte drabbas av oskäliga kostnader. Vid avvägningen kan även beaktas t.ex. hur lång tid som har förflutit sedan anläggningen i fråga uppfördes eller om det av något särskilt skäl varit svårt att be döma anläggningens laglighet. Som utgångspunkt för prövningen gäller, liksom i allmänhet i fråga om strandskydd, att lagstiftningens syften är långsiktiga och att strand skyddsintressena är mycket starka. 

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning. 

Utredningen ger inte stöd för att naturvärdena på platsen är låga. Den ger inte heller stöd för att den allemansrättsliga tillgången till platsen är inskränkt. Strandskydds intressena ska därför, i enlighet med den ovan redovisade utgångspunkten, väga mycket tungt vid skälighetsbedömningen.

När det gäller A.S.s och P.S.s intresse av att inte drabbas av oskäliga kostnader anser Mark- och miljööverdomstolen att deras situation inte kan likställas med den där en köpare mot betalning har förvärvat en fastighet. Att de har ärvt fastigheten innebär att de har övertagit egendomen i det skick och med de belastningar som må finnas. Det innebär också att de har övertagit egendomen utan någon föregående undersökningsplikt och möjlighet att genom återkrav erhålla kompensation för de kostnader som uppstår om de behöver åtgärda brister eller till följd av belastningar. 

Att A.S. och P.S. har ärvt fastigheten medför inte per automatik att deras kostnader till följd av rättelseföreläggandet ska väga tyngre än vad de hade gjort för den tidigare fastighetsägaren vid en skälighetsbedömning gentemot honom. Några skäl för att kostnaderna ska anses vara oskäligt betungande utifrån deras specifika övertagande av fastigheten har inte anförts. Någon utredning till stöd för vad kostnaderna för att ta bort bryggan och däcket skulle vara har inte heller lagts fram. Kostnaderna får därmed antas vara vad de genomsnittligt är i jämförliga fall. Sådana kostnader brukar normalt inte anses vara oskäliga i förhållande till de intressen som strand skyddet avser att skydda.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att bryggan som tidigast kan ha tillkommit vid något tillfälle under 1998. A.S.s och P.S.s far köpte fastigheten 1999 och de ärvde fastigheten av honom 2013. P.S. har i vart fall 2017 blivit medveten om att nämnden bedömde att det saknades strandskyddsdispens för bryggan och däcket. Anläggningarna får därmed antas ha funnits på platsen i cirka 19 år innan A.S. och P.S. haft an ledning att utgå från att de inte var lagliga. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det inte är en så lång tid att det av enbart den anledningen skulle vara oskäligt att före lägga dem att ta bort anläggningarna.

Vid en avvägning mellan strandskyddsintressena och de enskilda intressena bedömer Mark- och miljööverdomstolen alltså att nämndens föreläggande är skäligt. Mark- och miljödomstolens och länsstyrelsens avgöranden ska därför ändras och nämndens före läggande fastställas. 

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte över klagas

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark, Margaretha Gistorp, Johanna Fernlund, referent, och Helen Blomberg. Föredragande har varit Sofia Gunnarsson. 

________________________________________________

BILAGA A

NACKA TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

PARTER

Klagande 

Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 
134 81 Gustavsberg

Motpart

1. A.S.

2. P.S.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 21 februari 2024 i ärende nr 48881- 2023, se bilaga 1 

SAKEN 

Föreläggande att ta bort brygga och däck på fastigheten A i Värmdö kommun

________________

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

_______________

BAKGRUND 

Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun (nämnden) beslutade den 5 september 2023 att förelägga P.S. och A.S. enligt följande, avseende fastigheten A

1. förelägga P.S. och A.S. att ta bort den södra bryggan och däcket senast 9 månader efter att bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut vunnit laga kraft, med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken. Följs inte föreläggandet kan nämnden begära handräckning hos Kronofogdemyndigheten på fastighetsägarens bekostnad, enligt 26 kap. 17 § miljöbalken. 

2. förelägga P.S. och A.S. med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken om följande försiktighetsmått: 
a) arbete i vatten får inte utföras under tiden 1 april – 31 augusti. 
b) om det finns risk för att grumling kan uppstå i samband med arbetena i vatten ska arbetsområdet avgränsas med lämplig flytläns försedd med nedhängande geotextil som sluter tätt an mot bottnen. 
c) rivningsmassor ska omhändertagas enligt gällande regler. Enligt avfallsförordningen (2011:927) ska den som innehar avfall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Eventuella grovavfall, elavfall och farligt avfall som uppstår vid rivning ska lämnas till återvinningscentralerna (ÅVC). Avfall får inte dumpas eller förbrännas. För mer information se Värmdö kommuns hemsida. 

3. anmäla beslutet till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistret enligt bestämmelserna i 26 kap. 15 § miljöbalken.

4. ta ut avgift 4 952 kronor för tillsyn (4 tim à 1 238 kr/tim) enligt gällande taxa.

5. avgiften ska betalas även om beslutet överklagas. 

P.S. och A.S. överklagade nämndens beslut, varefter Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) i beslut den 21 februari 2024 upphävde punkterna 1–3 i nämndens beslut. Nämnden har nu överklagat länsstyrelsens beslut. 

YRKANDEN M.M.

Nämnden har yrkat att mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut och fastställer nämndens föreläggande. 

Nämnden har till stöd härför anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsens bedömning vilar för tungt på om fastighetsöverlåtelsen skett i syfte att kringgå strandskyddslag stiftningen. Den enskildes intresse bör inte väga särskilt tungt bara för att det inte går att visa att överlåtelsen skett i syfte att kringgå strandskyddsbestämmelserna. Skulle så visa sig vara fallet bör den enskildes intresse vara när obefintligt. Större vikt bör fästas vid bland annat hur länge sedan åtgärden ifråga utfördes samt dess laglighet. Åtgärderna i MÖD 2017:16 I och II anlades 1986 respektive 1989 och överlåtelse av fastigheterna skedde 2010 respektive 2012, alltså 24 respektive 23 år senare. Aktuell brygga och bryggdäck uppfördes någon gång mellan 1998 och 2000 och överlåtelse av fastigheten skedde 2013 dvs. 8–12 år senare. Målen är därför inte jämförbara med varandra.

Enligt MÖD 2021:6 ska det vid en skälighetsbedömning göras en avvägning mellan naturvårdens intresse att få en rättelseåtgärd utförd och den enskildes intresse att inte drabbas av oskälig kostnad. Som utgångspunkt för prövningen gäller att lag stiftningens syften är långsiktiga och att strandskyddsintressena är mycket starka. Vid den avvägningen ska det beaktas hur länge en åtgärd funnits på platsen och om det var svårt att avgöra anläggningens laglighet vid överlåtelsen.

Enligt nämndens flygfoton är det tydligt att det inte funnits någon brygga 
kontinuerligt på platsen sedan 1976 och fram till 2000. Bryggan och bryggdäcket har därför inte legat där en avsevärd tid och det är relativt enkelt att visa att de är olovliga i och med att det inte funnits en brygga kontinuerligt på platsen sedan innan 1975. 

Det framkommer inte i vilket bygglov som bryggan skulle ha hanterats i. Av äldre bygglov kan utläsas att det finns en brygga utritad på en situationsplan från ett bygglov med dnr 2008-140. Det går dock inte att likställa en inritad brygga på en situationsplan med en prövning enligt gällande strandskyddslagstiftning, eller att en åtgärd därmed lagligförklarats på något sätt. 

En enkel kontakt med kommunen vid överlåtelsen av fastigheten hade visat om åt gärderna i fråga hade dispens eller inte. Det är inte heller förenat med en stor kostnad att ta bort flytbryggan eller bryggdäck då det kan göras för hand. Vidare har aktuell fastighet redan en stor brygganläggning i norr, varför det enskilda intresset av ytterligare en brygga är underordnat strandskyddets bevarandeintresse. 

DOMSKÄL 

För bakgrund och tillämpliga bestämmelser, se länsstyrelsens beslut, bilaga 1.

Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet samt övervägt vad nämnden anfört. Domstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning med de skäl som länsstyrelsen har angett, med följande tillägg. 

Domstolen delar länsstyrelsens bedömning att bryggan fanns på platsen 1999, men bedömer, med anledning av flygfotot från 1998 där ingen brygga syns på platsen, att bryggan som tidigast kan ha tillkommit vid något tillfälle under 1998 efter att flygfotot tagits. Detta innebär att bryggan får antas ha funnits på platsen 14–15 år i innan P.S. och A.S. förvärvade fastigheten genom arv. 

Vad gäller situationsplanen som utgjorde underlag för nämndens beviljande av enskild avloppsanläggning på fastigheten 2008, och på vilken aktuell brygga är utritad, instämmer domstolen i och för sig i vad nämnden anfört om att det inte går att likställa med en prövning enligt gällande strandskyddslagstiftning eller att en åtgärd därmed lagligförklarats på något sätt. Domstolen bedömer dock att 
handlingen, för en kommande fastighetsägare såsom P.S. och A.S., kan bidra till att göra det svårt att bedöma anläggningens laglighet (jfr MÖD 2021:16). 

Vidare finner domstolen att det faktum att P.S. och A.S. förvärvade fastigheten genom arv och inte köp medför att det inte bör ställas lika höga krav på vad som kan förväntas av dem i deras försök att bedöma anläggningens laglighet. 

Med dessa tillägg instämmer domstolen alltjämt i länsstyrelsens bedömning. Vad nämnden anfört föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås. 

HUR MAN ÖVERKLAGAR, 

se bilaga 2 (MMD-02) 
Överklagande senast den 18 september 2024. 

Christoffer Sheats                                  Anders Söderström

_______________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Christoffer Sheats, ordförande, och tekniska rådet Anders Söderström. Föredragande har varit Nils Hjort.