Referat

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE 

Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-03-13 i mål nr M 3886-22, se bilaga A

PARTER

Klagande 

Fjällbacka Båtvarv AB, 556452-7074 
Oxnäsvägen 2 
457 40 Fjällbacka

Ombud: Advokat A.L. 

Motpart 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 
403 40 Göteborg

SAKEN

Tillstånd till yttre flytande vågbrytare m.m. på fastigheten A i Tanums kommun

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom endast på så sätt att tillstånd enligt miljöbalken beviljas i efterhand till de två befintliga flytbryggorna med tillhörande anordningar.

2. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet i övrigt. 

___________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fjällbacka Båtvarv AB (Bolaget) har i första hand yrkat bifall till ansökan i dess helhet och i andra hand yrkat tillstånd i efterhand till de två befintliga flytbryggorna med tillhörande anordningar.

Länsstyrelsen har avstyrkt bolagets förstahandsyrkande men inte haft något att erinra mot bolagets andrahandsyrkande.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har vidhållit det som tidigare anförts samt tillagt och förtydligat bl.a. följande. Länsstyrelsens invändningar rör bl.a. sådant som kan knytas till värdefulla grunda havsbottnar. Den skyddande vågbrytaren ska dock anläggas i den yttersta delen av det vattenområde som hamnen disponerar över, där vattendjupet är avsevärt. Vidare avser ansökan flytt av en befintlig flytbrygga utan skönjbar negativ påverkan på vattenförhållandena och rivning av en inre flytbrygga. De sökta åtgärderna syftar till att förbättra möjligheterna att säkra fortlevnaden av båtvarvet på ett rimligt och miljömässigt godtagbart sätt. Det finns även ett samhälleligt intresse av att utöka och förändra hamnar och bryggor på platser som redan är etablerade för båtverksamhet. Detta framgår tydligt av Tanums kommuns gällande översiktsplan.

År 2004 ansökte varvets dåvarande verksamhetsutövare om tillstånd att förlänga den befintliga huvudbryggan och att anlägga två mindre bryggor. Ansökan utmynnade i ett beslut från länsstyrelsen den 12 oktober 2004 i vilket myndigheten meddelade föreskrift om skyddsåtgärder i fem punkter. Länsstyrelsens beslut innefattade inte någon anvisning eller något villkor om att bryggorna skulle vara av en viss typ eller ha en viss konstruktion. I den ansökan om bygglov som därefter gavs in till Tanums kommun fanns en ritning fogad där typen av brygga – flytbrygga – tydligt framgår. Ansökan om bygglov beviljades och i beslutet anges bl.a. att länsstyrelsens beslut den 12 oktober 2004 skulle beaktas. Det framstår därmed som uppenbart att såväl länsstyrelsens som kommunens beslut avsåg rätt att anlägga de två flytbryggor som finns vid varvet i dag. Även om det sökta tillståndet för bibehållande av flytbryggorna ska prövas mot nuvarande regelsystem och kunskapsläge är det orimligt för den enskilde att kräva att flytbryggorna efter 20 år måste bytas till annan typ av brygga. Bryggorna är fullt integrerade med varvets verksamhet och lokaler på platsen i Fjällbacka. Därmed kan inte heller en lokaliseringsprövning göras på det sätt som mark- och miljödomstolen gjort.

Det nollalternativ som mark- och miljödomstolen ställt upp med ”tydligt mer orörda förhållanden” är felaktigt. Domstolen har i stället haft att utgå från de faktiska förhållandena på platsen. Vid tidpunkten för klassningen av statusen för aktuell vattenförekomst var varvets anläggningar desamma som idag. Varvets eventuella påverkan på kvalitetsfaktorer har alltså redan vägts in i klassningen och redovisningen i VISS. Ett tillstånd enligt andrahandsyrkandet försämrar eller äventyrar därmed inte möjligheterna att uppnå god ekologisk status för vattenförekomsten. 

Länsstyrelsen har vidhållit det som tidigare anförts och tillagt i huvudsak följande. Om ansökan i dess helhet beviljas enligt bolagets förstahandsyrkande kommer den ekologiska statusen i vattenförekomsten Fjällbacka inre skärgård att äventyras. Vattenförekomsten ska nå god ekologisk status senast 2027 men hade vid den senaste klassningen måttlig ekologisk status med medel tillförlitlighet. Hydromorfologin i vattenförekomsten har redan en otillfredsställande status, vilket innebär att en ytterligare försämring äventyrar uppnåendet av miljökvalitetsnormerna. I både påverkansanalysen och riskbedömningen finns påverkan från båtlivet angivet, och bland åtgärdsförslagen i VISS pekas det ut att man ska arbeta för att minska påverkan från båtlivet. Att ge tillstånd till att anlägga en flytande vågbrytare, dessutom i direkt anslutning till en ålgräsäng, innebär att man motarbetar målet att nå god ekologisk status till 2027. Det som anges i översiktsplanen om effektivisering och komplettering av befintliga båthamnar är inte bindande utan ska ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden. Länsstyrelsen framförde dessutom i sitt granskningsyttrande vid antagandet av översiktsplanen att ett genomförande av planen inte utesluter att gällande miljökvalitetsnormer överskrids. 

Ingen av de ingående hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna i vattenförekomsten ligger nära en övre klassgräns. Att ta bort de befintliga flytbryggorna skulle därmed inte leda till någon omedelbar förbättring av status för hydromorfologin i vattenförekomsten. Av det skälet har länsstyrelsen ingen erinran mot bolagets andrahandsyrkande.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Vad avser bolagets förstahandsyrkande instämmer Mark- och miljööverdomstolen med mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen om att den ansökta åtgärden innebär ett äventyrande av miljökvalitetsnormen i vattenförekomsten Fjällbacka inre skärgård. Vad bolaget anfört om det samhälleliga intresset av att utökning och förändring av hamnar och bryggor sker inom platser som redan är etablerade för båtverksamhet ändrar inte denna bedömning. Förstahandsyrkandet kan därmed enligt 5 kap. 4 § miljöbalken inte bifallas.

Frågan är därefter om tillstånd i efterhand kan ges till de två befintliga flytbryggorna med tillhörande anordningar i enlighet med bolagets andrahandsyrkande. Enligt bolaget har bryggorna funnits i hamnen sedan 1959. Av den utredning som bolaget gett in framgår dessutom följande. En flygbild från 1975 visar två bryggor med en placering som är jämförbar med den nuvarande. Av länsstyrelsens beslut från 2004 framgår att ansökan om att få förlänga en befintlig brygga samt att få anlägga två nya mindre bryggor lämnats utan erinringar under förutsättning att vissa skyddsåtgärder vidtas. Kommunen har därefter lämnat bygglov 2005 för bryggor, med hänvisning till länsstyrelsens beslut. Mark- och miljööverdomstolen ifrågasätter inte att nuvarande inre och kortare flytbrygga är en av dessa två mindre bryggor som omnämns i länsstyrelsens beslut. Det är därför visat att det funnits två bryggor på platsen sedan i vart fall 1975.

Nu aktuella anläggningar är redan uppförda men saknar tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken. En förutsättning för tillstånd till sådan verksamhet är att verksamheten inte äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm (2 kap. 7 § och 5 kap. 4 § miljöbalken). Utifrån vad som visats om när och hur anläggningarna uppförts är den rimliga utgångspunkten för bedömningen, till skillnad från vad mark- och miljödomstolen funnit, de faktiska förhållandena på platsen (jfr bl.a. Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 oktober 2022 i mål nr M 4972-21). Vattenförekomsten Fjällbacka inre skärgård har måttlig ekologisk status och målet är att uppnå god ekologisk status 2027. Miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten fastställdes efter anläggningarnas tillkomst. Möjligheterna att uppnå god ekologisk status försämras därmed inte av att tillstånd ges till befintliga anläggningar. Enligt vad länsstyrelsen anfört skulle inte heller ett borttagande av de båda befintliga flytbryggorna medföra någon omedelbar förbättring av status för hydromorfologin i vattenförekomsten. Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen därför att det finns förutsättningar att bevilja tillstånd i efterhand till båda befintliga bryggorna med tillhörande anordningar. Eftersom detta inte innebär någon ändring av befintlig verksamhet är det inte nödvändigt att ställa villkor för verksamheten. 

HUR MAN ÖVERKLAGAR,

se bilaga B 
Överklagande senast den 2025-07-23

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Lars Borg, tekniska rådet Claes Becker, hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent, samt tf. hovrättsassessorn Emma Karlsson. 

Föredragande har varit Niclas Arvidsson. 

___________________________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

PARTER 

Sökande 

Fjällbacka Båtvarv AB, 556452-7074 
Oxnäsvägen 2 
457 40 Fjällbacka

Ombud: Advokat A.L.

SAKEN

Lagligförklaring av befintlig stenpir m.m. och tillstånd till anläggning av yttre flytande vågbrytare m.m. på fastigheten A i Tanums kommun

______________

DOMSLUT

Lagligförklaring 

Mark- och miljödomstolen förklarar, med stöd av 17 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, att befintlig stenpir anlagd år 1959 och befintlig utfyllnad av sprängsten utförd fram till och med 1979, på fastigheten A är av laga beskaffenhet.

Tillstånd 

Mark- och miljödomstolen, som finner att till ansökan fogad miljökonsekvensbeskrivning uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken, slutför den specifika miljöbedömningen och lämnar sökande tillstånd i efterhand till befintlig upptagningskaj samt till anbringande av kompletterande träpalissad längs dess västra sida.

Arbetstid 

Arbetena ska vara utförda inom 1 år från det att domen vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada 

Anspråk på ersättning i anledning av oförutsedd skada ska framställas inom fem år från arbetstidens utgång.

Rättegångskostnader 

Fjällbacka Båtvarv AB ska betala ersättning för rättegångskostnader till Länsstyrelsen i Västra Götalands län med 12 800 kr och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Prövningsavgift 

Prövningsavgiften, som är betald, fastställs till 15 000 kr. 

Avslag 

Mark- och miljödomstolen avslår ansökan i övrigt. 

______________

BAKGRUND 

Fjällbacka Båtvarv Aktiebolag (sökanden) bedriver småbåtshamn och varvsverksamhet i form av reparation, service och båtförvaring för i huvudsak fritidsbåtar. Verksamheten är belägen på fastigheterna Tanums B och delar av A so m båda arrenderas av Tanums kommun. Sökanden gav år 2020 in en anmälan till 
Länsstyrelsen i Västra Götaland avseende en planerad förändring av hamnens bryggor genom ändrat läge samt komplettering med en vågbrytare. Länsstyrelsen beslutade den 25 januari 2021 att förelägga sökanden att söka tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för den anmälda vattenverksamheten. 

ANSÖKAN

Sökande har i ansökan samt efterföljande kompletteringar av denna anfört bland annat följande. 

Yrkanden

Sökanden har begärt att mark- och miljödomstolen

1. Lagligförklarar en befintlig stenpir anlagd år 1959 och utfyllnad av sprängsten utmed strandkanten i form av erosionsskydd se bilder nedan markerad med A och G samt

2. Lämnar sökanden tillstånd att anlägga en yttre flytande vågbrytare med placering enligt redovisning i teknisk beskrivning till skydd för varvets brygganläggning, med erforderliga förankringar och härtill hörande anordningar

3. Lämnar sökande tillstånd att flytta en befintlig större flytbrygga längre österut, samt avlägsna en mindre flytbrygga, allt i överenstämmelse med den tekniska beskrivningen 

4. Lämnar sökanden tillstånd i efterhand att bibehålla en upptagningskaj på udden se B i bilderna nedan, jämte anbringade av kompletterande träpalissad längs dess västra sida

BILD 1 och BILD 2 UTESLUTNA HÄR.

I andra hand att mark- och miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd till de båda befintliga flytbryggorna med tillhörande anordningar samt upptagningskajen på udden.

Sökanden har härutöver yrkat att mark- och miljödomstolen, 
– Fastställer arbetstiden för planerad verksamhet till fem år räknat från att blivande tillstånd vunnit laga kraft 
– Fastställer tiden för inkommande med anspråk på ersättning enligt reglerna om oförutsedd skada till fem år räknat från den dag domen vinner laga kraft 
– Godkänner den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen

Förslag till villkor 

Sökanden har som villkor för det sökta tillståndet till vattenverksamhet föreslagit 
– Planerade vattenverksamheter ska bedrivas i överensstämmelse med vad sökanden redovisat i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet. Mindre ändringar av verksamheten får vidtas efter samråd med tillsynsmyndigheten. 
– att kontrollprogram för planerad verksamhet ska upprättas i samråd med och för godkännande av tillsynsmyndigheten innan genomförandet påbörjas. 
– För det fall enighet kring kontroll enligt villkor 2 inte skulle nås, att tvistefrågan hänskjuts till mark- och miljödomstolen för avgörande. 

Rådighet

Sökanden är innehavare av tomträtt inom Fjällbacka 165:58 samt arrenderar del av
Fjällbacka 163:1 av Tanums kommun. Arrendet gäller för en tid av 12 år, räknat
från och med den 2021-01-01 till och med 2032-12-31. Med stöd härav gör sökanden gällande att sökanden innehar erforderlig vattenrättslig rådighet inom berörda vatten- och landområden.

Planförhållanden 

För den nuvarande brygganläggningen gäller Tanums kommuns översiktsplan ÖP 2030 antagen och lagakraftvunnen 2017. I den anges rörande hamnanläggningar bland annat följande. 

”Turistnäringen är viktig för kommunen och möjligheten att besöka kusten med dess öar är attraktivt, antingen med egen båt eller med båtar i linjetrafik. Rekommendationerna öppnar för utveckling av befintliga hamnar och anläggande av nya på utpekande platser, vilket i sin tur kan ge fler arbetstillfällen längs kusten. Det är även positivt att det i rekommendationerna anges att vattennära mark i första hand ska användas av vattenanknutna verksamheter. Eftersom kommunen rekommenderar effektivisering och komplettering av befintliga hamnar och endast ger möjlighet till nya hamnar på utpekade platser, värnas den värdefulla kustremsan, vilket i sin tur ger förutsättningar för att kustmiljöerna behåller sin attraktivitet för besökare”.

Utöver översiktsplan föreligger följande. 
• Detaljplan för C och D. Lagakraftvunnen 1992-02-11. Gällande endast för 
vattenområdet. Vattenområdet är betecknat med VVV1 småbåtshamn som medger uppförande av bryggor, bilaga 9. 
• Fördjupad översiktsplan Fjällbacka antagen 2004-10-06. 
• Blå översiktsplan 2018, lagakraftvunnen 2018-10-31. Berör ej bryggområdet. 

• Detaljplan för B m fl. Lagakraftvunnen 2007-08-20. Industriområde. Berör ej vattenområdet.

Hamnen med tillhörande anordningar i vattenområdet bedöms inte stå i strid med gällande planbestämmelser. 

Höjdsystem 

För djupangivelser i miljökonsekvensbeskrivningen används normalvattenstånd meddelat av SMHI och som ligger 3,3 cm under medelvatten enligt RH 2000 för Smögen. 

Vattenstånd 

Landhöjningen är i området 0,19 cm per år och följande karaktäristiska vattenståndsvärdet för havet vid Smögen i rikets höjdsystem RH 2000 är meddelade av SMHI. Högsta vattenyta + 145 cm, Normal Högvattenyta + 91 cm, Lägsta lågvattenyta -115 cm, Normal lågvattenyta – 72 cm och Medelvattenyta – 3,3 cm. 

Befintliga anläggningar – nollalternativet 

Befintlig stenpir, bilder A, ovan är uppbyggd av natursten och betong med måtten 18×2,5 m och höjden 1,3 m. Stenpirens ovansida är försedd med träddäck och sidorna med en vertikal träpanel, som underlättat förtöjning vid upptag. Utsidan är försedd med sex stolpar (diameter 200 mm) till ett regelverk som stöttar det bräddade trädäcket till 3,8 m. Stenpiren är anlagd år 1959.

Stenpiren övergår i väster till en vinklad upptagningskaj, bilder ovan B, utmed udden. Kajen med måtten 5,2+25×3,2 m och höjden 1,6 m är försedd med träddäck och sidorna med en vertikal träpanel som underlättat förtöjning vid upptag. Kajdäcket bärs upp på ingjutna balkar i stranden. Ytterdelen har två stödpålar ner i vattnet. Anläggningsår 2004.

Öster om piren är stranden utfylld med sprängsten (höjden c:a 1,6 m). Före 1980 har utfyllnad gjorts kontinuerligt av kommunen med överskott av sprängstensmassor från schakt från nyanläggning av vatten- och avloppsledningar i närområdet. Den sista utfyllnaden längs strandlinjen gjordes 1980 med sprängsten för att få ett erosionsskydd, vilket når fram till den södra fastighetsgränsen. 

Befintlig större flytbrygga i väster, bilder ovan C, med förtöjningsbommar bara på insidan, utgörs av tre stycken sammankopplade flytpontoner av typen SF 1030 vardera med längden 20 meter och bredden 3,3 meter höjden 1,2 meter. Sammanlagd längd är 60 meter. Bryggan är via en 6,5×1,3 m landgång, bilder ovan D, med räcke ansluten till stenpiren. En ursprunglig pålad träbrygga med längden 40 anlades 1959 men har bytts ut till nuvarande flytbrygga 2005. 

Den befintliga mindre flytbryggan, bild 2 E, i öster av typen SF 31-2,4 har måtten 21×2,4 m och höjden 0,65. Bryggan är via en 4,5×1,3 m landgång, bild 2 F, med räcke ansluten till land. En ursprunglig men mindre brygga i ungefär samma läge anlades 1959, men har bytts ut till den nuvarande 2005.

Den marina miljön 

Den marina miljön i området är undersökt den 1 mars 2021 samt komplettering utförd den 23 augusti samma år. Resultatet finns närmare redovisat i MKB. Bottnen mellanland och den befintliga långa bryggan består av finsediment mestadels utan vegetation. 

Väster om befintlig större brygga finns ett omfattande bestånd med ålgräs, vars inre gräns sträcker sig cirka 30 meter utanför nocken och i en linje mot norr till uddens spets. Mellan ålgräset och flytbryggan består bottnen av naken sedimentbotten med skalinslag eller så finns spridda mindre grupper med rödalger på enstaka småsten eller större skal. Synlig fauna är tarmsjöpungar, vanlig sjöstjärna samt sandmask. Väster om bryggfästet till den större befintliga flytbryggan består bottnen sannolikt av en berghäll som till stora delar är täckt av buskformade rödalger samt kelpalger. Mitt i sundet väster om brygganläggningen anger sjökortet djupet 9 meter vilket är dubbelt så djupt som ålgräsets nedre utbredningsgräns. Förklaringen lär vara att när den kommunala hamnen i Fjällbacka muddrades så dumpades massorna här så att vattendjupet i verkligheten bara 3-4 meter mot tidigare 9 meter som fortfarande anges i sjökortet. Detta har möjliggjort etablering av ett stort ålgräsbestånd ovanpå muddermassorna.

Föreslagna och sökta åtgärder

– Befintlig mindre flytbrygga i hamnens östra del avlägsnas. Ankare får ligga kvar och kättingar kapas vid ankarinfästningar. Därmed undviks uppgrumling av bottensediment. 
– Befintlig större flytbrygga flyttas österut. Förankringar i bottnen får ligga kvar. Kättingar kapas lämpligen vid bryggfästet. De inre (mot öster) förkortas och de yttre förlängs för att anpassas till bryggans nya läge. Bryggan förses med förtöjningsbommar på båda sidor, varav de från den avlägsnade mindre flytbryggan kan återanvändas. 
– En ny rad med flytande vågbrytarsektioner (totalt 120×3,3 meter) anläggs i väster som skydd för hamnen. (se bild 3 nedan) Vågbrytaren förses med förtöjningsbommar på insidan. Från udden med befintlig sjöbod i norr nås vågbrytaren via en 4×1,3 meter rörlig landgång med räcke. 

Vågbrytaren förankras med kätting/rep alternativt med typ Seaflex (rep i kombination med gummifjädrar) till plogankare, som läggs ut på bottnen. Seaflexsystemet uppges dock vara mer känsligt för nötning jämfört med kätting/rep. 

Total längd flytpontoner i hamnen är 180 m.

Antalet båtplatser utökas med 18 stycken till totalt 53 stycken. 

BILD 3 UTESLUTEN HÄR.

Motstående intressen 

Den påverkan vattenverksamheten kan tänkas få på natur- och kulturmiljön, landskapsbild, friluftsliv, boendemiljön, naturresurser m.m. framgår närmare av den upprättade MKB:n, HydroGIS rapport 986.

Allmänna intressen 

Marin miljö 
Den föreliggande hamnen enligt alternativ B, har anpassats till att så mycket som möjligt undvika påverkan på ålgräs. 

Enbart den nya vågbrytaren i sökt alternativ kommer att skugga cirka 400 kvadratmeter yta med sedimentbotten. Detta kompenseras av att samma yta på flytpontonernas undersidor kommer att koloniseras med filtrerande organismer främst blåmusslor,300 musslor per kvadratmeter filtrerar maximalt 36 000 kubikmeter vatten per dygn. Detta medför lokalt klarare vatten som gynnar bottenvegetationen – särskilt ålgräs. Det är inte korrekt som Länsstyrelsen anfört att den planerade flytande vågbrytaren kommer att ligga inom en ålgräsäng, den kommer att vara belägen i närheten av och öster om ålgräsförekomsten och på sin höjd tangera denna i vinkeln mellan de nordligaste och mellersta bryggsektionerna. Eftersom denna del av ålgräsbeståndet vetter mot nordost kan det hållas för visst att ytterkanterna består av relativt gles växtlighet. Vattendjupet är här cirka 6 meter. Den båttrafik som utpekats som ett orosmoment för ålgräsängens bestånd emanerar endast delvis från sökandens hamn. Merparten av trafiken kommer till och från den betydligt större kommunala småbåtshamnen i Fjällbackas centrala delar. Det framgår vidare av sjökortet att vattendjupet där ålgräset är beläget uppgår till mellan 6 och 9 meter. Påverkan av båtars framdrift kan därmed uteslutas inom berört område vartill kommer att det råder hastighetsbegränsning till 5 respektive 10 knop i området. Påverkan på ålgräsbeståndet av ökad trafik från sökandens verksamhet kan därmed helt bortses från.

Nedfallande musselskal från flytpontonernas undersidor bildar med tiden en sekundär och värdefull hårdbotten med många små skrymslen där ett stort antal mindre djur (och småfisk) finner skydd och födosök.

Fiske 
Planerad brygganläggning bedöms inte påverka fisket negativt i området vare sig inom eller utanför hamnen. När flytbryggorna är på plats fungerar de som ett konstgjort rev där fastsittande djur och alger etablerar sig, vilket i sin tur drar till sig fisk (särskilt större fisk) och andra marina rörliga djur för födosök och skydd. Ingen vandringsfisk som lax, öring eller ål bedöms påverkas negativt – tvärtom attraheras dessa av bryggorna. Det kustnära yrkesfisket bedöms i detta hänseende gynnas jämfört med nuläget då bottenytor för ålgräsängar friläggs. 

Riksintressen och områdesskydd Planerade bryggor är belägna inom riksintresseområde för friluftslivet, naturvård och kulturmiljövård enligt MB. Anläggningen tar inte i anspråk någon mark av betydelse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet och bedöms inte påverka dessa riksintressen negativt i någon betydande omfattning. De befintliga anläggningarna och den planerade vågbrytaren omfattas inte heller av strandskyddsbestämmelser.

Enskilda intressen 

Boendemiljö 
Boende inom planområdet kan inte få en försämrad boendemiljö med planerade åtgärder inom befintlig hamn, då den får en bättre utformning än den nuvarande. Många kringboende kan istället antas få en förbättrad boendemiljö i och med tillgång till flera bättre och mer skyddade förtöjningsplatser för fritidsbåtar.

Skadeförebyggande åtgärder 

För att undvika och minimera miljöpåverkan föreslås följande försiktighetsåtgärder. Vid ny förankring av den flyttade större flytbryggan i ett östligare läge ska i möjligaste mån befintligt ankare få ligga kvar varvid kättingar förlängs i väster och förkortas i öster. Inga betongankare behöver därvid dras upp och grumling undviks. 

Vid förankring av vågbrytaren ska de nya ankarna firas ner till bottnen så långsamt Att nästan ingen grumling ska uppkomma. För att ytterligare minska påverkan på de marina bottensamhällena och andra berörda intressen kommer arbetstiden att förläggas till vinterhalvåret 1 september – 30 april. 

Risk för påsegling finns när flytande pontonbryggor bogseras från leverantören till anläggningsplatsen. I dessa skeden kommer Transportstyrelsens sjötrafikavdelning och övriga berörda myndigheter att kontaktas i god tid så att allmänheten och sjöfaranden blir informerade via UFS och trafikkanalerna på VHF. Bogseringen ska ske vid lugn väderlek och under dagtid. Samverkan ska ske mellan entreprenören och Sjöfartsverket gällande arbeten som kan påverka sjöfarten i området. Entreprenadarbeten som eventuellt påverkar seglingsbart vattenområde ska markeras på platsen genom att entreprenörens båtar, flottar och andra arbetsredskap är upplysta och väl synliga under hela dygnet. 

Kustbevakningen kommer att hållas informerad om arbetet och ska särskilt kontaktas vid olycka som t. ex. kan medföra utsläpp av olja eller annat skadligt ämne till vatten. Bryggorna ska mätas in geodetiskt för införande i sjökort samt förses med icke bländande belysning. 

Kontrollprogram 

Ett kontrollprogram för genomförande ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. En uppföljning av effekter och utbredning av ålgräsvegetationen väster om vågbrytaren bör inspekteras och utvärderas – förslagsvis i maj-juni två säsonger efter avslutat arbete. 

Tillåtlighet 

När det gäller tillåtlighet anförs följande. Länsstyrelsen har i beslut av den 25 januari 2021 bland annat anfört:

”Då det råder brist på båtplatser och lämpliga platser att nyanlägga småbåtshamnar bedömer miljöavdelningen att en effektivare användning av en redan befintlig anläggning är en god användning av utrymmet”

Med ledning av den sammanvägda påverkan på den marina miljön bedöms planerad utökad anläggning med sin kapacitet vara motiverad ur både ett samhällsekonomiskt och ett framtida miljöperspektiv. Utbyggnad av hamnar ska i första hand ske i anslutning till befintliga anläggningar för att undvika att ta i anspråk orörda kustområden. Vattenverksamheten är som tidigare nämnts planenlig. och torde inte heller möta några hinder från allmänna planeringssynpunkter. Det anförda innebär att verksamheten således är tillåtlig enligt 2 kap 6 § 3 st MB. Sökanden har vid upprättande av ansökan iakttagit hänsynsreglerna i 2 kap MB varvid hänvisas till sakuppgifterna i ansökan.

Föreslagen anläggning och dess förefintlighet i framtiden bedöms medföra ringa eller obetydliga störningar på omgivningen. Fördelarna med verksamheten överväger från allmän och enskild synpunkt, kostnaderna samt eventuella skador och olägenheter, som verksamheten kan medföra. 

YTTRANDEN

Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Naturvårdsverket (NVV) har avstått från att yttra sig i målet.

Länsstyrelsen i Västra Götaland (Länsstyrelsen) 
Länsstyrelsen har yttrat sig och som inställning till ansökan bland annat anfört följande.

Inställning till ansökan 

Lagligförklaring av stenpiren samt utfyllnad av sprängsten utmed strandkanten, ansökan om att flytta den befintliga långa flytbryggan längre österut samt avlägsna en mindre flytbrygga jämte bibehållandet av upptagningskaj på udden jämte anbringande av kompletterande pallisad längs dess västra sida tillstyrks.

Ansökan om tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att anlägga en yttre flytande vågbrytare avstyrks.

Föreslagen arbetstid och tiden för ersättningsanspråk tillstyrks i enlighet med ansökan. 

Villkor 

Länsstyrelsen har, för det fall sökandens yrkande bifalls anfört följande vad beträffar villkor.

De av sökanden föreslagna villkoren nr 1 och 3 tillstyrks medan villkor nr 2 angående kontrollprogram tillstyrks med tillägget ”Ett förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader innan de tillståndsgivna åtgärderna påbörjas”. 

Härutöver har Länsstyrelsen begärt att ytterligare villkor meddelas enligt följande.

Arbetstid i vattnet fastställs till 1 oktober – 31 mars.

Vid anläggande av vågbrytare eller flytt av flytbryggor ska grumlingsskydd användas.

Förankringen av vågbrytare och bryggor ska anläggas så att kättingar eller motsvarande inte kan slå eller skrapa i botten och grumla upp sediment. 

Till stöd för sin inställning har Länsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Den planerade åtgärden kommer ske inom vattenförekomsten Fjällbacka inre skärgård, som vid den senaste statusklassningen har måttlig ekologisk status med medel tillförlitlighet, som ska nå God ekologisk status senast år 2027. Klassningen har baserats på miljökonsekvenstypen Flödesförändringar. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna som påverkas av verksamheten är konnektivitet (otillfredställande status), hydrografiska villkor (otillfredställande status) och morfologiskt tillstånd (måttlig status). Ingen av de ingående parametrarna ligger nära någon klassgräns som skulle kunna innebära en direkt otillåten försämring. 

Status för hydromorfologin i vattenförekomst är dock redan otillfredställande, vilket innebär att en ytterligare försämring äventyrar uppnåendet av miljökvalitetsnormerna (MKN).

I såväl påverkansanalysen, riskbedömningen som åtgärdsförslagen för att uppnå en god ekologisk status i Fjällbacka inre skärgård finns påverkan och minskad påverkan av båtlivet angivet (båtlivet inkluderar framförandet av båtar tillsammans med den infrastruktur som används, till exempel småbåtshamnar, pirar, bryggor och vågbrytare). I aktuell vattenförekomst finns det fysiska strukturer så som bryggor, pirar, kajer och småbåtshamnar som ger förändring av vattnets rörelse, hastighet och strömriktning. Detta kan påverka bottenerosion, sedimentation samt syreförhållanden. Bryggor, pirar med flera utgör även barriärer som försämrar spridningsmöjligheterna för vattenlevande organismer. Utöver denna påverkan medför även strukturerna skuggning av botten samt försämrar ljusförhållandena för bottenvegetation. Svallvågor från motorbåtstrafik medför vidare erosion och uppgrumling i grunda områden.

Sökanden anger att påverkan på bottenfauna och makrofyter kommer vara positiv då flytbryggorna tillför hårdyta till vattenområdet. Det stämmer att de kan ha en viss positiv påverkan lokalt för organismer som trivs på denna typ av konstruktioner. Men även om diversiteten kan öka lokalt visar flertalet studier att exploatering från exempelvis bryggor generellt har en negativ påverkan på mängden och diversiteten hos fisk genom förändringar i kustnära habitat. Det kan i motsats till vad sökanden anfört bidra till en utarmning av den biologiska mångfalden eftersom det växt- och djurliv som naturligt hör hemma i mjukbottenbiotopen (exempelvis ålgräs) trängs undan och ersätts av arter som normalt inte funnits på platsen tidigare. 

Vad sökanden anfört i fråga om förbättring av status på växtplankton, näringsämnen och siktdjup är inte relevant i det nu aktuella fallet eftersom miljökonsekvenstypen övergödning redan är klassad som god. 

Gällande de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna anger sökanden att ingen nämnvärd förändring eller försämring kommer att ske. Länsstyrelsen delar inte sökandens bedömning, tvärtom anser Länsstyrelsen att en påverkan kommer att ske. Miljökvalitetsnormerna utgår från miljöns naturliga förhållanden och beslutas av Vattendelegationen. Bedömningen av hydromorfologin görs enligt HaV:s bedömningsgrunder och baseras på den procentuella omfattningen av påverkad yta i vattenförekomsten när det gäller båtlivet som helhet. Underliggande data är framtagen av HaV och Metria (Lantmäteriet) och baseras bl.a. på flygfotografier och modellering. Tillkomsten av en vågbrytare skulle öka mängden påverkad yta i vattenförekomsten och påverka samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer negativt. En stor vattengenomströmning eller vattenutbyte minskar inte ytan som påverkas av båtpropellrar, svall, skuggning, erosion, ankring, habitatfragmentering och ändrad flödes- och vågdynamik genom fysiska strukturer i vattenförekomsten. 

Sökandens antagande att den flytande vågbrytaren och övrig anläggning endast kommer uppta en yta om 0,009 % av vattenförekomsten är felaktig i förhållande till bedömningen av påverkan på kvalitetsfaktorer. Sökandens bedömning att ansökan inte kommer äventyra miljökvalitetsnormen är därmed gjord på bristfälliga antaganden. För kvalitetsfaktorerna hydrografiska villkor och konnektivitet utgår klassningen från grundområden 0–15 meter och inte för hela vattenförekomsten. Vågbrytaren är, som sökanden själv beskriver, utformad för att ha en stor påverkan på de hydrografiska villkoren. En flytande vågbrytare får därför en stor negativ påverkan. Det anges även i bedömningsgrunderna för statusklassningen att flytbryggor generellt har en påverkansgrad 4 på en 5-gradig skala gällande hydrografiska villkor. En större och mer djupgående flytbrygga, vilket den nu aktuella ansökans utformningen får anses vara, kan därför ha ännu större påverkan. Dessutom anges att flytbryggor generellt har en påverkansgrad 2 respektive 3 på en 5-gradig skala gällande morfologiskt tillstånd respektive konnektivitet. Detsamma bör därmed även gälla på flytande vågbrytare. Det finns inget utrymme i vattenförekomsten att anlägga en flytande vågbrytare, utan att äventyra statusen. Oavsett om sökanden anser att Länsstyrelsen ska beakta hela brygganläggningen, det vill säga ändring av befintliga anordningar samt den önskade vågbrytaren, så tål inte naturmiljön ytterligare påfrestningar i form av flytande vågbrytare.

När det gäller säkerheten i klassningen för morfologiska förändringar och kontinuitet så påpekar sökanden att tillförlitligheten är låg eftersom klassningen av kvalitetsfaktorerna morfologiskt tillstånd och konnektivitet är osäker. Om man läser vidare i VISS under respektive underliggande parametrar till kvalitetsfaktorerna så står följande om just osäkerheten: ”Osäkerheten bedöms dock ligga inom klassgränsen och påverkar inte statusklassningen.” En viss osäkerhet finns alltså men inte i sådan omfattning att själva statusklassningen är osäker.

Det saknas vidare en redogörelse för eventuellt förorenade sediment i området. Den nya utformningen av bryggorna kommer innebära att flera båtar rör sig i det grundare området och därmed ökar risken för uppgrumling av sediment. Utläggningen av nya vikter för förankring av bryggor och vågbrytare kommer att också att röra upp sediment även om arbetet utförs med försiktighet.

Den flytande vågbrytaren planeras att anläggas inom och i anslutning till den ålgräsäng som finns i viken. Den är en biotop som hyser höga värden för vattenlevande organismer och de är känsliga för förändringar av förhållandena på platsen. Ålgräs är en biotop som identifierats som skyddsvärd i flera EU-direktiv och internationella konventioner, se SOU 2020:83 s 1112. I Bohuslän har den areella utbredningen minskat med över 60 procent sedan 1980-talet. Tillbakagången anses bero på övergödning och överfiske men även kustexploatering och fritidsbåtar bidrar till minskningen. Det finns flera nya studier som tyder på att enbart skuggningseffekter från bryggor har orsakat en förlust på över 50 hektar ålgräs och att ytterligare 350 hektar har påverkats negativt. Havs- och vattenmyndigheten har därför uppgett i rapporten att småskalig exploatering måste ses som ett betydande hot mot ålgräsbestånden. Ingen negativ påverkan på ålgräset är tillåten. Ålgräsängarna måste skyddas i enlighet med Havs- och vattenmyndigheten åtgärdsprogram för ålgräsängar (2017). Länsstyrelsen gör därför bedömningen att vågbrytarens negativa inverkan på de ekologiskt och biologiskt värdefulla miljöerna på platsen kan antas bli betydande och att ansökan därför ska avslås såvitt avser frågan om att få anlägga en yttre flytande vågbrytare.

Sökandens påstående om att flytbryggor är bättre ur miljösynpunkt är felaktigt vilket framgår av ”Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige” 

“Flytbryggor som ligger direkt på vattenytan fungerar som en vågbrytare. Detta gör att vattenflödet saktar ned på läsidan av bryggan, vilket kan leda till ökad sedimentering. Det har även föreslagits att flytbryggor kan skapa en pumpande effekt då de rör sig upp och ned med vattennivån, vilket kan påverka vattenflödet och leda till ökad uppgrumling av sediment runt bryggan (Abul-Azm och Gesraha 2000, Kelty och Bliven 2003).”

”Flytbryggor som ligger direkt på vattenytan har generellt en större negativ påverkan på vegetationen jämfört med pålade bryggor, då de ofta eliminerar all vegetation direkt under bryggan. Detta beror bl.a. på att pålade bryggor står högt över botten och därmed släpper in mer ljus under bryggan, vilket skuggar vegetationen mindre i jämförelse med flytbryggor (Burdick och Short 1999, Eriander m.fl. 2017). Flytbryggor har dessutom ofta fler båtar än pålade bryggor, vilka också skuggar botten och kan öka uppgrumlingen av sediment och försämra vattenkvaliteten (Eriander m.fl. 2017). Detta kan också bidra till mindre vegetation runt flytbryggor.” 

Ytterligare negativ belastning som kan komma av den planerade flytande brygganläggningen samt dess båttrafik är till exempel uppgrumling och diffusa läckage från båtbottnar och båtmotorer då vattnet i grundområdet blir mer stillastående.

Sammantaget gör Länsstyrelsen bedömningen att en ny vågbrytare kommer medföra ett äventyrande av MKN för Fjällbackas inre skärgård och åtgärden kan därför inte tillåtas. 

När det gäller förändringen av befintliga flytbryggor tillstyrks flytt av befintlig flytbrygga till ett östligare läge och borttagandet av den mindre flytbryggan. Skälet till det är att den planerade flytten inte bedöms påverka ålgräsängen i någon betydande omfattning utan att flytten istället medför att flytbryggan placeras längre från ålgräsängen och på så sätt minska de negativa effekterna som flytbryggor oundvikligen för med sig.

I fråga om bibehållandet av upptagningskaj och kompletterande träpallisad bedöms dessa anordningar inte äventyra MKN och dessa åtgärder kan därför tillåtas. 

När det gäller de föreslagna villkoren anser Länsstyrelsen att det är rimligt att villkor nr 2 förenas med de precisering som Länsstyrelsen föreslagit för att det inte ska råda några tveksamheter inom vilka tidsramar kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten. I fråga om arbetstiden har sökanden angett 1 september – 30 april vilket inte är en period som säkerställer att arbeten sker under perioden med lägst biologisk aktivitet. Den föreslagna tiden medför inte tillräcklig hänsyn till det marina växt- och djurlivet varför arbetstiden istället bör bestämmas till 1 oktober – 31 mars vilket med hänsyn till de sökta anordningarnas art borde vara tillräcklig tid för att anlägga de angivna åtgärderna.

Sökanden har inte föreslagit något särskilt försiktighetsmått vid anläggandet av vågbrytare och flytt av befintliga bryggor. Det är lämpligt att ett tillstånd förenas med villkor om att grumlingsskydd ska vidtas eftersom åtgärderna kommer att ske inom och i anslutning till ålgräsängar. Sedimenten i området är sannolikt påverkade av fritidsbåtsverksamheten som bedrivits och bedrivs i området. Det är därför av vikt att förhindra uppgrumling och spridning av förorenade sediment. 

Förankring av flytbryggor görs med kätting eller liknande. Eftersom det finns risk för förorenade sediment på grund av den pågående verksamheten är det viktigt att ett eventuellt tillstånd förenas med villkor som minskar grumling och risk för spridning av föroreningar.

Å.B. och P.B. Ägarna till grannfastigheten E har yttrat sig. De motsätter sig ansökan och har anfört följande till stöd för sin inställning. De är en av varvets närmsta grannar. Oxnäs är ett litet känsligt område med fiskestugor tätt belägna på kala granitklippor och ett av de områden i Fjällbacka som är bäst bevarad vad gäller historiska aspekter. Med den nya större flytbryggan kommer den öppna unika utsikten, från kustlinjen mellan sjöbodarna och stranden nedanför varvspiren till stor del skymmas av den föreslagna flytbryggan. Det är många som vandrar runt Oxnäs längs vattnet i den unika miljön. Varvet har idag 34 båtplatser vilket betyder att en utökning till 53 båtplatser är en ökning med över 50 procent. En större hamn kan komma att påverka den unika naturmiljön genom ökad bil- och båttrafik. Med den nya yttre flytbryggan blir farleden utanför smalare och trängre vilket påverkar befintlig båttrafik och inte minst segelklubbens verksamhet eftersom den begärda åtgärden påverkar just det vattenområde där barn och ungdomar seglar. Den av sökanden åberopade rapporten av HydroGIS ter sig inte opartisk och därför bör en så kallad second opinion inhämtas. Den åberopade rapporten motsägs av en avhandling från Göteborgs universitet ”Restoration and management of eelgrass (Zostera Marina) on the west coast of Sweden” av vilken framgår att skuggning från hamnar och marinor utgör ett betydande hot mot den redan decimerade täckningen av ålgräs längs den NV-kusten av Sverige. 

Bemötande av yttrandena 

Sökanden har beretts tillfälle att bemöta yttrandena och har bland annat anfört följande.

De villkor och förtydliganden av villkor som framförts av Länsstyrelsen accepteras. 

Anläggandet av vågbrytaren kommer att ske i kombination med flytt av den idag befintliga flytbryggan och förändringen i utsikten över området påverkas därför inte i särskilt hög grad. Det är korrekt att antalet ordnade båtplatser kommer att öka och därmed generera ett antal besök till varvet vilket inte alls kan jämföras i intensitet med utökad bostadsbebyggelse, affärsutbud eller liknande. Satt i det perspektivet torde de tillkommande båtplatsernas inverkan på trafikmiljön i Fjällbacka få betecknas som försumbar. Farledens bredd påverkas inte annat än i obetydlig omfattning av den sökta vågbrytaren eftersom det är den befintliga stenpiren och öarna utanför denna som är bestämmande sektion. Farleden utanför varvet är uppdelad i två genom Lilla Eneskär. Båda passagerna är drygt 200 meter breda och räcker sålunda gott och väl för all båttrafik. 

Länsstyrelsen har fragmenterat ansökan och uttryckt gillande i en enskild del av projektet som utan analys antas leda till positiva tillskott i fråga om de motstående intressena. Det är dock endast aktuellt att omforma hamnen genom borttagande av en brygga och flytt av befintlig större flytbrygga om syftet med dessa åtgärder kan fullföljas så att utrymme skapas för anläggande av en ny yttre vågbrytare.

Vattenförekomsten Fjällbacka inre skärgård (WA 10574943) består grovt av de inre delarna av skärgården mellan Hamburgsund och Kolmyrarana/Halsvik söder om Grebbestad. Vattenområdet har en areal om 13 kvadratkilometer. 

Området är nu inne i sin fjärde förvaltningscykel och åsatt kvalitetskrav är, såvitt berör nu aktuell ansökan, god ekologisk status 2027. Rådande status i denna del är måttlig, och torde främst vara baserad på otillfredsställande konnektivitet och måttligt morfologiskt tillstånd i kustvattnet. Även hydrografiska villkor (salthalt, temperatur, vågor, grumlighet, is med flera fysiska processer) är klassad som otillfredsställande, men endast vågregim är bedömd. Konnektiviteten mellan kustvattnet och utanförliggande kustnära områden är samtidigt bedömd som hög.

Samtliga ovannämnda faktorer ligger gott och väl inom gränserna för klassningen och i ingen del nära någon gräns, uppåt eller nedåt. Det finns således ingen risk för inverkan av nu aktuell vattenverksamhet som skulle kunna påverka bedömd status vare sig i enskilda kvalitetsfaktorer eller sammantagen status för vattenförekomsten. 

Länsstyrelsen har inte gjort gällande att den sökta verksamheten, till den del den avser anläggande av vågbrytaren, skulle stå i strid mot försämringsvillkoret i 5 kap 4 § MB, utan endast att vågbrytaren har sådan betydelse för uppnåendet av miljökvalitetsmålet att denna äventyrar denna. Av praxis följer, att en befarad risk för förändring inom en klassgräns inte innebär ett äventyrande enligt den aktuella bestämmelsen. Begreppet ”äventyra” innebär enligt lagkommentaren och förarbeten att det ska vara fråga om ett risktagande av en sådan dignitet att Sveriges möjlighet att uppfylla ramdirektivets krav hotas så allvarlig, att risken måste betraktas som oacceptabel. Lagens ribba i detta hänseende innefattar alltså inte vilket försvårande som helst eller vilken låg nivå som helst.

Sökanden har bevisbördan för att förutsättningar för bifall till tillståndsansökan är förhanden. Ansökan innehåller detaljerade redovisningar av faktiska och marina förhållanden knutna till berört vattenområde samt sakkunnig bedömning av den påverkan på motstående intressen som vattenverksamheten må ha. Redovisningen grundas på omfattande undersökningar av de marina värdena.

Länsstyrelsens invändningar grundas å andra sidan uteslutande på generella riktlinjer och två vetenskapliga rapporter som förvisso är viktiga och i delar adekvata för bedömningar av vattenverksamheter. Dessa är dock inte direkt applicerbara i varje specifikt område och för varje specifik vattenverksamhet. De får snarare ses som generella hjälpmedel för parter och domstol att hålla fokus på adekvata miljörisker i det enskilda fallet. Som exempel kan nämnas länsstyrelsens citering av uttalande om flytbryggors påverkan på bottenförhållandena genom ”pumpeffekt” vilket inte alls torde vara relevant i nu aktuellt mål på grund av rådande vattendjup.

Det är ett uttalat allmänt intresse att försöka koncentrera båtar och båttrafik till redan befintliga småbåtshamnar och skapa utökat utrymme för ordnade och miljömässigt godtagbara båtplatser. Vid Fjällbacka Varv och vid kommunens större marina i Fjällbacka centrala delar är efterfrågan på ordnade båtplatser mycket stort och kön lång, vilket upprätthåller stort mått av enskilda miljömässigt sämre lösningar av båtplatsbehovet i närområdet. Hamnarna erbjuder vidare service i form av miljömässigt god båttvätt och under hålla av båtar, sophantering och andra sanitetsfunktioner, vilket i regel inte finns att tillgå vid de enskilda bryggorna. Även ur ett samhälleligt perspektiv finns stora fördelar att hämta genom utökning och samlokalisering av båtplatser till de befintliga småbåtshamnarna längs kusten, vilket ska invägas vid en vattenrättslig prövning av det aktuella målet.

Vågbrytaren kommer naturligen att ha påverkan på hydrologiska och morfologiska förhållanden, men endast eller i vart fall i allt väsentligt inom hamnen genom dämpningen av vågrörelser i det innanförliggande hamnområdet., vilket är syftet med anläggandet av vågbrytaren. Påverkan ska också i en korrekt bedömning i målet sättas i relation till nollösningen och sålunda vägas mot nuvarande yttre och inre flytbryggors påverkan på vattenförhållandena. Hamnbassängen må inrymma vissa marinbiologiska värden men dessa är lagenligt och under mycket lång tid påverkade av den pågående varvs- och hamnverksamheten. Det är nettoeffekten av åtgärderna med flytt av den befintliga större flytbryggan längre in i hamnen, borttagandet av den befintliga större flytbryggan längre in i hamnen samt anläggandet av sökt vågbrytande flytbrygga i yttre delen av hamnen, som ska ligga till grund för bedömningen enligt 5 kap 4 § MB. Det framgår av länsstyrelsens inställning till den yttre vågbrytaren endast grundas på ett fokus på denna isolerat och inte på den eftersträvade förändrade hamnens sammantagna påverkan på motstående intressen. Den sökta vågbrytaren upptar en yta om 480 kvadratmeter till vilket ska läggas förtöjda båtar under sommarhalvåret som upptar 720 kvadratmeter, sammantaget en yta om cirka 1 200 kvadratmeter vatten och bottenyta som kommer att vara direkt berörda. Vid sidan av den negativa inverkan som följer kan den flytande vågbrytaren även ha positiva effekter på den marina miljön och för organismer bland annat musslor. Återigen är det nettoeffekten av anläggningens inverkan som ska ligga till grund för bedömningen i målet. Den sökta vågbrytaren och de planerade båtplatserna kommer att uppta 9 miljondelar av vattenförekomsten samt vara belägen i direkt anslutning till och som en del av en redan etablerad samt i klassningen av vattenförekomsten beaktad hamnanläggning. Den sökta åtgärden, sammantagen med övriga sökta förändringar av hamnen kan inte alls få sådan betydelse att den tillnärmelsevis kan äventyra och riskera Sveriges åtaganden att uppfylla vattendirektivets krav och strävan att uppnå miljökvalitetsmålet god ekologisk status senast år 2027. Som del av ansökan och bemötande och som balans till Länsstyrelsens antaganden om bryggors och olika bryggtypers påverkan har sökanden ingett och åberopat rapport nr 1020 från HydroGis daterad den 11 oktober 2023.

DOMSKÄL 

Mark- och miljödomstolen har med stöd av 22 kap. 16 § andra stycket miljöbalken avgjort målet utan huvudförhandling. Domstolen bedömer att målets omfattning och svårighetsgrad är sådan att det enligt 2 kap. 4 § andra stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar är tillräckligt att rätten vid målets avgörande består av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. 

Rådighet 

Sökande har uppvisat arrendeavtal omfattande aktuellt område. Avtalet gäller till och med 2032-12-31. Även om tidsperioden för vilken rådig kunnat styrkas är kort får den, i relation till att de verksamheter som prövas i stor utsträckning är reversibla, anses vara så pass omfattande att ansökan kan prövas i sak. 

Miljökonsekvensbeskrivning 

Mark- och miljödomstolen bedömer att den miljökonsekvensbeskrivning som sökande upprättat i målet uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Den specifika miljöbedömningen kan därför slutföras. Genom denna dom slutför domstolen miljöbedömningen i enlighet med vad som anges i 6 kap. 43 § miljöbalken.

Lagligförklaring

 Av 17 § första stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken framgår att om en vattenanläggning har tillkommit utan tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre lagstiftning eller om tillståndsfrågan beträffande en sådan anläggning är oklar, får den som äger anläggningen eller avser att utnyttja den för vattenverksamhet begära prövning av anläggningens laglighet hos mark- och miljödomstolen. Vid prövningen av lagligheten av en vattenanläggning som tillkommit utan tillstånd före ikraftträdandet av miljöbalken ska de bestämmelser som gällde vid anläggningens tillkomst tillämpas, se 18 § lagen om införande av miljöbalken.

Sökande har yrkat att lagligförklaring ska ske av befintlig stenpir och utfyllnad av sprängsten. Enligt ansökan anlades stenpiren 1959 och sprängstensutfyllnaden fram till och med 1979. Anläggningarna utfördes således före miljöbalkens ikraftträdande och under perioden då 1918 års vattenlag var gällande. Domstolen kan konstatera att det inte finns något som tyder på annat än att de båda vattenanläggningarna tillkommit i enlighet med bestämmelserna som gällde vid dess etablering. Anläggningarna ska därför lagligförklaras.

Nollalternativ 

Domstolen kan konstatera att de flytbryggor som finns på platsen idag varken har tillstånd enligt miljöbalken eller äldre vattenlagstiftning. Med hänvisning till detta ska nollalternativet inte, så som sökande angivit, betraktas som de förhållanden som råder på platsen idag. Istället utgörs nollalternativet av de förutsättningar och omständigheter som gällde på platsen före det att flytbryggorna etablerades. Utgångsläget för prövningen blir därför ett nollalternativ som utgör tydligt mer orörda förhållanden. I enlighet med 16 kap 10 § miljöbalken är det verksamhetsutövaren som är bevisskyldig i frågan om de förhållanden som rådde i vattnet innan en vattenverksamhet utan tillstånd började bedrivas.

Sökande har till ansökan bifogat ett beslut från länsstyrelsen från 12 oktober 2004 (dnr 535-44063-2004). Beslutet innebar att länsstyrelsen meddelade att den förändring som skulle ske med bryggan som då fanns på platsen kunde vidtas med stöd av 11 kap 12 § miljöbalken.

Även om beslutet i någon mån kan ses som ett gynnande beslut har det inte digniteten av ett tillstånd och har därför inte heller någon rättskraft. Vid nyttjandet av undantaget i 11 kap 12 § miljöbalken är det alltid verksamhetsutövaren som har bevisbördan för att förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda. Utifrån länsstyrelsens beslut går det inte heller att säkerställa vilka förändringar som skulle genomföras 2004. Sökande menar att beslutet omfattar ett byte från pålade bryggor som anlagts 1959 till de flytbryggor som nu finns på platsen. I beslutet finns dock anvisningar gällande skyddsåtgärder för bryggpålar vilket torde ha varit obehövligt om ärendet rörde flytbryggor. Sammanfattningsvis bedömer domstolen att sökande inte visat att sådana omständigheter råder att nollalternativet ska bedömas annorlunda än vad som beskrivits ovan. 

Tillåtlighet – upptagningskaj samt kompletterande träpalissad 

Sökande har uppgett att upptagningskajen uppförts 2004. Mark- och miljödomstolen bedömer att upptagskajen samt dess kompletterande träpalissad är förenlig med de tillåtlighets- och hänsynsregler som domstolen har att beakta vid prövningen. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att anläggningen genom sin lokalisering och funktion möjliggör en sådan hantering av fritidsbåtar som listas i åtgärdsförslagen för att nå miljökvalitetsnormen i vattenförekomsten Fjällbacka inre skärgård (Vatteninformationssystem Sverige).

Tillåtlighet – vågbrytare och flytbrygga 

I enlighet med 2 kap 1 § miljöbalken gäller att ”När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas.” Formuleringarna ger uttryck för den s.k. omvända bevisbördan i miljöbalken och innebär bl.a. att det är den som söker tillstånd för en åtgärd eller verksamhet som ska visa att denna är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel.

I enlighet med 2 kap 3 § miljöbalken gäller att ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”. 

Syftet med de planerade åtgärderna är att tillskapa skyddade platser för förtöjning av båtar. Sökande har för avsikt att nå syftet genom att etablera en flytande vågbrytare och innanför den justera placeringen av en befintlig flytbrygga. Dessa anläggningar ska i sin tur ska förses med Y-bommar. Det är domstolens bedömning att den ansökta metoden för att uppnå syftet inte uppfyller kraven på bästa möjliga teknik. Detta med anledning av att flytbryggor, i likhet med vad länsstyrelsen har anfört i målet, har en jämförelsevis stor påverkan på omgivningen, bl.a. genom skuggning av marina bottnar. Domstolen bedömer vidare att etableringen av vågbrytare och flytbrygga riskerar att påverka strömningsförhållandena och vattenutbytet på platsen. Vågbrytaren är planerad vinkelrätt mot den förhärskande vindriktningen vilket kan ge ökad tillväxt av encelliga och fintrådiga alger på dess läsida vilket i sin tur kan leda till syrebrist. Sådana konsekvenser minskar vid pålade konstruktioner och försvinner helt vid landbaserad båtförvaring. Med anledning av detta anser domstolen att kravet på bästa möjliga teknik i 2 kap. 3 § miljöbalken inte är uppfyllt för de planerade åtgärderna. 

I 2 kap 6 § miljöbalken anges att ”För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö”. Konkret innebär det att verksamheter och åtgärder ska lokaliseras till platser som är lämpliga.

Den grunda vik som i aktuellt mål valts för lokalisering av verksamheten har pekats ut som riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken och omfattas av geografiska bestämmelser enligt 4 kap. 1-3 §§ miljöbalken. Platsen överlappar delvis eller tangerar dessutom område med förordnande om landskapsbildskydd samt en väl utbredd ålgräsäng. Grunda vikar med mjukbotten är viktiga reproduktion- och uppväxtområde för marina organismer. Den i målet aktuella vikens värde i detta avseende accentueras av dess överlappande utbredning samt omedelbara närhet till ålgräsängen. Ålgräsängar utgör mycket värdefulla ekosystem och nyttjas av bland annat av kräftdjur, torsk, vitling och ål. Utöver att tillskapa viktiga habitat skyddar ålgräset stränderna mot erosion och gör vattnet klarare genom att dess rhizom (rötter) binder sediment och dess blad dämpar vågenergier. Ålgräset bidrar också till att minska övergödning och klimatförändringar genom att ta upp och lagra näringsämnen och kol.

Ålgräset är en hotad art och dess livsrum utgör ett prioriterat habitat enligt konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (Ospar). I Bohuslän har utbredningen av habitatet minskat med över 60 procent sedan 1980-talet. Tillbakagången beror på övergödning och överfiske men även på kustexploateringar och effekter av fritidsbåtar (SOU 2020:83 s 1113). Havs- och vattenmyndigheten anger att småskalig exploatering måste ses som ett betydande hot mot ålgräsbestånden i Västra Götalands län (Åtgärdsprogram för Ålgräsängar 2017- 2021, rapport 2017:24). 

Även om den aktuella exploateringen endast till liten del överlappar ålgräsängens lokalisering kommer effekterna av en ökad mängd båtrörelser i området påverka habitatet som helhet. Roterande propellrar kan direkt och indirekt ge upphov till bortslitningsskador av växtmaterial. En ökad båttrafik genererar också mer vågor, turbulens och strömmar vilket i sin tur grumlar upp bottensediment. Uppgrumlat sediment påverkar ljusgenomsläppligheten i vattnet och försvårar för fotosyntetiserande organismer som ålgräs. När det suspenderade materialet sedan sedimenterar riskerar det att lägga sig på plantorna och ytterligare skugga växterna. Studier har visat att suspenderat bottensediment kan transporteras långt varför inte bara passerande båtar utan även grumlande aktiviteter invid brygganläggningen kan påverka ålgräset (Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige. Havsmiljöinstitutets Rapport 2019:3).

Med hänvisning till de ovan nämnda faktorerna står det klart att syftet med den planerade åtgärden, att tillskapa platser för förtöjning av båtar, kan ske med mindre intrång i naturmiljön om åtgärden vidtas på någon annan plats med andra förutsättningar. Åtgärden strider därmed mot lokaliseringsprincipen i 2 kap. 6 § miljöbalken. Att åtgärden, ur andra hänseenden är lämpligt lokaliserad, samt att den är förenlig med gällande detaljplan, ändrar inte det faktum att verksamheten, ur ett miljöbalksperspektiv, är olämpligt lokaliserad.

I 5 kap. 4 § miljöbalken anges ”En myndighet eller en kommun får inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.” 

Vad gäller förbudet att försämra har EU-domstolen i den s.k. Weserdomen klarlagt att en försämring i vattendirektivets mening föreligger så snart en kvalitetsfaktor enligt bilaga V till direktivet försämras med en klass och att detta gäller även om försämringen inte leder till en sänkning av klassficeringen av ytvattenförekomsten som helhet. Om den aktuella kvalitetsfaktorn enligt nämnda bilaga redan befinner sig i den lägsta klassen ska varje försämring av denna kvalitetsfaktor anses innebära en otillåten försämring av statusen hos en ytvattenförekomst. (EU-domstolens dom den 1 juli 2015 i mål C-461/13).

Angående förbudet att äventyra står det i förarbetena till 5 kap. 4 § miljöbalken att man med begreppet inte avser vilket försvårande som helst utan att det ska vara fråga om ett risktagande av en sådan dignitet att Sveriges möjlighet att uppfylla vattendirektivets krav hotas så allvarligt att risken måste betraktas som oacceptabel. Hanterliga risker, dvs. risker som bedöms kunna hanteras på ett sätt som gör att det inom ramen för vattenförvaltningen eller genom andra åtgärder fortfarande är möjligt och sannolikt att rätt kvalitet på vattenmiljön kan uppnås, bör alltså kunna accepteras och inte betraktas som ett äventyrande. I begreppet äventyra ligger ett moment av hasard, högt spel, vågspel eller chanstagande, dvs. att man medvetet tar en så stor risk att den inte kan betraktas som acceptabel när det gäller möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet eller tillåter att möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet lämnas åt slumpen (Prop. 2017/18:243, s. 193 f.). 

Länsstyrelsen har gjort gällande att anläggandet av vågbrytaren i målet äventyrar uppnåendet av miljökvalitetsnormen i vattenförekomsten Fjällbacka inre skärgård (WA10574943) på ett sådant sätt att åtgärden, med hänvisning till 5 kap 4 § miljöbalken, inte kan tillåtas. Sökande har å sin sida hävdat att något risktagande av sådan dignitet att Sveriges möjlighet att uppfylla ramdirektivets krav inte föreligger och att begreppet ”äventyra” inte innefattar vilket försvårande som helst utan att risken måste betraktas som oacceptabel för att bestämmelsen i 5 kap. 4 § miljöbalken ska bli tillämplig.

Den planerade åtgärden ska ske i vattenförekomsten Fjällbacka inre skärgård (WA10574943) som har expertbedömts till måttlig ekologisk status. Tillförlitligheten för bedömningen är medel och klassningen har baserats för miljökonsekvenstypen Flödesförändringar. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status 2027. Den planerade åtgärden belastar framför allt de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna, morfologiskt tillstånd, hydrografiska villkor och konnektivitet som har klassats till måttlig, otillfredsställande respektive otillfredställande status. Ingen av de ingående parametrarna ligger dock så nära en klassgräns att en sådan otillåten försämring som avses i 5 kap. 4 § miljöbalken riskeras.

Vad gäller förbudet att äventyra möjligheten att nå aktuell miljökvalitetsnorm kan domstolen konstatera att den sammantagna statusen för de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är otillfredställande. I VISS anges för kvalitetskravet ekologisk status att ”Vattenförekomsten uppnår inte god status för hydrologisk regim/hydrografiska villkor på grund av påverkan från sjöfart. Åtgärder ska genomföras för att minska påverkan så att god status kan nås.” I åtgärdsförslagen för att nå normen i vattenförekomsten listas ”Minskad påverkan av båtliv i Fjällbacka inre skärgård” och i beskrivningen av förslaget anges ”Vattenförekomsten bedöms vara påverkad av omfattande båtliv som har negativ effekt på dess hydrografiska villkor. Åtgärden avser att minska påverkan av båtliv i grunda vattenområden. Åtgärden kan till exempel innebära att begränsa förekomst av bryggor, pirar och platser för båtar genom planering, samfällighetsbryggor, båtpooler, båthotell/båtförvaring på land, ankringsförbud/fasta ankringsmöjligheter och hastighetsbegränsningar. Ett annat exempel kan vara att inrätta områdesskydd med förskrifter om förbud mot framförande av motordrivna vattenfarkoster för att minska erosion, grumling och undervattensbuller i känsliga grunda områden.”

Med hänvisning till att en bidragande åtgärd för att nå fastställd miljökvalitetsnorm är att begränsa förekomsten av bryggor, pirar och platser för båtar, och att den nyetablering av vågbrytare och flytbrygga som målet omfattar motverkar detta bedömer mark- och miljödomstolen att åtgärden utgör ett sådant risktagande som äventyrar uppnåendet av normen. Vid bedömningen har även beaktats att inga åtgärder vidtagits som innebär en minskad belastning från befintliga källor i vattenförekomsten. Detta trots att åtgärdsförslaget gällande behovet av minskad påverkan från båtlivet framfördes redan i förvaltningscykel 2 (2010-2015). Något utrymme för att uppföra nya anläggningar utan att äventyra miljökvalitetsnormen har därför inte tillskapats. Den planerade åtgärden är därför inte förenlig med 5 kap. 4 § miljöbalken.

Sammanfattningsvis konstaterar domstolen att den etablering av vågbrytare och flytbrygga som ansökan omfattar strider mot lokaliseringsprincipen i 2 kap. 6 § miljöbalken, kravet på bästa möjliga teknik i 2 kap. 3 § miljöbalken och förbudet att äventyra möjligheten att nå miljökvalitetsnormen i vattenförekomsten enligt 5 kap. 4 § miljöbalken. Samma bedömning gäller även för sökandes andrahandsyrkande som omfattar tillstånd för befintliga flytbryggor med nuvarande placering. Ansökan ska därför avslås i dessa delar. 

Villkor och kontroll 

Enligt 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken är det verksamhetsutövarens skyldighet att vidta de försiktighetsmått som krävs för att ingen olägenhet ska uppstå för människors hälsa och miljön, dock under förutsättning att det inte kan anses orimligt att uppfylla dessa krav. Dessa förutsättningar råder alltid. Med hänvisning till att de åtgärder som medges tillstånd i denna dom har så liten omfattning anser domstolen att utförandet inte behöver föregås av någon kommunicering med tillsynsmyndigheten gällande kontrollprogram. Tillståndet har därför inte förenats med något sådant villkor. Detta friskriver naturligtvis inte verksamhetsutövaren från kraven gällande egenkontroll eller undanröjer Länsstyrelsens möjligheter att vid behov agera inom ramen för dess tillsynsansvar.

Arbetstid 

Sökande har yrkat 5 års arbetstid. Med hänvisning till att verksamhetens arrende löper ut redan 2032-12-31 och till att de arbeten som medgivits tillstånd är blygsamma anser domstolen att en arbetstid på 1 år är rimlig.

Oförutsedd skada 

Enligt 22 kap 25 § första stycket 14 miljöbalken ska en dom som innebär att tillstånd ges till en verksamhet innehålla den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador får framställas. Sökanden har föreslagit att tid för oförutsedd skada ska sättas till 5 år. Domstolen ser ingen orsak att frångå den yrkade perioden. 

Rättegångskostnader 

Enligt 25 kap. 2 § miljöbalken ska sökanden i ansökningsmål om vattenverksamhet svara för sina egna och motpartens kostnader vid mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har yrkat ersättning för rättegångskostnader med totalt 12 800 kr. Sökanden har medgett yrkandet. Det begärda beloppet ska därför dömas ut. 

Prövningsavgift 

Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att sätta ned den tidigare beslutade prövningsavgiften.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, 

se bilaga 1 (MMD- 01) 
Överklagande senast den 3 april 2024

Catrin Ångman                                 Susanne Nordström

________________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Catrin Ångman, ordförande, och tekniska rådet Susanne Nordström.