För att en ansökan om registrering i folkbokföringen av uppgift om svenskt medborgarskap ska…

Referat

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Mål nr
2489-26

meddelad i Stockholm den 12 november 2026

KLAGANDE

Skatteverket
171 94 Solna

MOTPART

AA

Ombud: Jur.kand. Markus Holm Tylöskog
Lars Forssells gata 18
112 15 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Kammarrätten i Stockholms dom den 24 mars 2026 i mål nr 4773-25

SAKEN

Folkbokföring

___________________
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens avgörande och fastställer förvaltningsrättens avgörande.

 
BAKGRUND

1.    Ett barn blir svensk medborgare vid födelsen om en förälder till barnet är svensk medborgare. Skatteverket registrerar uppgift om medborgarskap i folkbokföringsdatabasen för personer som folkbokförs i Sverige eller som tilldelas ett samordningsnummer.
2.    AA föddes i USA i februari 2018 genom ett surrogatarrangemang. En amerikansk domstol hade fyra dagar före födelsen beslutat att BB, som är medborgare i Sverige, skulle vara AAs legala mor. Nacka tingsrätt beslutade i oktober 2023 att det amerikanska beslutet om fastställande av moderskap skulle gälla i Sverige.
3.    AA bor i USA men har tilldelats ett samordningsnummer. Hon är registrerad i den svenska folkbokföringen utan uppgift om medborgarskap. I november 2023 ansökte hon om att registreras som medborgare i Sverige.
4.    Skatteverket avslog ansökan med följande motivering. När AA föddes fanns det inte förutsättningar för att fastställa BB som förälder med stöd av svenska bestämmelser. Tingsrättens beslut att erkänna det amerikanska beslutet om föräldraskap fattades flera år efter det att AA föddes och innebär inte att hon kan anses ha förvärvat svenskt medborgarskap vid födelsen. Eftersom det inte är klarlagt att AA har förvärvat svenskt medborgarskap registreras inte uppgift om det i folkbokföringsdatabasen. 
5.    AA överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm som avslog överklagandet. Domstolen ansåg att erkännandet av det amerikanska avgörandet om moderskap inte innebar att BB enligt svensk rätt skulle ses som AAs förälder vid tidpunkten för hennes födelse. Enligt förvaltningsrätten fanns det därför inte förutsättningar att registrera AA som svensk medborgare i folkbokföringen.
6.    AA överklagade vidare till Kammarrätten i Stockholm som biföll överklagandet och beslutade att hon skulle registreras i folkbokföringen som svensk medborgare vid födelsen. Kammarrätten ansåg att eftersom tingsrätten hade erkänt det amerikanska avgörandet om moderskap så var BB förälder till AA vid tidpunkten för födelsen. Enligt kammarrätten förvärvade AA därför svenskt medborgarskap automatiskt vid födelsen.

YRKANDEN M.M.

7.    Skatteverket yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska upphäva kammarrättens avgörande och fastställa Skatteverkets beslut. 
8.    AA anser att överklagandet ska avslås.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen

9.    Frågan är vad som krävs för att Skatteverket ska registrera uppgift i folkbokföringen om att en person är svensk medborgare.

Rättslig reglering m.m.

10.    Av 1 a § 9 folkbokföringslagen (1991:481) och 1 kap. 2 § andra stycket 5 lagen (2022:1697) om samordningsnummer följer att Skatteverket ska registrera uppgift i folkbokföringsdatabasen om medborgarskap för personer som folkbokförs i Sverige eller som tilldelas ett samordningsnummer.
11.    Enligt 2 § 1 lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap förvärvar ett barn svenskt medborgarskap vid födelsen om en förälder till barnet är svensk medborgare. 
12.    Av 21 § lagen om svenskt medborgarskap och 6 § medborgarskapsförordningen (2001:218) följer att Migrationsverket efter ansökan får meddela förklaring att någon är svensk medborgare, om det kan råda ovisshet om detta.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Registrering av svenskt medborgarskap i folkbokföringen

13.    Skatteverket ska i regel inte göra någon egen närmare prövning i sak av de uppgifter som ska registreras i folkbokföringen utan ska normalt basera registreringen på lätt konstaterbara fakta. I de fall då underlaget är bristfälligt eller oklarheter förekommer bör någon registrering inte ske (RÅ 2000 not. 122 och HFD 2012 ref. 31).
14.    När det gäller registrering av utländska äktenskap i folkbokföringen har Högsta förvaltningsdomstolen uttalat att Skatteverkets bedömning av om det finns förutsättningar för registrering är av summarisk karaktär samt att det av ansökan om registrering måste klart framgå att förutsättningarna för registrering är uppfyllda (HFD 2012 ref. 17).
15.    Enligt Högsta förvaltningsdomstolen bör detsamma gälla vid registrering av medborgarskap. För att en ansökan om registrering av svenskt medborgarskap i folkbokföringen ska bifallas måste det således klart framgå att förutsättningarna för registrering är uppfyllda (jfr även prop. 2013/14:143 s. 34).
16.    Det bör framhållas att Skatteverkets beslut att registrera eller inte registrera uppgift om svenskt medborgarskap saknar betydelse för frågan om medborgarskapet i sig. Det är Migrationsverket som prövar ärenden om svenskt medborgarskap och om det råder ovisshet i fråga om en person är svensk medborgare kan Migrationsverket efter ansökan meddela förklaring att så är fallet.

Bedömningen i detta fall

17.    Frågan är då om det vid tidpunkten för Skatteverkets beslut klart framgick att AA var svensk medborgare och att Skatteverket därför borde ha registrerat uppgift om detta i folkbokföringen (jfr punkt 15 ovan).
18.    I tingsrättens beslut att erkänna den amerikanska domstolens beslut om moderskap framhålls att det inte finns något regelverk i Sverige enligt vilket det är möjligt att tillerkänna utländska avgöranden angående surrogatmoderskap rättskraft. Tingsrättens beslut fattades i stället med hänvisning till två avgöranden från Högsta domstolen där domstolen hade gjort bedömningen att det i vissa situationer ändå kan finnas förutsättningar att erkänna en utländsk dom om fastställande av moderskap efter ett surrogatarrangemang.
19.    Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det inte finns någon lagreglering eller vägledande praxis när det gäller vilka konsekvenser som ett sådant erkännande har för frågan om barnets medborgarskap i Sverige.
20.    Som framgått anges i tingsrättens beslut att det amerikanska beslutet om fast-ställande av moderskap, som fattades innan AA föddes, ska gälla i Sverige. Det kan argumenteras för att detta innebär att BB, i enlighet med det amerikanska beslutet, ska anses ha varit AAs förälder redan vid födelsen. Eftersom BB är svensk medborgare ska AA med det synsättet anses ha förvärvat svenskt medborgarskap vid födelsen.
21.    Det finns dock också argument som talar emot att konsekvensen av tingsrättens beslut är att BB, vid bedömningen av AAs svenska medborgarskap, ska anses ha varit hennes förälder redan vid födelsen. När AA föddes fanns det enligt svensk rätt inte förutsättningar för att fastställa att BB var hennes förälder. Tingsrätten fattade sitt beslut när AA var fem år gammal och vid sin bedömning lade domstolen vikt vid att hon allt sedan födelsen hade byggt upp ett familjeliv med BB. Tingsrättens beslut fattades således flera år efter det att AA föddes och med beaktande av förhållanden som inträffat efter födelsen. Detta talar emot att erkännandet innebär att BB ska anses ha varit AAs förälder redan när hon föddes och att AA därmed förvärvade svenskt medborgarskap vid födelsen.
22.    Mot denna bakgrund kan det inte vid tidpunkten för Skatteverkets beslut anses klart ha framgått att AA förvärvade medborgarskap i Sverige vid födelsen. Det fanns inte heller några omständigheter som medförde att det klart framgick att hon hade förvärvat svenskt medborgarskap senare. Skatteverket hade således fog för sitt beslut att inte registrera uppgift om svenskt medborgarskap för henne i folkbokföringen.
23.    Överklagandet ska därmed bifallas.

I avgörandet har deltagit justitieråden Linda Haggren, Kristina Ståhl, Ulrik von Essen, Marie Jönsson och Johanna Mihaic.
Föredragande har varit justitiesekreteraren Ninni Bohman Olin.