Referat

Ref 57

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 15 december 2025 följande dom (mål nr 3025-22). 

Bakgrund

1. Nestlé Sverige Aktiebolag tillhandahåller i Sverige livsmedel för speciella medicinska ändamål. Sådana livsmedel är särskilt beredda och avsedda för kostbehandling av personer med nedsatt förmåga att inta eller tillgodogöra sig vanliga livsmedel eller näringsämnen i dessa. Livsmedlen används som enda eller kompletterande näringskälla under medicinsk övervakning.

2. För livsmedlen finns det särskilda regler rörande märkningen av förpackningarna som till viss del avviker från de regler som gäller för vanliga livsmedel.

3. Ett stort antal av bolagets förpackningar som innehåller livs­medel för speciella medicinska ändamål är på framsidan märkta med uppgifter om energivärde och faktiska halter av näringsämnen (såsom fett, protein och kostfibrer) uttryckta per portion eller konsumtionsenhet.

4. Miljönämnden i Helsingborgs kommun beslutade att förelägga bolaget att ta bort dessa uppgifter från förpackningarna inom produktserierna Resource, Novasource, Isosource, Peptamen och Infasource. Enligt miljönämnden är uppgifterna otillåtna eftersom de utgör upprepningar av uppgifter som finns i den obligatoriska näringsdeklarationen.

5. Bolaget begärde omprövning av beslutet utan framgång hos vare sig miljönämnden eller, efter överklagande, Länsstyrelsen i Skåne län. Bolaget överklagade då till Förvaltningsrätten i Malmö och yrkade att beslutet skulle upphävas.

6. Förvaltningsrätten avslog överklagandet. Det gjorde även Kammarrätten i Göteborg sedan bolaget hade överklagat dit. Både förvaltningsrätten och kammarrätten gjorde bedömningen att det är fråga om otillåtna upprepningar av uppgifter i den obligatoriska näringsdeklarationen.

Yrkanden m.m.

7. Nestlé Sverige Aktiebolag yrkar att föreläggandet ska upphävas.

8. Miljönämnden i Helsingborgs kommun anser att överklagandet ska avslås.

Skälen för avgörandet

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen

9. Frågan gäller förhållandet mellan artiklarna 5.2 g och 6.2 i förordning (EU) 2016/128 om komplettering av förordning (EU) nr 609/2013 vad gäller särskilda sammansättnings- och informations­krav för livsmedel för speciella medicinska ändamål (förordning 2016/128).

Rättslig reglering m.m.

10. I artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhanda­hållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av direktiv 87/250/EEG, direktiv 90/496/EEG, direktiv 1999/10/EG, direktiv 2000/13/EG, direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt förordning (EG) nr 608/2004, (förordning 1169/2011), finns en förteckning över uppgifter som är obligatoriska i märkningen av ett livsmedel, däribland en närings­deklaration.

11. I artikel 30.1 anges att den obligatoriska näringsdeklarationen ska innehålla uppgifter om energivärde och mängden av olika näringsämnen. Enligt artikel 32.2 ska energivärdet och mängden av näringsämnena anges per 100 g eller per 100 ml.

12. Av artikel 33.1 följer att näringsdeklarationen under vissa förutsättningar även får innehålla uppgifter om energivärde och mängden näringsämnen som uttrycks per portion och/eller per konsumtionsenhet.

13. Förordning 2016/128 innehåller särskilda informationskrav avseende livsmedel för speciella medicinska ändamål. Enligt artikel 5.2 g är, utöver de obligatoriska uppgifter som anges i artikel 9.1 i förordning 1169/2011, vissa ytterligare uppgifter obligatoriska för sådana livsmedel, däribland en beskrivning av de egenskaper och/eller kännetecken som gör produkten särskilt användbar i relation till den sjukdom, den åkomma eller det medicinska tillstånd som produkten är ämnad för att användas till, särskilt, i före­kommande fall på grund av särskild beredning och framställning, vilka näringsämnen som har ökats eller minskats, tagits bort eller på annat sätt ändrats samt om motivet för att använda produkten.

14. Enligt artikel 6.2 i samma förordning får uppgifterna i den obligatoriska näringsdeklarationen inte upprepas i märkningen.

Förhandsavgörande från EU-domstolen

15. Högsta förvaltningsdomstolen har hämtat in ett förhands­avgörande från EU-domstolen i syfte att få klarhet i om vissa upp­gifter om energivärde och mängden av olika näringsämnen på en förpackning som innehåller ett livsmedel för speciella medicinska ändamål utgör otillåtna upprepningar av uppgifterna i den obligatoriska näringsdeklarationen eller om de tvärtom utgör tillåtna uppgifter som kompletterar den obligatoriska närings­deklarationen.

16. I begäran om förhandsavgörande ställdes följande frågor.

Fråga 1: Kan uppgifter om produktens energivärde och mängden av olika näringsämnen, som finns på annat ställe än i närings­deklarationen, utgöra en sådan kompletterande beskrivning av produktens egenskaper och kännetecken som avses i artikel 5.2 g i förordning 2016/128?

Fråga 2: Om svaret på fråga 1 är ja, utgör då artikel 6.2, som innehåller ett förbud mot att i märkningen upprepa uppgifterna i den obligatoriska näringsdeklarationen, hinder mot att i en beskrivning enligt artikel 5.2 g ange uppgifter om energivärde och mängden av olika näringsämnen, om uppgifterna uttrycks på annat sätt än per 100 g eller per 100 ml?

17. EU-domstolen besvarade frågorna genom dom i mål C-315/24 (EU:C:2025:769).

18. EU-domstolen konstaterar att det av själva ordalydelsen av artikel 5.2 g i förordning 2016/128 framgår att bestämmelsen avser ytterligare obligatoriska uppgifter, dvs. uppgifter utöver de obligatoriska uppgifter som ska anges enligt artikel 9.1 i förordning 1169/2011. Av det skälet kan uppgifter om energivärdet och mängden av olika näringsämnen inte utgöra både obligatoriska upp­gifter enligt artikel 9.1 i förordning 1169/2011 och ytterligare obligatoriska uppgifter enligt artikel 5.2 g i förordning 2016/128 (punkt 32).

19. Enligt EU-domstolen kan beskrivningen av de egenskaper och/eller kännetecken som avses i artikel 5.2 g, utifrån en bokstavs­tolkning av bestämmelsen, inte avse uppgifter som redan finns, om än uttryckta på annat sätt, i den obligatoriska näringsdeklarationen på baksidan av det aktuella livsmedlets förpackning och som endast upprepas på förpackningens framsida, utan att dessa uppgifter syftar till att beskriva livsmedlets egenskaper och/eller kännetecken (punkt 35).

20. De i målet aktuella uppgifterna omfattas enligt EU-domstolen av den obligatoriska näringsdeklarationen enligt artikel 30.1 i förordning 1169/2011 och det är i sammanhanget inte avgörande i vilken form som dessa uppgifter uttrycks eftersom de ändå avser samma innehåll (punkterna 42 och 43).

21. Enligt EU-domstolen står det vidare klart att samtliga de upp­gifter som anges i artikel 5 i förordning 2016/128 går utöver det berörda livsmedlets näringsinnehåll och syftar till att ge ytterligare information om livsmedlet. De uppgifter som är nödvändiga för att korrekt använda dessa livsmedel kan således, enligt domstolen, inte bestå i en ren upprepning av uppgifter som redan finns i den obligatoriska näringsdeklarationen, utan måste specificera dessa livsmedels egenskaper och kännetecken (punkterna 45 och 46).

22. EU-domstolen besvarade slutligen de av Högsta förvaltnings­domstolen ställda frågorna på följande sätt.

23. Artiklarna 5.2 g och 6.2 i förordning 2016/128 ska tolkas så, att uppgifter om energivärdet och mängden av olika näringsämnen, vilka anges på framsidan av förpackningen till ett livsmedel för speciella medicinska ändamål, uttryckta per portion eller konsumtionsenhet, medan den obligatoriska näringsdeklarationen på förpackningens baksida innehåller uppgifter om samma beståndsdelar per 100 g eller 100 ml, inte utgör en ”beskrivning av livsmedlets egenskaper och/eller kännetecken”, i den mening som avses i artikel 5.2 g i denna förordning, utan en upprepning av informationen i denna obligatoriska näringsdeklaration, vilken är förbjuden enligt artikel 6.2 i förordningen.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

24. Genom EU-domstolens avgörande står det klart att angivande av de i målet aktuella uppgifterna på framsidan av förpackningar som innehåller livsmedel för speciella medicinska ändamål utgör en otillåten upprepning av informationen i den obligatoriska närings­deklarationen, även om uppgifterna uttrycks på annat sätt än i den obligatoriska näringsdeklarationen.

25. Miljönämndens föreläggande till bolaget att ta bort upp­gifterna från förpackningarna var således lagligen grundat.

26. Bolagets överklagande ska därför avslås.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.

I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Askersjö, Medin, Westberg och Attorps. Föredragande var justitiesekreteraren Cecilia Sjöstrand.

______________________________

Förvaltningsrätten i Malmö (2022-01-17, ordförande Holmdahl):

Omprövningsskyldigheten

Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 1996 ref. 51 uttalat att det i många fall föreligger en skyldighet för en myndighet som meddelat ett lagakraftvunnet förpliktande beslut att på begäran av den som drabbats av beslutet ompröva detta. En sådan prövning är i princip inte begränsad till frågan om beslutet är uppenbart felaktigt utan avser beslutets riktighet över huvud taget (jfr 37-38 §§ förvaltningslagen [2017:900]). Prövnings­skyldigheten omfattar dock normalt endast de omständigheter som anförts till stöd för framställningen om omprövning, i förening med det som i övrigt är allmänt bekant för myndigheten (se Kammarrättens i Göteborg avgörande den 15 november 2015 i mål nr 3539-14).

Den första frågan som förvaltningsrätten har att ta ställning till är om miljönämnden genom sitt omprövningsbeslut den 27 oktober 2021 har gjort en sådan omprövning av grundbeslutet som enligt praxis krävs av myndigheten när en begäran om omprövning har gjorts av det tidigare fattade beslutet. En sådan omprövning ska noga skiljas från den be­fogenhet som myndigheterna generellt har att ändra beslut som de själva tidigare har meddelat (se Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen – en kommentar, [21 aug. 2020, Version 1, JUNO], kommentaren till 37 § förvaltningslagen).

Förvaltningsrätten anser att den omprövning som miljönämnden vidtog genom sitt beslut den 27 oktober 2021 har skett mot bakgrund av vad bolaget då anfört och gett in hos miljönämnden. Med hänsyn till miljö­nämndens uttalanden och bedömningar i omprövningsbeslutet får miljö­nämnden – trots hänvisningarna till 37-38 §§ i förvaltningslagen – anses ha omprövat grundbeslutet utan begränsning till frågan om detta framstod som uppenbart felaktigt. Miljönämnden har således gjort en sådan ny prövning av saken som ålegat myndigheten med anledning av bolagets begäran om omprövning av beslutet. Ett sådant omprövningsbeslut kan överklagas i vanlig ordning (jfr prop. 1985/86:80 s. 79).

Sakfrågan

Frågan i målet blir därmed om det funnits skäl för miljönämnden att ändra det lagakraftvunna grundbeslutet med anledning av vad bolaget anfört till stöd för sin begäran härom och det som i övrigt varit allmänt känt för miljönämnden. Vad bolaget härvid har gjort gällande är att miljönämnden har tolkat aktuella artiklar i förordning (EU) 2016/128 felaktigt.

I målet är utrett att bolaget saluför produkter som uppfyller förut­sättningarna för att definieras som livsmedel för speciella medicinska ändamål och att bolaget utöver den obligatoriska näringsdeklarationen märker dessa produkter med information om näringsinnehåll i hexagoner på framsidan av förpackningarna, således även på annat ställe än i närings­deklarationen.

Frågan är om denna information utgör otillåtna upprepningar av den obligatoriska näringsdeklarationen enligt artikel 6.2 förordning (EU) 2016/128 eller tillåtna beskrivningar av de egenskaper som gör produkterna särskilt användbara i relation till de tillstånd som de är ämnade att användas för enligt artikel 5.2 g samma förordning.

Förvaltningsrätten konstaterar att ingivna bilder av produkten Resource Addera Plus visar att uppgifterna i de tre hexagonerna på produktens fram­sida anger energivärde och andelen protein respektive fett per 200 ml. Exakt samma uppgifter om näringsinnehållet återfinns i den obligatoriska näringsdeklarationen på förpackningens baksida. Vad avser bolagets produkt benämnd Peptamen återges i hexagonen på förpackningens fram­sida andelen protein per 500 ml. I en blå ruta på samma sida anges energi­värdet per ml. Rätten konstaterar att även dessa uppgifter återfinns i näringsdeklarationen på förpackningens baksida.

Förvaltningsrätten finner att ovanstående märkningar av bolagets produkter utgör upprepningar av den obligatoriska näringsdeklarationen. Sådan märkning är inte tillåten enligt nu nämnd EU-förordning. Enligt förvaltningsrättens bedömning saknar det härvid betydelse att bolaget har angett vissa av uppgifterna med andra måttenheter än de som finns angivna i näringsdeklarationen, eftersom det är uppgifterna som sådana som inte får upprepas. Vad bolaget anfört om att andra företag märker sina produkter på motsvarande sätt leder inte till någon annan bedömning.

Med hänsyn härtill och till de övriga omständigheter som bolaget fram­fört i sin begäran om omprövning anser förvaltningsrätten att miljö­nämndens grundbeslut är korrekt. Miljönämnden har därmed haft fog för att vidhålla detta. Skäl att förlänga tidsfristen för att efterkomma före­läggandet har inte framkommit.

Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås i dess helhet.

– Förvaltningsrätten avslår överklagandet.

Kammarrätten i Göteborg (2022-04-20, Falkendal, Huldén och Carlqvist):

Förhandsavgörande

Kammarrätten anser att det inte finns skäl att inhämta ett förhands­avgörande från EU-domstolen. Yrkandet om det ska därför avslås.

Föreläggandet

Bolaget har gjort gällande att miljönämndens beslut om föreläggande är grundat på felaktiga tolkningar av artiklarna 5.2 g och 6.2 i förordning 2016/128. I artikel 6.2 anges att uppgifterna i den obligatoriska närings­deklarationen för livsmedel för speciella medicinska ändamål inte får upp­repas i märkningen.

Av utredningen i målet framgår att bolaget tillhandahåller livsmedel för speciella medicinska ändamål och att bolaget, utöver vad som anges i den obligatoriska näringsdeklarationen, i varierande omfattning och med olika uttrycksformer märker produkterna med uppgifter om energivärde och faktiska halter av näringsämnen. Uppgifterna anges visserligen på olika sätt (till exempel, när det gäller protein, i gram per 200 ml i stället för i gram per 100 ml), men det är fortfarande samma uppgift som anges – hur stor andel av produkten som utgörs av protein. Detta är att anse som en upprepning och står därmed i strid med artikel 6.2 i ovan nämnd förordning.

Uppgifterna innehåller inte någon mer information än den som ändå framgår av den obligatoriska näringsdeklarationen om produktens egen­skaper och/eller kännetecken eller om näringsämnen som har ökats eller minskats, tagits bort eller på annat sätt ändrats, med mera. Det är därmed inte fråga om sådana uppgifter som ska anges enligt artikel 5.2 g. Vad bolaget anfört om att artikel 5.2 g innebär att de aktuella upprepningarna är tillåtna påverkar därför inte kammarrättens bedömning.

Sammantaget anser kammarrätten alltså att föreläggandet har stöd i tillämplig lagstiftning och att det av föreläggandet klart framgår vad som krävs av bolaget. Något skäl för att förlänga tidsfristen för att efterkomma föreläggandet har inte kommit fram. Miljönämndens beslut att inte ändra beslutet om föreläggande har således varit riktigt.

– Kammarrätten avslår yrkandet om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.           

Kammarrätten avslår överklagandet.