Referat

Bakgrund

1. Var och en har rätt att hos myndigheter ta del av allmänna handlingar förutsatt att uppgifterna i dem inte omfattas av sekretess. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen dit eller upprättad där.

2. Sektionen för automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK-sektionen) vid Polismyndigheten utreder hastighetsöverträdelser som registreras vid automatisk trafiksäkerhetskontroll, dvs. genom s.k. fartkameror. Nyhetsbyrån Siren begärde hos Polismyndigheten att få ta del av de fem senast expedierade handlingarna från ATK-sektionen gällande underrättelser om att en person är skäligen misstänkt för hastighetsöverträdelse där ordningsbot utfärdats.

3. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna med undantag för vissa uppgifter som maskerades. De uppgifter som maskerades var namn, adress, personnummer, bilens registreringsnummer och bilderna från fartkameran. Beslutet motiverades med att de maskerade uppgifterna omfattas av sekretess eftersom de hade hämtats in genom kamerabevakning och det inte stod klart att de kunde lämnas ut utan att enskilda lider men.

4. Nyhetsbyrån Siren överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm som avslog överklagandet.

Yrkanden m.m.

5. Nyhetsbyrån Siren begär att få ta del av handlingarna utan att uppgifterna om namn, personnummer och adress maskeras.

Skälen för avgörandet

Frågan i målet

6. Frågan i målet är om uppgifter om enskilds namn, personnummer och adress ska anses ha inhämtats genom kamerabevakning vid automatisk hastighetsövervakning.

Rättslig reglering m.m.

7. Enligt 32 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess för sådan uppgift om enskilds person­liga förhållanden som har inhämtats genom kamerabevakn­ing som avses i kamerabevakningslagen (2018:1200), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

8. Den kamerabevakning som Polismyndigheten bedriver vid automatisk hastighetsövervakning omfattas av bestämmelserna i kamerabevakningslagen (3 § 1, jfr även 14 c § 1).

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

9. Utöver det bildmaterial som inhämtats genom kamerabevakning har även uppgifter om namn, personnummer och adresser inhämtats vid utredning av hastighetsöverträdelserna. Dessa uppgifter har maskerats vid utlämnandet av de begärda handlingarna med hänvisning till 32 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen.

10. Polismyndigheten har motiverat beslutet att inte lämna ut dessa uppgifter med att de ska anses ha inhämtats genom kamerabevakning. Myndigheten är av uppfattningen att uppgifterna inte skulle ha kunnat hämtas in utan stöd av de uppgifter som inhämtats genom själva kamerabevakningen.

11. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen följer det av orda­lydelsen i 32 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretess­lagen att de uppgifter som kan sekretessbeläggas med stöd av bestämmelsen ska ha inhämtats genom själva kamera­bevakningen (jfr även prop. 2012/13:115 s. 100 ff. och 107 ff.).

12. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att uppgifter om namn, personnummer och adress inte kan anses ha inhämtats genom själva kamerabevakningen utan har inhämtats på annat sätt ur register och att sekretess med stöd av 32 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen således inte gäller för uppgifterna.

13. Det ankommer på Polismyndigheten att pröva om uppgifterna omfattas av sekretess enligt någon annan bestämmelse och – om så inte är fallet – lämna ut handlingarna utan att dessa uppgifter är maskerade. Underinstansernas avgöranden ska därför upphävas i den del som avser utlämnande av uppgifter om namn, personnummer och adress samt målet visas åter till Polismyndig­heten för fortsatt handläggning.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver underinstansernas avgör­an­den i den del som avser utlämnande av uppgifter om namn, personnummer och adress samt visar målet åter till Polismyndig­heten för ny prövning.

I avgörandet deltog justitieråden Ståhl, Askersjö, Gäverth, Anderson och Nilsson. Föredragande var justitiesekreteraren Karin Olsson.

______________________________

Kammarrätten i Stockholm (2023-07-06, Silfverhjelm [skiljaktig], Åsbrink och Lacotte):

Kammarrätten instämmer i Polismyndighetens bedömning att de uppgifter i handlingarna som inte har lämnats ut omfattas av sekretess enligt 32 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen och att det inte står klart att upp­gifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. 

Den omständigheten att de aktuella uppgifterna inte omfattas av sekretess enligt 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen på grund av undantagsregeln i 35 kap. 6 § 2 offentlighets- och sekretesslagen medför ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

– Kammarrätten avslår överklagandet.

Silfverhjelm var skiljaktig och anförde: 

Föremålet för sekretessen i 32 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen är uppgifter om enskildas personliga förhållanden som insamlats genom kamera­övervakning enligt kamerabevakningslagen (2018:1200). Efter­som de begärda uppgifterna inte kan anses ha inhämtats genom kamera­övervakning omfattas de inte av sekretessen i 32 kap. 3 §. I övrigt är jag överens med majoriteten. Överklagandet ska därför bifallas.