Referat

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Mål nr 1334-25

meddelad i Stockholm den 19 maj 2026

KLAGANDE

Kubikenborg Aluminium AB, 556032-8121
Ombud: Advokat Victor Palm
CMS Wistrand Advokatbyrå Stockholm KB
Box 7543
103 93 Stockholm
 

MOTPART

Skatteverket
171 94 Solna

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Kammarrätten i Sundsvalls dom den 6 februari 2025 i mål nr 331-24 och 332 24

SAKEN

Inkomstskatt och skattetillägg

___________________

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver underinstansernas avgöranden i de delar som avser inkomstskatt och skattetillägg.
Högsta förvaltningsdomstolen beviljar Kubikenborg Aluminium AB ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 186 365 kr. 

 
BAKGRUND

1.    Vid inkomstbeskattningen finns möjlighet att med stöd av den s.k. korrigeringsregeln justera ett företags skattemässiga resultat. Regeln bygger på armlängdsprincipen som innebär att priser och andra villkor som avtalas mellan närstående företag i gränsöverskridande situationer ska överensstämma med vad oberoende företag skulle ha avtalat om i motsvarande situation.
2.    Enligt korrigeringsregeln gäller att om ett företags resultat har blivit lägre till följd av att villkor har avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte hade funnits. För att regeln ska kunna tillämpas krävs att den som genom villkoren har fått ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige och att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan de parter som har avtalat om villkoren. 
3.    Kubikenborg Aluminium AB (Kubal) ingår i en internationell koncern som tillverkar aluminium. Moderbolag i koncernen är United Company Rusal Plc (Rusal) med skatterättslig hemvist i Cypern. Kubal driver en fabrik för framställning av primäraluminium. Verksamheten består i att ta emot råmaterial från ett annat koncernföretag, RTI Limited (RTI) med skatterättslig hemvist i Jersey, omvandla och förädla materialet till primäraluminium i fabriken och därefter leverera den producerade aluminiumprodukten till RTI. Kubal får enligt avtalet med RTI (omvandlingsavtalet) betalt av det senare företaget för omvandlingsprocessen med ett belopp som motsvarar Kubals kostnader för omvandlingen jämte ett påslag om sex procent.
4.    Vid framställningen av aluminium är el en viktig komponent i produktionsprocessen. Kubal hade tecknat ett elavtal för åren 2008–2016 med den svenska elleverantören Vattenfall som innebar att Kubal förband sig att köpa en viss minsta mängd el till ett fast pris. I samband med att avtalet ingicks ställde koncernmoderbolaget ut en moderbolagsgaranti avseende Kubals åtaganden enligt avtalet. 
5.    Eftersom elavtalet med tiden blev oförmånligt jämfört med priset på el på världsmarknaden sa Kubal i februari 2016 upp avtalet i förtid. Den förväntade kostnadsbesparingen uppgick enligt bolaget till ca 257 miljoner kr. Uppsägningen medförde – efter ett rättsligt förfarande genom skiljedom – att Kubal fick betala ett skadestånd till Vattenfall. I inkomstdeklarationen gjorde bolaget avdrag för skadeståndet och till det relaterade kostnader (fortsättningsvis skadeståndet) med totalt ca 211 miljoner kr. Kubal fick därefter ett ovillkorat aktieägartillskott från koncernmodern Rusal om ca 204 miljoner kr. 
6.    Skatteverket beslutade att med tillämpning av korrigeringsregeln ändra Kubals resultat på så sätt att det justerades upp med ett belopp som motsvarade det avdragna skadeståndet. Bolaget påfördes också skattetillägg. Skatteverket motiverade beslutet enligt följande. 
7.    Elavtalet med Vattenfall kunde bara ingås eftersom det ställdes ut en moder-bolagsgaranti. Det är det utländska koncernmoderbolaget Rusal som dels har haft kontroll över risken för avtalet, dels har haft finansiell kapacitet att hantera risken, vilket Kubal har saknat. Enligt omvandlingsavtalet med RTI fick Kubal full täckning för sina elkostnader, medan kostnaden för skadeståndet inte ersattes av RTI. Detta visar att Kubal inte hade ett eget intresse av att säga upp elavtalet. I stället låg detta intresse hos Rusal på grund av elkostnadens stora betydelse för koncernens resultat. Innan elavtalet sades upp hade Kubal i kontakter med Rusal fått besked om att detta bolag skulle stå för risken vid uppsägningen eftersom Kubal saknade finansiella resurser för att bära risken för ett eventuellt skadestånd. Rusal gav alltså Kubal i uppdrag att säga upp elavtalet och låta skadeståndet belasta Kubals resultat. 
8.    Kubal har inte kompenserats resultatmässigt för skadeståndskostnaden trots att bolaget, på grund av utformningen av avtalet med RTI, saknade incitament att bryta elavtalet. I ett avtal mellan oberoende parter skulle en part aldrig ha accepterat att ta risken att få betala skadestånd utan att få en resultatmässig kompensation från den andra parten. Den ersättning som Kubal har fått i form av ett aktieägartillskott har inte påverkat resultatet. Att Kubal har burit kostnaden för skadeståndet utgör ett sådant villkor som har lett till att Kubal har fått ett för lågt och Rusal ett för högt resultat. 
9.    Kubal överklagade Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten i Härnösand som avslog överklagandet och därefter till Kammarrätten i Sundsvall som också avslog överklagandet. Kammarrätten motiverade sitt avgörande enligt följande.
10.    Kubals och Rusals överenskommelse om att Kubal skulle säga upp elavtalet och därefter få ett aktieägartillskott innebär att parterna har befunnit sig i ett avtalsförhållande med varandra och därmed att sådana villkor har avtalats som kan bedömas enligt korrigeringsregeln. Det är osannolikt att en oberoende näringsidkare skulle ha accepterat att ådra sig en risk för omfattande skadeståndskostnader utan kompensation. Det aktieägartillskott som Kubal har tagit emot utgör, även om det skulle vara att betrakta som en kompensation för skadeståndskostnaderna, inte något som påverkar bolagens resultat. Avtalsvillkoren har tillkommit på grund av intressegemenskapen och avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende näringsidkare. Eftersom villkoren innebär att Rusal inte har haft en resultatpåverkande utgift motsvarande skadeståndskostnaderna och därmed har fått ett högre resultat som inte ska beskattas i Sverige har Skatteverket haft grund för sitt beslut att höja Kubals resultat med stöd av korrigeringsregeln.

YRKANDEN M.M.

11.    Kubikenborg Aluminium AB yrkar att underinstansernas avgöranden ska upphävas och begär ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 
186 365 kr samt anför följande. Den omständigheten att bolaget samrådde med Rusal inför uppsägningen av elavtalet innebär inte att det finns något avtal eller någon transaktion mellan bolaget och Rusal som kan prövas mot korrigeringsregeln. Bolaget har inte fått bära kostnaderna för att säga upp elavtalet eftersom bolaget har kompenserats genom ett aktieägartillskott från Rusal. Det framstår som om det i stället är ersättningsmodellen i omvandlingsavtalet med RTI som Skatteverket angriper. 
12.    Skatteverket anser att överklagandet ska avslås och att bolaget ska beviljas ersättning med 80 000 kr för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen. Myndigheten anför följande. Det har funnits en formlös överenskommelse mellan Kubal och Rusal om att Kubal skulle säga upp elavtalet. Villkoren i överenskommelsen avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende företag och har lett till att resultatet i Kubal har blivit lägre och resultatet i Rusal blivit högre. 

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen

13.    Frågan är om det som Skatteverket har gjort gällande som grund för att justera ett företags skattemässiga resultat innebär att förutsättningarna för att tillämpa korrigeringsregeln är uppfyllda. 

Rättslig reglering m.m.

14.    Bestämmelser om beräkning av resultatet av en näringsverksamhet finns i 14 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). 
15.    Av 2 § första stycket och 21 § följer att resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder genom att intäktsposterna minskas med kostnads-posterna.
16.    I 19 § finns korrigeringsregeln som föreskriver att om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige, det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna och det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.
17.    Vid tillämpningen av korrigeringsregeln har OECD:s riktlinjer om internprissättning, Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, ansetts kunna ge vägledning (se bl.a. RÅ 1991 ref. 107 och HFD 2016 ref. 45 samt prop. 2005/06:169 s. 88 ff.). 

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Är förutsättningarna för att tillämpa korrigeringsregeln uppfyllda? 

18.    Skatteverkets beslut att tillämpa korrigeringsregeln har sin grund i att Kubal vid beräkningen av resultatet har gjort avdrag för skadeståndet till den svenska elleverantören Vattenfall. Såvitt framgår av utredningen i målet har Skatteverket inte ifrågasatt att skadeståndet i och för sig är avdragsgillt vid beräkningen av verksamhetens resultat. Skatteverket har dock med åberopande av korrigeringsregeln neutraliserat avdragets påverkan på resultatet genom att höja Kubals resultat med ett belopp motsvarande avdraget. 
19.    Korrigeringsregeln innehåller flera olika rekvisit som alla måste vara uppfyllda för att det skattemässiga resultatet av en näringsverksamhet ska kunna justeras. De centrala rekvisiten är att det ska finnas avtalade villkor som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, dvs. som inte är armlängdsmässiga, och som har fått till följd att resultatet för det företag som beskattas i Sverige har blivit lägre samtidigt som resultatet för ett närstående företag som inte beskattas här har blivit högre. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att sådana villkor föreligger.
20.    En tillämpning av korrigeringsregeln bygger på att det görs en jämförelse mellan villkoren i transaktionen mellan de närstående företagen och de villkor som skulle ha gällt om transaktionen hade genomförts av företag som är oberoende av varandra. Som ett första led i den jämförelsen måste den aktuella transaktionen mellan de närstående företagen identifieras och kartläggas. 
21.    Skatteverket har gjort gällande att den transaktion som ska prövas mot korrigeringsregeln utgörs av en formlös överenskommelse mellan Kubal och Rusal om att Kubal skulle säga upp elavtalet med Vattenfall och betala skadeståndet till följd av avtalsbrottet men inte ersättas för detta på annat sätt än genom ett aktieägartillskott. Skatteverket menar att denna överenskommelse utgör en transaktion med villkor som inte är armlängdsmässiga och som har fått till följd att Kubals resultat har blivit lägre och Rusals resultat högre. 
22.    Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att ett avtalat villkor i den mening som avses i korrigeringsregeln kan föreligga även om parterna inte har ingått ett formligt avtal. Något som två företag inte själva har betecknat som en transaktion kan ändå anses vara det på grund av företagens faktiska agerande (jfr punkt 1.49 i OECD:s riktlinjer om internprissättning, 2022 års upplaga). Vidare gäller att de villkor som korrigeringsregeln kan tillämpas på inte är begränsade till villkor som avser prissättningen av varor och tjänster utan regeln kan tillämpas även på andra villkor av ekonomisk betydelse (se t.ex. HFD 2016 ref. 45).
23.    Högsta förvaltningsdomstolen finner att det faktum att Kubal efter samråd med Rusal sa upp elavtalet och betalade skadeståndet men inte ersattes för detta på annat sätt än genom ett aktieägartillskott får anses utgöra villkor i en transaktion som kan prövas enligt korrigeringsregeln, även om det skulle vara så att parterna inte ingick en uttrycklig överenskommelse om detta. 
24.    Nästa fråga är då om dessa villkor avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare och har lett till att Kubals resultat har blivit lägre och Rusals resultat högre. 
25.    Skatteverket anser att så är fallet utifrån en bedömning av hur affärsrisken för elavtalet med Vattenfall ska placeras. Myndigheten har därvid lagt avgörande vikt vid den moderbolagsgaranti som var en förutsättning för avtalets tillkomst. Myndigheten menar att avtalets risk ska allokeras till Rusal eftersom Kubal inte ansetts ha kontroll över och kunnat bära denna risk (jfr punkt 1.98 i OECD:s riktlinjer om internprissättning). 
26.    Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att en betydelsefull del av den bedömning av en transaktion och dess villkor som ska göras enligt korrigeringsregeln är hur företagen har fördelat riskerna mellan sig. Risker och deras placering är nämligen av stor betydelse för det pris som oberoende parter hade enats om i motsvarande situation. Bedömningen bör vidare grundas på en bred förståelse av industrisektorn i fråga med beaktande av bl.a. ekonomiska omständigheter hos parterna, den marknad som de verkar på och affärsstrategin som används av parterna. Det kan även finnas anledning att bedöma en transaktion i ett större sammanhang av transaktioner. Det kan med andra ord i många fall behöva göras en helhetsbedömning av de närstående företagens affärer med varandra (jfr punkterna 1.34, 1.36, 1.38 och 1.51 i OECD:s riktlinjer samt RÅ 1991 ref. 107).
27.    Applicerat på det nu aktuella fallet leder det sagda till att frågan om armlängdsmässighet och riskplacering bör bedömas utifrån ett vidare perspektiv som innefattar den affärs- och produktionsmodell som koncernen tillämpar för Kubal. Av särskilt intresse är då den roll som koncernen har gett Kubal genom omvandlingsavtalet med RTI.
28.    Kubals verksamhet består som nämnts i att omvandla råmaterial till primär-aluminium. Råmaterialet levereras från RTI som sedan också tar emot det framställda primäraluminiumet. Enligt omvandlingsavtalet får Kubal ersättning från RTI med ett belopp som motsvarar Kubals kostnader för omvandlingen jämte ett vinstpåslag. 
29.    Den ersättningsmodell som tillämpas i omvandlingsavtalet medför att Kubal får full ersättning för sina elkostnader, oavsett hur stora dessa är. Detta innebär att Kubal inte belastades av risken för elavtalet med Vattenfall. Skatteverket anser att denna risk, genom den utställda moderbolagsgarantin, i stället bars av Rusal.
30.    Moderbolagsgarantin innebar att Rusal var skyldigt att ersätta Vattenfall för det fall att Kubal inte kunde fullgöra sin del av elavtalet. I den meningen föll en del av risken för avtalet på Rusal. Vid bedömningen av riskfördelningen måste dock också beaktas att RTI, genom omvandlingsavtalet, är det företag i koncernen som i praktiken bär kostnaderna, inklusive elkostnaderna, för den del av tillverkningsprocessen som utförs av Kubal. Det var därmed RTI som fick både upp- och nedsidan om elavtalet visade sig vara förmånligt respektive oförmånligt (jfr punkterna 1.81 och 1.84 i OECD:s riktlinjer och de exempel som nämns där). Risken för elavtalet får således anses primärt ha burits av RTI och endast sekundärt av Rusal.
31.    När Kubal sa upp elavtalet fick det till följd att bolaget kunde sänka sina elkostnader samtidigt som det ådrog sig ett skadestånd. Kostnaden för skadeståndet belastade bolagets resultat men har inte behandlats som en sådan kostnad för Kubals omvandlingsverksamhet som har ersatts av RTI. Uppsägningen av elavtalet resulterade alltså i att Kubals skattemässiga resultat blev lägre och RTI:s resultat – till följd av att ersättningen till Kubal för bolagets elkostnader minskade – blev högre.
32.    Skatteverket har dock inte påstått att kostnaden för skadeståndet är en sådan kostnad som borde ha ersatts av RTI med stöd av omvandlingsavtalet eller att det avtalet i något avseende inte är armlängdsmässigt. Det Skatteverket gör gällande är i stället att den minskning av Kubals resultat som blev följden av uppsägningen av elavtalet motsvarades av en ökning av resultatet hos Rusal.
33.    Högsta förvaltningsdomstolen ifrågasätter inte att den omständigheten att koncernens elkostnader minskade bör ha haft positiv effekt för koncernens samlade resultat och därmed i förlängningen ha ökat resultatet hos koncern-modern Rusal. Detta är dock inte detsamma som att uppsägningen av elavtalet innebär att en inkomst har förts över från Kubal till Rusal i den mening som avses i korrigeringsregeln.
34.    Högsta förvaltningsdomstolen finner därmed att det inte finns förutsättningar för att tillämpa korrigeringsregeln på det sätt som underinstanserna har gjort. Underinstansernas avgöranden ska därför upphävas i de delar som avser inkomstskatt och skattetillägg. 

Ersättning för kostnader

35.    Kubal har fått bifall till sin talan och målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen. Bolaget har därför rätt till skälig ersättning för sina kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen. Det yrkade beloppet är skäligt.

I avgörandet har deltagit justitieråden Linda Haggren, Kristina Ståhl, Per Classon, Ulrik von Essen och Johanna Mihaic.

Föredragande har varit justitiesekreteraren Gustav Granholm.