6 § Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder

6 § Den skadelidande har inte rätt till ersättning enligt 2-5 §§, om han eller hon själv uppsåtligen har föranlett beslutet om frihetsinskränkning.

Ersättningen får vägras eller sättas ned, om det inte är skäligt att ersättning lämnas med hänsyn till

1. att den skadelidande har försökt undanröja bevis eller på annat sätt försvåra sakens utredning, eller vid misstanke om brott har försökt undandra sig förundersökning eller lagföring,

2. att den skadelidandes eget beteende har inverkat på beslutet om frihetsinskränkning, eller

3. övriga omständigheter.

Om tiden för frihetsinskränkning har avräknats eller annars beaktats vid fastställande eller verkställighet av brottspåföljd, kan ersättningen sättas ned efter vad som är skäligt. Lag (2026:1209).