2 § Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid

2 vägledande avgöranden åberopar denna paragraf.

2 § Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast ska vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.

Första stycket gäller inte i fråga om

1. de frister för häktningsframställning och häktningsförhandling som anges i 24 kap. 12 och 13 §§, 17 § fjärde stycket och 19 § rättegångsbalken,

2. den frist för sammanträde som anges i 19 § andra stycket lagen (1988:688) om kontaktförbud och som gäller

a) i ärende om kontaktförbud avseende gemensam bostad, och

b) i ärende om förbud enligt 3 kap. 5 § första stycket 2 lagen (2015:642) om europeisk skyddsorder, och

3. den frist för övervakningsnämndens prövning av Kriminalvårdens beslut om tillfälligt omhändertagande som anges i 26 kap. 22 § och 28 kap. 11 § brottsbalken. Lag (2022:931).

Läs paragrafen i sitt sammanhang →

Rättsfall som åberopar 2 §

  • RÅ 1997 ref. 57Regeringsrätten · 1997-09-26 · citeras 1 ggr

    Lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid har ansetts tillämplig när Riksskatteverket överklagat skattemyndighetens grundläggande taxeringsbeslut.

  • RÅ 2007 ref. 28Regeringsrätten · 2007-05-30

    Den s.k. söndagsregeln i 2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid är inte tillämplig på tiodagarsfristen i 7 kap. 1 § tredje stycket lagen om offentlig upphandling.