Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag om ändringar i miljöbalken, ändringar som framför allt syftar till att förenkla och förtydliga balkens processuella bestämmelser. Den viktigaste förändringen är att talan om utdömande av vite fortsättningsvis föreslås ske enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (1971:291) i stället för som nu enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för vilket strängare straff än böter inte är föreskrivet. Dessutom föreslås ändringar som framför allt rör miljödomstolarnas handläggning av ansökningsmål. Flertalet av dessa ändringar syftar till att förenkla hanteringen. För att genomföra vissa krav i rådets direktiv om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, dvs. det s.k. IPPC-direktivet (direktiv 96/61/EG) och deponeringsdirektivet (direktiv 1999/31/EG) föreslår regeringen vidare förtydliganden av kraven på vad en tillståndsansökan respektive en tillståndsdom skall innehålla. Regeringen föreslår dessutom en skyldighet för tillsynsmyndigheter att fortlöpande kontrollera om beslutade villkor är tillräckliga och att påkalla omprövning om myndigheten finner att villkoren måste ändras eller omprövas. Som en följd av detta föreslås att kommuner – när de övertagit tillsynen från länsstyrelsen över tillståndspliktig verksamhet – ges rätt att ansöka om återkallelse av tillstånd eller omprövning av tillstånd eller villkor. Därutöver lämnas i fråga om deponier förslag som rör kostnaderna för en deponi och om skyldighet att ställa säkerhet för fullgörande av de skyldigheter som är förenade med deponering av avfall. När det gäller miljökvalitetsnormer föreslås vissa förtydliganden i fråga om åtgärdsprogrammens innehåll. Samtidigt föreslås att regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om kontroll m.m. Prop. 2001/02:65 förtydligas. För mål och ärenden om återkallelse av tillstånd eller omprövning av tillstånd eller villkor för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet föreslås att kravet på formaliserat förfarande med miljökonsekvensbeskrivningar enligt 6 kap. miljöbalken slopas. För dessa måltyper föreslås i stället att tillståndshavaren skall tillhandahålla den utredning som krävs och att en sådan skyldighet får förenas med vite. Det lämnas vidare förslag till vissa redaktionella ändringar i fråga om områdesskydd enligt miljöbalken. Närliggande frågor om ersättning föreslås ändrade så att ersättning skall betalas endast om markanvändningen i det enskilda fallet försvåras. Slutligen lämnas förslag som avser förverkande vid brott. I miljöbalken införs den möjlighet som fanns i dåvarande naturvårdslagen (1964:822), nämligen att förverka utbrutet material vid en olaglig täkt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2002.