Räkna ut dröjsmålsränta på en obetald faktura eller skuld enligt räntelagen. Verktyget använder den lagstadgade räntan – Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter – och delar automatiskt upp perioden om referensräntan ändrats under tiden.
Kalkylatorn beräknar dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen (1975:635): Riksbankens vid varje tid gällande referensränta med tillägg av åtta procentenheter. Beräkningen är enkel ränta på faktiska dagar, dividerat med 365 (även skottår), och utgår från att ränta löper från dagen efter förfallodagen. Resultatet är vägledande och utgör inte juridisk rådgivning.
Översiktlig information
Dröjsmålsräntan enligt räntelagen är referensräntan plus åtta procentenheter. Från och med den 1 juli 2026 är referensräntan 2,00 procent, vilket ger en dröjsmålsränta på 10,00 procent per år. Räntan är enkel och beräknas på kapitalbeloppet, inte på upplupen ränta.
Så beräknas dröjsmålsräntan
Dröjsmålsränta är den ersättning en borgenär har rätt till när en fordran betalas för sent. Nivån bestäms inte av parterna utan följer av lagen: enligt 6 § räntelagen (1975:635) beräknas räntan efter en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan med ett tillägg av åtta procentenheter.
Referensräntan fastställs av Riksbanken för varje kalenderhalvår och avrundas till närmast högre halva procentenhet. Den ändras därför i praktiken bara den 1 januari och den 1 juli. Löper dröjsmålet över ett halvårsskifte ska räntan räknas med den sats som gällde under respektive delperiod, och det är just den uppdelningen verktyget gör automatiskt.
| Steg | Så görs det |
|---|---|
| Räntesats | Referensräntan för perioden plus 8 procentenheter |
| Räntetid | Faktiskt antal dagar, från dagen efter förfallodagen till och med betalningsdagen |
| Formel | kapitalbelopp × räntesats × antal dagar ÷ 365 |
Nämnaren är 365 även under skottår. Räntan är enkel ränta, vilket innebär att upplupen men obetald ränta inte i sin tur ger ränta.
När börjar räntan löpa?
Bestämd förfallodag. Har parterna avtalat om en förfallodag, till exempel genom betalningsvillkoret på en faktura, löper dröjsmålsränta från förfallodagen enligt 3 § räntelagen. Någon påminnelse krävs inte.
Ingen bestämd förfallodag. Saknas förfallodag börjar räntan löpa först trettio dagar efter att borgenären avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav på ett bestämt belopp med uppgift om att utebliven betalning medför ränteskyldighet. Gäldenären är inte skyldig att betala ränta för tid innan kravet kommit honom eller henne till handa.
Senast vid delgivning. Oavsett vad som gäller i övrigt löper ränta senast från den dag gäldenären delges en ansökan om betalningsföreläggande eller en stämning om betalning.
Räkneexempel
En faktura på 25 000 kronor förföll den 31 juli 2026 och betalas den 15 oktober 2026. Räntetiden löper från den 1 augusti till och med den 15 oktober, alltså 76 dagar, och hela perioden ligger inom andra halvåret 2026 med 10,00 procents ränta.
25 000 kr × 10,00 % × 76 ÷ 365 = 520,55 kr
Avtal, undantag och specialfall
Räntelagen är i grunden dispositiv och gäller i den mån inte annat är avtalat. Ett avtal om högre dröjsmålsränta är därför i regel giltigt. Från huvudregeln finns dock viktiga avvikelser. Mellan näringsidkare är ett villkor om att gäldenären inte alls ska betala ränta på en fordran för en vara eller tjänst utan verkan mot borgenären. Mot en myndighet eller ett annat offentligt organ är dessutom villkor om lägre ränta än lagens utan verkan när näringsidkaren yrkesmässigt tillhandahåller varor eller tjänster.
Mot en konsument kan ett villkor om påtagligt högre ränta jämkas som oskäligt enligt 36 § avtalslagen. Räntan kan också jämkas enligt 8 § räntelagen om gäldenären varit förhindrad att betala på grund av sjukdom, arbetslöshet eller annan liknande omständighet utanför hans eller hennes kontroll.
Två fall har ett lägre påslag på två procentenheter: ränta på belopp som ska betalas tillbaka sedan ett avtal hävts, så kallad avkastningsränta, och skadestånd för personskada under den tid då avräkningsbara förmåner ännu inte fastställts slutligt. Utöver räntan har en borgenär i förhållanden mellan näringsidkare rätt till en förseningsersättning om 450 kronor enligt lagen om ersättning för inkassokostnader.
När verktyget inte räcker
Beräkningen förutsätter ett bestämt kapitalbelopp i svenska kronor och en obruten räntetid. Den passar mindre bra när skulden betalas av i omgångar, eftersom varje delbetalning först avräknas mot upplupen ränta och därefter mot kapitalet. Verktyget hanterar inte heller fordringar där räntan följer av en specialförfattning i stället för räntelagen, som skattefordringar med kostnadsränta, eller fall där en dom anger en särskild räntefot. Är fordringen gammal bör du också kontrollera preskriptionstiden.
Vanliga frågor om dröjsmålsränta
- Hur hög är dröjsmålsräntan 2026?
- Från och med den 1 juli 2026 är dröjsmålsräntan enligt räntelagen 10,00 procent per år. Den består av referensräntan på 2,00 procent plus lagens tillägg på åtta procentenheter.
- Måste dröjsmålsränta avtalas för att få tas ut?
- Nej. Rätten till dröjsmålsränta följer direkt av räntelagen och kräver inget avtal. Däremot påverkar avtalet när räntan börjar löpa.
- Får man ta ut högre dröjsmålsränta än lagens?
- Ja, räntelagen är dispositiv och ett avtal om högre ränta gäller i regel mellan näringsidkare. Mot en konsument kan ett villkor om påtagligt högre ränta jämkas som oskäligt.
- Beräknas ränta på ränta?
- Nej. Dröjsmålsränta enligt räntelagen är enkel ränta och beräknas på kapitalbeloppet.
- Från vilken dag räknas räntan?
- Från dagen efter förfallodagen till och med den dag betalning sker. Saknas bestämd förfallodag löper räntan från trettionde dagen efter att räkning eller krav avsänts.