Sjuklön

Räkna ut sjuklön och karensavdrag för de första fjorton dagarna av en sjukperiod. Fyll i lön och arbetstid, så får du sjuklönen per dag, karensavdragets storlek och vad som återstår att betala ut.

Lämna tomt för heltid (40 timmar)
Arbetsdagar du skulle ha arbetat under sjuklöneperioden

Beräkningen följer sjuklönelagen (1991:1047): arbetsgivaren betalar sjuklön med 80 % av lön och förmåner under sjuklöneperiodens 14 första kalenderdagar (6–7 §§), med ett karensavdrag om 20 % av den sjuklön arbetstagaren beräknas få en genomsnittlig arbetsvecka (6 § andra stycket). Kalkylatorn räknar schablonmässigt utifrån jämn arbetstid måndag–fredag; kollektivavtal kan ha andra beräkningsregler. Från dag 15 ansöker du om sjukpenning hos Försäkringskassan; arbetsgivaren sjukanmäler dig. Läkarintyg krävs som huvudregel från och med dag 8. Resultatet är vägledande och utgör inte juridisk rådgivning.

Översiktlig information

Arbetsgivaren betalar sjuklön med 80 procent av lönen under sjuklöneperioden, som är de första fjorton kalenderdagarna. Från sjuklönen görs ett karensavdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön. Från dag femton tar Försäkringskassan över med sjukpenning.

Sjuklöneperioden

Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön har en arbetstagare rätt till sjuklön från arbetsgivaren under de första fjorton kalenderdagarna av varje sjukperiod. Rätten förutsätter att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och att du går miste om lön. Sjuklönen är 80 procent av den lön och de anställningsförmåner du hade fått om du arbetat.

Perioden räknas i kalenderdagar, inte arbetsdagar. Blir du sjuk en fredag löper perioden vidare över helgen även om du inte skulle ha arbetat då. Däremot betalas sjuklön bara för tid du faktiskt skulle ha arbetat.

Karensavdraget

Karensdagen avskaffades 2019 och ersattes av ett karensavdrag. Skillnaden är viktig för den som arbetar oregelbundet. Med den gamla karensdagen blev avdraget godtyckligt stort beroende på om första sjukdagen råkade vara ett långpass eller ett kortpass. Karensavdraget är i stället alltid 20 procent av den sjuklön en genomsnittlig vecka skulle ge, oavsett vilken dag du insjuknar.

karensavdrag = 20 % × genomsnittlig veckosjuklön

Avdraget görs från den sammanlagda sjuklönen. Är du sjuk kortare tid än så blir avdraget i praktiken hela sjuklönen, och något negativt belopp uppstår aldrig. Är du sjuk längre får du full sjuklön för resten av perioden.

Återinsjuknande inom fem dagar

Blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod avslutades räknas den nya perioden som en fortsättning på den gamla. Det får två följder: du får inget nytt karensavdrag, och de fjorton dagarna fortsätter att räknas från den första sjukperioden i stället för att börja om. Regeln finns för att skydda den som återgår till arbetet för tidigt och tvingas sjukskriva sig på nytt.

Läkarintyg och högriskskydd

Du behöver normalt lämna läkarintyg först från och med den åttonde dagen i sjukperioden. Arbetsgivaren kan begära intyg tidigare om det finns särskilda skäl, men det kräver ett individuellt beslut och kan inte tillämpas rutinmässigt mot alla anställda.

Den som har många korta sjukperioder skyddas av det allmänna högriskskyddet, som begränsar antalet karensavdrag under en tolvmånadersperiod. Den som har en sjukdom som medför risk för längre sjukfrånvaro kan dessutom ansöka hos Försäkringskassan om särskilt högriskskydd, vilket innebär att arbetsgivaren kan få ersättning för sjuklönekostnaden och att karensavdrag inte görs.

Efter sjuklöneperioden

Från och med dag femton ansöker du om sjukpenning från Försäkringskassan. Arbetsgivaren ska anmäla sjukfallet dit. Sjukpenningen beräknas på din sjukpenninggrundande inkomst, som har ett tak uttryckt i prisbasbelopp – se verktyget för prisbasbelopp. Många kollektivavtal ger dessutom en kompletterande sjuklön utöver den lagstadgade nivån, ofta cirka tio procent, och ibland under betydligt längre tid än fjorton dagar.

När verktyget inte räcker

Beräkningen bygger på lagens regler och en jämnt fördelad arbetstid. Den tar inte hänsyn till kollektivavtalad sjuklön, rörliga lönedelar, obekväm arbetstid eller skiftformer, och den hanterar inte deltidssjukskrivning eller arbetsskada, där andra ersättningsregler gäller. Egenföretagare omfattas inte alls av sjuklönelagen utan har karensdagar inom sjukförsäkringen.

Vanliga frågor om sjuklön

Hur mycket är sjuklönen?
Sjuklönen är 80 procent av den lön och de anställningsförmåner du hade fått om du arbetat, under de första fjorton kalenderdagarna av sjukperioden.
Hur stort är karensavdraget?
Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön en genomsnittlig vecka skulle ge. Det är alltid lika stort oavsett vilken dag du insjuknar.
Vad händer om jag blir sjuk igen strax efter?
Blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjukperiod. Du får inget nytt karensavdrag och de fjorton dagarna fortsätter räknas från den första perioden.
När behöver jag läkarintyg?
Normalt från och med åttonde dagen i sjukperioden. Arbetsgivaren kan begära intyg tidigare om det finns särskilda skäl.
Vad händer efter fjorton dagar?
Från dag femton ansöker du om sjukpenning hos Försäkringskassan. Arbetsgivaren ska anmäla sjukfallet dit.

Uppdaterad 2026-07-28. Sidan bygger på lagen (1991:1047) om sjuklön. Kontrollera alltid eventuellt kollektivavtal, som ofta ger kompletterande sjuklön.

Rättskällor: Lag (1991:1047) om sjuklön · 6 § (sjuklönens storlek), 7 § (karensavdrag), 7 a § (återinsjuknande), 10 a § (läkarintyg), 13 § (högriskskydd).

Verktyget och texten är allmän information om gällande rätt och utgör inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Kontrollera alltid uppgifterna mot lagtexten.