Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågan om avgiftsuttaget för banker och andra institut som omfattas av insättningsgarantin. Det sammanlagda årliga avgiftsuttaget för instituten föreslås låsas fast till den nuvarande miniminivån, dvs. 0,1 procent av de garanterade insättningarna. Det innebär att kravet på höjning av den sammanlagda avgiften, när den målsatta nivån på de behållna avgiftsmedlen inte uppnåtts, tas bort. Den målsatta nivån är 2,5 procent av de garanterade insättningarna. Syftet med förslagen är att undvika en höjning av garantiavgiften vid flytt av större bestånd av insättningar till det svenska insättningsgarantisystemet. Sådana förflyttningar kan förväntas ske mot bakgrund av den ökade graden av integration på de finansiella marknaderna inom EU. Frågorna om konsekvenserna för insättningsgarantin vid omstruktureringar av gränsöverskridande verksamhet inom EU har särskilt aktualiserats genom europabolagsförordningens ikraftträdande. Den nya företagsformen europabolag underlättar för ett institut att bedriva verksamhet i flera olika länder genom en filialstruktur. Vidare kan konstateras att insättningsgarantin är föremål för en omfattande översyn av Insättningsgarantiutredningen. I utredningsuppdraget, som skall redovisas senast den 28 februari 2005, har bl.a. ingått att se över principerna för avgiftsuttaget och vilka konsekvenser en ökad gränsöverskridande verksamhet inom den finansiella sektorn får för insättningsgarantin. Större förändringar av avgiftsuttaget eller en mer genomgripande förändring av lagen om insättningsgaranti är därför inte motiverade innan utredningens förslag har remissbehandlats och beretts inom Regeringskansliet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.