Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag, gör bedömningar och redovisar sin syn inom flera områden som berör svenska universitet och högskolor. Syftet är att i fråga om svensk högre utbildning öka utbildningens internationalisering och attraktivitet, skapa tydlighet och jämförbarhet internationellt och nationellt, bidra till höjd kvalitet, breddad rekrytering och skapa en större tydlighet i tillträdesreglerna. Inledningsvis presenterar regeringen en nationell strategi för internationalisering av den högre utbildningen. Strategin tar sin utgångspunkt i befintliga mål för internationalisering på såväl nationell som internationell nivå. Regeringen redovisar i strategin sin syn på angelägna mål för att främja internationalisering av den högre utbildningen. Strategin skall vara ett stöd för och bidra till ett fokuserat och målmedvetet internationaliseringsarbete. Dessutom gör regeringen i anslutning till detta bedömningar som syftar till att stärka inresande utbytesstudenters rättssäkerhet, främja utvecklingen av gemensamma utbildningsprogram mellan lärosäten i Sverige och andra länder samt underlätta erkännandet av svensk högre utbildning utomlands. För att bidra till svensk högre utbildnings jämförbarhet, attraktivitet och gångbarhet internationellt lämnar regeringen förslag till och gör bedömningar i fråga om förändringar i utbildnings- och examensstrukturen för svensk högre utbildning. Detta görs framför allt mot bakgrund av Sveriges deltagande i den s.k. Bolognaprocessen som i dag inbegriper ett drygt 40-tal europeiska länder. Processen syftar till att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. För att nå målen i Bolognadeklarationen strävar de deltagande länderna efter att skapa jämförbara strukturer för högre utbildning. Särskilt viktig är uppdelningen av högre utbildning i tre nivåer. Regeringen föreslår att den svenska högre utbildningen indelas i Prop. 2004/05:162 tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildning på varje nivå skall förutsätta och bygga på utbildning på tidigare nivåer. Särskilda beskrivningar för var och en av nivåerna föreslås i högskolelagen. Regeringen föreslår också att samtliga examina skall ges på någon av nivåerna. Vidare gör regeringen bedömningen att varje kurs inom utbildning på grund- och avancerad nivå bör nivåbestämmas så att den tillhör antingen grundnivå eller avancerad nivå. Nya examensbeskrivningar bör utformas för alla examina. Principer för när en utbildning bör avslutas med en yrkesexamen anges. Regeringen gör vidare bedömningen att en masterexamen bör införas på avancerad nivå, att den bör förutsätta en tidigare examen om minst tre år på grundnivå och att den bör omfatta två års heltidsstudier. Frågan om vilka universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare som bör får tillstånd att utfärda masterexamen berörs. Vidare gör regeringen bedömningen att en särskild examenskategori för det konstnärliga området bör införas. Doktorsexamen bör fortsatt omfatta fyra års heltidsstudier, men det bör kunna ske ett tillgodoräknande av studier inom masterexamen för utbildning på forskarnivå. Regeringens uppfattning är att den totala normalstudietiden för att nå en doktorsexamen bör vara åtta år. Regeringen gör vidare bedömningen att arbetet med breddad rekrytering fortsatt bör stödjas och har för avsikt att vidga uppgifterna för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet till att omfatta även stöd till breddad rekrytering och pedagogisk utveckling. Rådet för högre utbildning hos Högskoleverket bör därmed avvecklas. Regeringen bedömer att det finns behov av att särskilt stödja lärosätenas utvecklingsarbete inför genomförandet av reformerna som gäller utbildnings- och examensstrukturen och att även denna uppgift bör ligga på Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. När det gäller tillträde till högre utbildning föreslås i propositionen bl.a. ändringar i bestämmelserna om behörighet och urval i syfte att göra reglerna enkla, rättvisa och enhetliga. Bestämmelserna om grundläggande behörighet skall ändras så att kraven på sökande från gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning blir mer enhetliga. Kraven för särskild behörighet för utbildningar som leder fram till en yrkesexamen skall som i dag fastställas av Högskoleverket. Standardbehörigheterna skall avvecklas. För övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare skall varje högskola, inom vissa av Högskoleverket fastställda ramar, besluta vilka krav som skall gälla. Universitet och högskolor skall få bestämma vilka urvalsgrunder som skall gälla för högst 20 procent av platserna på en utbildning som vänder sig till nybörjare. Syftet är att ta till vara meriter och erfarenheter som är särskilt betydelsefulla för utbildningen vid sidan om betyg och högskoleprov. För att kunna särskilja sökande som har likvärdiga meriter bör lärosätena få möjlighet att använda sig av prov eller intervjuer innan lottning används. Fördjupningskurser i matematik och i andra moderna språk än engelska i gymnasieskolan bör ges ett större värde vid antagning till högre utbildning.