Referat

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-06-18 i 
mål nr P 1060-24, se bilaga A 

PARTER

Klagande 

Lysekils kommun 

Motpart

1. T.A-O.

2. E.B.

3. L.B

4. F.B.

5. J.C

6. L.C.

7. O.H.

8. S.H.

9. R.H.

10. U.H.

11. B.H.

12. T.H.

13. M.J.

14. L.J.

15. B.K.

16. K.K.

17. C.K.

18. N.K.

19. I.M.

20. T.M.

21. E.N.

22. K.O.

23. M.O.O.

24. E.S.

25. J.S.

26. I.S.

27. C.Ö.I.

28. LysikelsBostäder AB

SAKEN 

Detaljplan för kvarteret Revolvern, del av X i Lysekils kommun

_________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 

1. Mark- och miljööverdomstolen avslår yrkandena om avvisning av Lysekils kommuns överklagande. 

2. Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och återförvisar målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling. 

_________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Lysekils kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa kommunens beslut att anta detaljplanen. 

I.S., J.C.,F.B., T.H., B.H., J.S. och E.S. har yrkat i förstahand att Mark- och miljööverdomstolen ska avvisa kommunens överklagande och i andra hand att överklagandet ska avslås.

C.K. och N.K. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. De har för egen del yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, för det fall kommunens överklagande skulle bifallas, ska återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för prövning av deras övriga invändningar mot detaljplanen. 

T.A-O., E.B., L.B., I.C., O.H., S.H., R.H., U.H., M.J., I.J., B.K., K.K., I.M., T.M., E.N., K.O., M.O.O., och C.Ö.I. har fått tillfälle att yttra sig men inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN 

Lysekils kommun har anfört bl.a. följande. Beslutet att godkänna gransknings- utlåtandet fattades av samhällsbyggnadsnämnden den 21 december 2023. Meddelandet inför antagandebeslutet skickades ut den 28 december 2023, dvs. sju dagar efter det att granskningsutlåtandet godkänts. Detta är i linje med kravet att meddelandet ska skickas så snart som möjligt. 

Mark- och miljödomstolen har felaktigt angett att planen inte kungjordes inför granskning. Granskningen kungjordes dock i Lysekilsposten den 5 april 2022. Domstolen har dessutom gjort en bedömning av kommunens hemsida utan att säkerställa hur den faktiskt såg ut vid den aktuella tidpunkten.

Det finns inte något lagkrav om att en kommun i ett meddelande om var ett granskningsutlåtande finns tillgängligt även ska redogöra för om planförslaget justerats eller kompletterats med utredningar. Att information om ändringar eller tillkommande handlingar inte uttryckligen angavs i det meddelande som skickades ut den 28 december 2023 är alltså inte en brist i handläggningen. I meddelandet hänvisades tydligt till granskningsutlåtandet där det framgår vilka ändringar som genomförts. Meddelandet skickades till samtliga fastigheter som framgår av fastighetsförteckningen. Detta är en bredare samrådskrets än vad som strikt sett hade krävts enligt lag. Enligt mark- och miljödomstolen ska ett antal sakägare inte ha fått yttra sig under processens gång. Dessa fastighetsägare flyttade till området efter granskningstidens utgång, men har därefter i likhet med övriga fått meddelandet inför antagandet. 

Den ändring som gjordes i planförslaget efter granskningen, dvs. att minska antalet våningar från fyra till två, var en justering som syftade till att delvis tillgodose inkomna yttranden om exploateringsgrad och trafikpåverkan. Ändringen var inte av en sådan väsentlig karaktär att ett nytt granskningsförfarande hade krävts. 

L.S., J.C., F.B., T.H., B.H., J.S., E.S., C.K., och N.K. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med följande tillägg. 

Kommunens överklagande till Mark- och miljööverdomstolen har inte skett i behörig ordning eftersom det inte funnits förutsättningar för delegation. Detaljplanen Revolvern är ett ärende som påverkar markanvändning, boendemiljö, trafikstruktur och framtida samhällsutveckling i Lysekil. Att överklaga ett sådant beslut kräver beslut av kommunstyrelsen. Av delegationsordningen framgår tydligt att delegationen är avsedd för rutinärenden eller tekniska överklaganden och inte för strategiska planfrågor. Det kommunalråd som ensam fattat beslut om överklagande har därför inte ensam kunnat representera kommunstyrelsen. Det är inte heller ett giltigt skäl för delegation att det föreligger tidsbrist eftersom kommunen ska organisera sin beslutsprocess så att lagliga beslut kan fattas i tid. 

Planprocessen har brustit i sin medborgerliga förankring. Samråd har endast hållits i digitala kanaler vilket utestänger vissa grupper. Kungörelse har enbart skett i en lokaltidning, vilket inte kan anses tillräckligt. 

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL 

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det inte finns skäl att ge LysekilsBostäder AB möjlighet att yttra sig (15 § andra stycket lagen [1996:242] om domstolsärenden).

Frågan om avvisning av överklagandet

Av kommunens delegationsordning framgår att kommunstyrelsens ordförande är behörig att fatta beslut i ärende som är så brådskande att styrelsens beslut inte kan avvaktas (punkten 4.29 i Delegationsordning inom kommunstyrelsens verksamhets område Dnr: LKS 2025-000011, reviderad den 29 januari 2025). Möjligheten att delegera beslutanderätten är enligt 6 kap. 38 § kommunallagen (2017:725) begränsad i vissa frågor. Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller bl.a. ärenden om verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet eller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Detta framgår också av punkten 1 i delegationsordningen.

Enligt Mark- och miljööverdomstolen kan beslutet att överklaga mark- och miljödomstolens dom inte anses utgöra ett sådant principiellt beslut som inte får delegeras. Kommunen har uppgett att kommunstyrelsens beslut att överklaga domen inte kunnat avvaktas då överklagandet behövde lämnas in senast den 9 juli 2025. Det saknas skäl att ifrågasätta denna bedömning då aktuell tidpunkt inföll under semesterperioden. Kommunstyrelsens ordförande har då varit behörig att överklaga domen för kommunstyrelsens räkning. Yrkandena om avvisning ska därför avslås. 

Utgångspunkter när det gäller prövningsramen i mark- och miljödomstolen 

Den överprövande instansen ska enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. I praxis har bestämmelsen tolkats på så sätt att det från den överprövande instansens sida bör vara möjligt att i uppenbara fall ex officio ingripa mot beslut som har fattats i strid mot någon rättsregel. När den rättsregel som kan ha överträtts innefattar ett bedömnings utrymme är emellertid utrymmet för officialprövning mycket litet, och en sådan prövning bör endast undantagsvis komma i fråga (se MÖD 2012:31). 

Angående överprövningens omfattning i mål om detaljplaner har i förarbetena uttalats att den överprövande instansen inte på eget initiativ ska göra en omfattande inventering i fråga om ett besluts laglighet. Samtidigt kan det inte heller krävas att den enskilde ska behöva ange exakt vilka regler som beslutet kan anses strida mot. Överklagandet bör vara tillräckligt preciserat för att den överprövande instansen ska kunna ta ställning till om kommunens beslut är riktigt eller inte. (Se prop. 2009/10:215 s. 88 f.) 

Vid prövning av ett överklagande bör alltså en viss försiktighet iakttas när det gäller att tolka överklagandet alltför extensivt. Även om man inte kan kräva att enskilda klagande i sitt överklagande hänför sig till relevant lagtext bör utgångspunkten ändå vara att invändningarna ska vara tillräckligt konkretiserade, inte minst för att motparten ska kunna ha en möjlighet att bemöta invändningarna. Om domstolen avser att pröva en fråga som egentligen inte framgår av de invändningar som framförts är det också av vikt att motparten uppmärksammas på detta och får möjlighet till bemötande. 

De enskilda närboende som överklagade det nu aktuella antagandebeslutet till 
mark- och miljödomstolen anförde, såvitt gäller kommunens handläggning under planprocessen, i huvudsak följande. Information och kommunikation har varit otillräcklig. Information har endast delats med ett fåtal markägare via ett teamsmöte. Ett fysiskt möte borde ha hållits. De har inte fått information om justeringar av detaljplanen och de borde ha erbjudits delaktighet när det gäller sådana justeringar. De har inte informerats om att ändringar skett i planförslaget inför antagandet. Det har inte redovisats några tydliga ritningar eller presentationer av byggnadernas utseende och placering i förhållande till omgivningen. 

Mark- och miljödomstolen har upphävt antagandebeslutet sammanfattningsvis med hänvisning till att möjligheterna att ta del av planförslaget och lämna synpunkter bedömts ha begränsats av kommunen på ett sätt som inte har stöd i PBL. De rättsregler som antagandebeslutet strider mot, enligt mark- och miljödomstolen, är 5 kap. 24 och 25 §§ PBL som gäller granskningsförfarandet samt 5 kap. 18 § PBL som gäller kungörelse vid utökat planförfarande. Som det får uppfattas har domstolen bedömt att granskningsutlåtandet inte skickats till alla på ett korrekt sätt, att meddelandet inför antagandet inte innehållit information om ändring av planförslaget, att ändringarna inte varit tydligt redovisade på kommunens hemsida, att det gjorts väsentliga ändringar efter granskningen samt att planförslaget inte kungjorts. 

Mark- och miljööverdomstolens bedömning om förutsättningarna att upphäva antagandebeslutet av formella skäl 

De närboendes invändningar om bristande information har, som framgår ovan, varit av mer övergripande karaktär. Invändningarna mot kommunens handläggning av planförslaget i övrigt berörde främst formen för samrådsmötet och kommunens presentation av planförslaget i allmänhet. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att mark- och miljödomstolen genom sin ingående genomgång av gransknings- förfarandet generellt sett har gjort en alltför extensiv tolkning av de närboendes invändningar och därmed delvis gått utanför prövningsramen. I det följande redogör Mark- och miljööverdomstolen närmare för sin syn när det gäller tolkningen av de närboendes invändningar. 

Ett av skälen för att mark- och miljödomstolen upphävde antagandebeslutet var att planförslaget inte hade kungjorts. Det fanns dock ingen invändning om detta från klagandena. I.S., J.C., F.B., T.H., B.H., J.S. och E.S. har dock i Mark- och miljööverdomstolen gjort gällande att kungörelse inte skett på föreskrivet sätt eftersom kungörelsen enbart införts i en tidning. Vid ett utökat planförfarande ska kungörelse av planförslaget ske genom att anslås på kommunens anslagstavla och i en ortstidning (5 kap. 11 d § första stycket PBL). Av utredningen i målet framgår att kungörelse skedde den 5 april 2022 i Lysekilsposten, som får anses utgöra en ortstidning. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att kungörelse skett i enlighet med vad som är föreskrivet och att kommunens handläggning inte brustit i detta avseende. Det finns därför inte skäl att upphäva antagandebeslutet av den anledningen. 

Mark- och miljödomstolen har tolkat invändningen att de närboende inte informerats om att ändringar skett i planförslaget inför antagandet som ett påstående att 
meddelandet om granskningsutlåtandet inte innehållit information om vilka ändringar som gjorts. En sådan tolkning kan sägas vara rimlig utifrån vad de närboende anfört. Enligt 5 kap. 24 § PBL anges på vilket sätt kommunen ska tillhandahålla information om var man kan ta del av granskningsutlåtandet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att ändringarna redovisats i granskningsutlåtandet. Det finns dock inget krav på att det meddelande som skickas ut också ska innehålla en information om vilka ändringar som gjorts. Något skäl att anta att utlåtandet inte skulle ha funnits på kommunens hemsida under den aktuella perioden har inte framkommit. Det finns därför inte anledning att upphäva antagandebeslutet av den anledningen. 

De närboendes invändning om bristande information om de ändringar som gjorts av detaljplanen och bristande möjligheter till delaktighet i fråga om ändringar skulle också kunna, såsom mark- och miljödomstolen gjort, tolkas som att en ny granskning borde ha genomförts i enlighet med 5 kap. 25 § PBL där sakägarna skulle få möjlighet att ta del av ändringarna och granska dem. Det hade varit lämpligt att underrätta motparten om att denna fråga skulle komma att prövas för att få möjlighet att bemöta invändningen. Mark- och miljööverdomstolen kan dock konstatera att det inte rört sig om väsentliga ändringar och det har därför inte funnits krav på att ny granskning borde ha skett. Vad de närboende har anfört i denna del utgör alltså inte skäl för upphävande. 

Vad de klagande anfört borde inte ha föranlett mark- och miljödomstolen att i övrigt göra en så ingående prövning som gjorts. De närboende har inte heller i Mark- och miljööverdomstolen ändrat sin talan till att omfatta eventuella brister under 
granskningsförfarandet. Mark- och miljööverdomstolens bedömning innebär sammantaget att det inte funnits anledning att upphäva beslutet att anta detaljplanen av de skäl som redovisas i mark- och miljödomstolens dom. Mark- och miljödomstolens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för prövning av klagandenas invändningar i sak mot beslutet att anta detaljplanen. 

Mark- och miljödomstolens sammansättning 

Mark- och miljööverdomstolen noterar därutöver att mark- och miljödomstolen har avgjort målet med en lagfaren domare. Mark- och miljödomstolen ska, om inte annat är föreskrivet, bestå av en lagfaren domare och ett tekniskt råd (2 kap. 4 § första stycket lagen [2010:921] om mark- och miljödomstolar, LOM). Rätten får dock enligt 2 kap. 5 § LOM vid avgörande i sak bestå av en lagfaren domare om målet är av enkel beskaffenhet och inte avser en tillståndsfråga enligt miljöbalken. 

Mål av enkel beskaffenhet kan enligt förarbetena t.ex. avse mål där det saknas behov av teknisk kompetens, men regeln om ensam domar behörighet bör användas relativt sparsamt för avgöranden i sak (se prop. 2009/10:215 s. 197). Ett överklagat mål om detaljplan kan inte generellt anses vara ett mål av enkel beskaffenhet. Även ett sådant mål kan dock i det enskilda fallet anses vara av enkel beskaffenhet, t.ex. när lagstiftning eller praxis lämnar ett begränsat utrymme för bedömningar eller när underlaget entydigt talar i en viss riktning. De frågor som kan aktualiseras i ett detaljplanemål avser inte sällan kommunens hantering under planprocessen och i dessa frågor är de tekniska rådens kompetens av stort värde även om det inte avser tekniska frågor i strikt mening. Det nu aktuella detaljplanemålet i mark- och miljödomstolen har, förutom invändningar om bristande information under planprocessen, bland annat omfattat frågor om anpassning till befintlig bebyggelse och trafiksäkerhet. Enligt Mark- och miljööverdomstolen finns inte skäl att bedöma aktuellt mål som ett mål av enkel beskaffenhet. Det var därför olämpligt av mark- och miljödomstolen att avgöra målet utan ett tekniskt råd. Mot bakgrund av den bedömning Mark- och miljööverdomstolen gjort ovan om att det finns andra skäl för att återförvisa målet till mark- och miljödomstolen, saknas anledning att ta ställning till om det finns skäl att återförvisa målet även på grund av mark- och miljödomstolens sammansättning. 

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. 

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Margaretha Gistorp, referent, tekniska rådet Mats Kager och f.d. hovrättsrådet Gösta Ihrfelt. 

Föredragande har varit Helene Montán.

_____________________________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

PARTER 

Klagande

1. T.A-O.,
2-3. E.B. och L.B.,
4-5. F.B. och E.N.;
6-7. J.C. och L.S.,
8. L.C.,
9-10. O.H. och ,11-12. R.H. och U.H.,
13-14. B.H. och T.H.,
15. M.J.,
16. I.J.,
17-18. B.K. och K.K.,
19-20. C.K. och N.K., 21-22. I.M. och T.M., 23-24. K.O och M.O.O.,
25-26 E.S. och J.Ö.,
27. C.Ö.L.,

Motparter

1. LysekilsBostäder AB 
2. Lysekils kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT 

Lysekils kommuns beslut 2024-02-14 i ärende nr 2024-000021, se bilaga 1

SAKEN 

Detaljplan för kvarteret Revolvern, del av X i Lysekils kommun 

_______________

DOMSLUT 

Mark- och miljödomstolen upphäver det överklagade antagandebeslutet.

_______________

BAKGRUND 

Kommunfullmäktige i Lysekils kommun beslutade den 14 februari 2024 § 8 att anta detaljplan för kvarteret Revolvern, del av X i Lysekils kommun. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförandet av fyra flerbostadshus. Inom planområdet föreslås också en gata samt en gångväg anläggas, med möjlighet att koppla på infart från befintliga vägar i anslutning till planområdet.

Beslutet att anta detaljplanen har överklagats av bl.a.  T.A.O. (A), E.B. och I.B. (B), F.B. och E.N. (C), J.C. och I.S. (D), I.C. (E), O.H. och S.H. (F), R.H. och U.H. (G), B.H. och T.H. (H), M.J. (I), I.J. (J), B.K. och K.K. (K), C.K. och N.K. (L), I.M. och T.M. (M), K.O. och M.O.O. (N), E.S. och J.Ö. (O), samt C.Ö.I. (P) till mark- och miljödomstolen. Nedan benämns de gemensamt som klagandena.

Ytterligare ett antal klaganden har i särskilda beslut avvisats då mark- och miljödomstolen bedömt att de saknar klagorätt. 

YRKANDEN M.M.

Samtliga klaganden har yrkat att beslutet att anta detaljplanen för del av ska upphävas. 

Formella invändningar

Jäv

E.N. anser att det är fråga om jäv när kommunfullmäktige röstar igenom ett beslut där ordföranden även är ordförande i Lysekilsbostäder AB, som står för byggprojektet. 

Ärendets handläggning 

Synpunkter har framförts av F.B., E.B., I.B., R.H., U.H., E.N., M.J., E.S. och J.Ö..
– Kommunikationen och presentationen av projektet har varit otillräcklig. Information har endast delats med ett fåtal markägare via ett teamsmöte, där även kommunikationen var begränsad. 
– Brist på information angående den senaste justeringen av detaljplanen. Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige och justerades den 27 oktober 2023 vilket de inte fått någon information om. 
– Det är inte förenligt med en transparent och demokratisk process att genomföra justeringar av detaljplanen utan att informera de berörda och erbjuda möjlighet till delaktighet. 
– Det saknas tydliga ritningar och presentationer av byggnadernas utseende och placering i förhållande till omgivningen. De ändringar som gjorts av planen framgår inte på kommunens hemsida. Det ger en känsla av att projektet pågår i smyg. 

Invändningar i sak 

Trafiksäkerhet 

Samtliga klagande har framfört synpunkter. 
– Den föreslagna exploateringen medför en oacceptabel trafikökning vilken leder till sämre trafiksäkerhet. 

– Nygatan och Fredsgatan är smala och har bristfälliga trottoarer.
– Oro över trafiksäkerheten, särskilt för barn, äldre och personer med funktions nedsättningar. En fördubbling av trafiken på redan smala och trafikerade gator utgör en risk för säkerheten och trivseln för boende i området. 
– Valet av plats för exploateringen ifrågasätts utifrån att vägarna till området är en stor fara för trafikanterna. 
– Säkerheten för barn, djur och människor åberopas. 
– Hänsyn har inte tagits till Barnkonventionen. Boverket skriver om barns rättigheter i detaljplanering, som bland annat handlar om att själv kunna gå eller cykla till skola och fritidsaktiviteter och vikten av trygga trafikmiljöer. 
– Man kan inte utläsa om tillfartsvägarna till området kommer att breddas.
– De befintliga vägarna är otillräckliga och utgör en fara för trafikanter, särskilt för barn på väg till skolan. Vägbredden är endast 5,5 m. 
– Frågan om bristande trafiksäkerhet har påpekats i flertalet yttranden under planprocessen men kommunen har inte kunnat ge något konkret svar på hur det ska lösas. Det gäller bl.a. hur den nya lokalgatan ska ansluta till Fredsgatan mellan och. 
– Antalet parkeringsplatser som planeras 32 platser till 30 lägenheter är otillräckligt. Det kommer att medföra gatuparkering och försämrad trafiksäkerhet. 
– Det ifrågasätts att den vändplats/gästparkeringsplats som idag finns på Fredsgatan, som anges ha plats för 20 bilar, täcker behovet för befintliga boende samt nya. Det kan inte stämma att den har plats för 20, man måste ju ha plats att vända med bilen också. Korrekt uppgift är att det finns nio platser. 

Behovet av hyreshus på platsen 

Synpunkter har framförts av J.C., I.C., O.H., B.H., T.H., I.S., I.M. T.M. och C.Ö.I..
-Invånarantalet sjunker i Lysekil. Det ifrågasätts varför det är så bråttom med hyresrätter i deras område. 
– Det är bättre att bygga lägenheter i det gamla ålderdomshemmet som Lysekilsbostäder nyligen köpt. 

Områdets värden 

Synpunkter har framförts av samtliga klaganden, utom M.J., C.K. och N.K.. 
– Området har naturvärden som ska skyddas och nuvarande markanvändning med plats för lek och rekreation ska behållas. 
– Området är en plats för människor i alla åldrar för lek och socialt umgänge. 
-Tre av fyra av de planerade flerbostadshusen planeras i ett område som har påtagliga naturvärden (naturvärdesklass 3) och det fjärde huset placeras på områdets lekplats. 
– Med den generationsväxling, med fler barnfamiljer, som sker i området behövs området som det är. 
– Fridlysta djur som salamandrar och hasselsnok kommer att påverkas.
– Det är viktigt med aktivitetsytor i ett bostadsområde. Här vill man ta bort en sådan yta. I stället borde lekplatsen förbättras. 
– Man har sett grodor i och fladdermöss nära planområdet.- Vad kommer att hända med det rika fågellivet i området?
– Det stämmer inte så som anges i planbeskrivningen att planförslaget inte bedöms påverka naturmiljön och att hänsyn tagits till befintliga naturvärden. 
– På platsen finns en boulebana som flera gånger per vecka aktiverar ett 75-tal pensionärer och området runt dammarna är ett populärt promenadområde. 
– Kommunen kommenterar ingenstans förekomsten av salamandrar och hasselsnokar i området. 

Anpassning till platsen 

Synpunkter har framförts av T.A.O., J.C., K.K., B.K., N.K., C.K., T.H., B.H., I.C., O.H., U.H., R.H., E.S., C.Ö.I., K.K., B.K., E.N., I.S och J.Ö..
– De föreslagna flerbostadshusen är inte ett varsamt tillägg till den befintliga villabebyggelsen.

– Byggnaderna passar inte alls in i villaområdet.
– Valet av plats för förtätning i ett villaområde ifrågasätts.
– Området är homogent, med enbostadshus uppförda till större delen under slutet av 60-talet, med liknade storlek, byggnadsarea och med i större delen sadeltak. Det som föreslås skiljer sig markant från den befintliga bebyggelsen. – När så höga byggnader som åtta meter får byggas kommer det drastiskt att ändra områdets karaktär. 
– Fyra huskroppar med en total byggnadsarea på 1 670 kvm på en yta mindre än ett hektar gör det uppenbart att befintliga karaktärsdrag inte respekteras och tas tillvara. 

Trötemyren, vatten och risker 

Synpunkter har framförts av T.A-O., B.K., K.K., J.C., O.H., S.H., T.H., B.H., C.K., N.K., I.S, M.J., F.B., E.B., I.B., I.M., T.M och C.Ö.I.. 
– Det saknas en beskrivning av de konsekvenser som skulle kunna uppstå om stödmuren mot Trötemyren inte fungerar som tänkt. Marken i planområdet (enligt planbeskrivningen) ligger ca 50 cm lägre än Trötemyrens vattennivå och det finns 16 identifierade skador på muren. Det finns behov av att göra en konsekvensutredning av hur sprängning av 253 kbm för att skapa ett vattenmagasin i direkt anslutning till muren kommer att påverka den. 
– De delar länsstyrelsens oro i granskningsutlåtandet angående att det saknas en beskrivning av vart vattnet tar vägen sedan och om det finns risk att det nya planområdet påverkar översvämningsrisken för befintliga områden eller på tillfartsvägar. 
– Finns det en plan om stödmuren för Trötemyren inte kommer att hålla i samband med de markarbeten som fordras? 
– Rapporter om anmärkningar på muren vid Trötemyren visar på en potentiell risk för allvarliga konsekvenser om sprängningar skulle genomföras i närheten av dammen. Även en konsekvensbeskrivning efterlyses. 
– Planen medför en ökad risk för att angränsande fastigheter vid planområdets södra del översvämmas vid skyfall. Det säkerställs inte i planen att kraftigare regn än vad dagvattensystemet är dimensionerat för, eller när intagsbrunnar, fördröjningsmagasin m.m. är igensatta, inte riskerar att översvämma fastigheterna nedströms planområdet. 
– Problem med VA-ledningar i området med skador och kostnader som följd har funnits. 
– Det är fel att bebygga området då avloppsrören, enligt kommunens jour, är gamla och borde bytas ut. Problem med avloppet har funnits. 

Olägenheter 

Synpunkter har framförts av E.B. och I.B.. De nya bostadshusen medför vissa olägenheter för dem. De kommer inte att få någon morgonsol på sitt hus, som de i dag har fram till kl. 9 ungefär. Det har gjorts skuggbilder men de vet inte om man haft perspektivet att bebyggelsen kommer att vara upphöjd med 2 m. När bilar ska köra ut på Nygatan från Revolvern när vägen är 2 m högre så kommer bilens ljus gå rätt in i deras entré.

Buller och luftkvalitet 

Synpunkter har framförts av F.B., M.J., E.B. och I.B.
– Grunderna för de bullermätningar som genomförts ifrågasätts. De gjordes under coronatider och det framgår bl.a. inte om man tagit med i beräkningen att markområdet ska höjas 2 m. 

– Bullernivåerna kommer att öka.
– Det ifrågasätts att luftföroreningarna inte kommer att öka nämnvärt. Antal bilar kommer att fördubblas.

Olägenheter under byggtiden 

Synpunkter har framförts av F.B., I.J., B.K., K.K., E.B., och I.B..
– Oro över trafik- och bullersituationen under byggnadstiden t.ex. tung trafik på de smala gatorna och vid förarbete t.ex. borttag av block och sprängsten inom området. 
– Den ökade trafiken och tunga transporter under byggtiden utgör en risk för trafiksäkerheten samt kan leda till skador på närliggande fastigheter och husgrunder i befintlig bebyggelse. 
– Det finns stora risker vid sprängningsarbete och det är oklart vem som tar ansvar för om det blir sprickor i husen.

Lysekils kommun anser att yttrandena som inkommit i samband med överklagandet i stort är samma information som redan framförts under planprocessens gång. Kommunen förtydligar och utvecklar resonemangen kring ett antal frågeställningar. 

Hänvisning till tidigare dom och anpassningskravet 

Under planprocessens gång har ett antal fastighetsägare hänvisat till MÖD:s dom med målnummer: 148-18, 2018-11-18. Denna dom behandlar ett bygglov där sökande ville uppföra höga hus inom ett område med lägre bostadshus. Ärendet rörde en byggnation i ett gammalt sommarstugeområde med stora tomter. Inom området planerades för ett stort lägenhetskomplex med flerfamiljshus i fem våningsplan. Den aktuella fastigheten var dessutom svårbebyggd på grund av terrängförhållandena. Fastigheten omfattades av en avstyckningsplan, som gäller som en detaljplan. Avstyckningsplanen beskriver inte någon reglering såsom: byggnadens utformning med största tillåtna byggnadsarea och byggnadshöjd, högsta tillåtna våningsantal eller motsvarande begränsning av byggrätten. 

Lysekils kommun anser att denna dom inte är jämförbar med det aktuella ärendet, då det både rör sig om en bygglovsansökan och eftersom anpassning till kringliggande bebyggelse inte utförts. 

I samband med planprocessen och planeringen för ny bebyggelse inom kvarteret Revolvern prövas markens lämplighet med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärden på platsen och en god helhetsverkan. En anpassning till befintlig bebyggelsestruktur har genomförts då samtliga tillkommande hus har en maximal nockhöjd om 8 meter. Byggnaderna inom det tillkommande planområdet kan bli max 2 våningar högt. Detta har korrigerats under planprocessens gång som inleddes med förslag till att uppföra två av byggnaderna inom området i 3 och 4 våningar. 

Synpunkter kopplat till VA 

Det har i närtid genomförts en VA-sanering i Slättenområdet. Nygatan och Fredsgatan har hela tiden funnits med i planeringen hos LEVA (kommunens kommunala bolag) men har inte klassats som högprioriterade. Prioriteringen gjordes efter en uppsatt modell där sannolikhet för läcka samt konsekvenser av en sådan läcka låg till grund. Just nu pågår en projektering för VA-sanering längs med Nygatan och Fredsgatan. VA-saneringen beräknas påbörjas under våren 2025. 

Trafiksäkerheten – befintlig situation 

Ett stort antal yttranden gäller befintlig trafiksituation där kringliggande fastighetsägare framför att den befintliga trafiksituationen är undermålig med bland annat avsaknad av trottoarer till och från planområdet. Efter att VA-saneringen har genomförts behöver ett återställande beläggningsarbete genomföras. Inför detta har kommunens trafikingenjör genomfört en enkätundersökning för att fånga de kring boendes önskemål för att möjliggöra en förbättrad trafiksituation. 

Planförslagets omfattning – parkeringsplatser och marknivåhöjning 

Detaljplanen möjliggör för anläggning av 32 nya parkeringsplatser inom planområdet, vilket innebär ca 1,3 bilplatser per lägenhet. Besökande kommer fortsatt hänvisas till parkeringen vid Fredsgatan. Planförslagets behov av p-platser bedöms som tillgodosedda. 

Synpunkter har framförts gällande att marknivån ska komma att höjas 2 meter i det nya planförslaget. Marknivåerna ska inte höjas 2 meter. Inom vissa delar av området kommer marknivån förändras från 0,5 till 0,6 meter. I en mindre del av planområdet sker en markförändring om 1 meter. 

Naturinventeringen 

En naturinventering har genomförts utifrån de synpunkter som flertalet närboende framförde under samrådsskedet för att tillräcklig hänsyn ska tas till det djur- och växtliv som finns i området. En naturvärdesinventering har genomförts i juli 2021. Naturvärdesinventeringen visar att inga objekt som omfattas av det generella biotopskyddet har identifierats. Inom området har två naturvärdesobjekt identifierats, ett av dessa bedöms tillhöra naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde, ett har bedömts tillhöra naturvärdsklass 4 – visst naturvärde. Övriga delar av inventeringsområdet har bedömts ha lågt naturvärde. Anpassning till kringliggande naturmark har genomförts, plankartan har korrigerats för att ta hänsyn till objekt med naturvärdesklassificering och byggnader placeras främst utanför naturmark. 

Stödmuren och Länsstyrelsens granskningsutlåtande 

Efter granskningsskedet har förvaltningen sammanställt en redogörelse kring Trötemyrens murfunktion och de eventuella risker som skulle kunna uppstå för kringliggande bebyggelse. Med hänvisning till den betonginspektion som genomförts är murarna längs med Trötemyren i gott och robust skick. Murarna bedöms inte bli påverkade av sprängning vid uppförandet av ny bebyggelse. Sannolikheten för att murarna ska krackelera på grund av den nya exploateringen med anledning av detaljplanen för Kvarteret Revolvern är liten. För att säkerställa detta ska en inspektion genomföras före och efter byggnationen, detta regleras i detaljplanen med tillhörande genomförandeavtal.

Samrådsmöte och delaktighet 

Det ingår i kommunens rutin att alltid arrangera samrådsmöten i samband med samrådsskedet. Formerna för dessa kan dock variera. Ibland har det arrangerats öppet hus, men oftast är de utformade som informationsmöten. Då informerar förvaltningen om planförslaget med möjlighet för deltagarna att ställa frågor. Då samrådsskedet genomfördes fanns det restriktioner kring anordnandet av sociala sammankomster med anledning av pandemin. På grund av omständigheterna bjöd kommunen in till ett digitalt samrådsmöte där ett 20-tal fastighetsägare deltog.  

Lysekilsbostäder AB hänvisar till och instämmer i Lysekils kommuns yttrande.

DOMSKÄL

Allmänna utgångspunkter för mark- och miljödomstolens prövning 

Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten 
(se 1 kap. 2 § plan- och bygglagen [2010:900]; PBL). Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna (se 13 kap. 17 § PBL). Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Delvis upphävande eller ändringar av beslutet får endast göras om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse. 

Klagorätten 

Ett beslut att anta en detaljplan får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot (jfr 13 kap. 8 § PBL med dess hänvisning till 42 § förvaltningslagen [2017:900], FL). Därutöver får endast den överklaga som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Den inskränkningen i rätten att överklaga gäller dock inte bl.a. om överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning (13 kap. 11 § PBL).

Enligt praxis anses beslut att anta en detaljplan angå ägare till eller boende på de fastigheter som ligger inom planområdet, som gränsar direkt till detta eller som skiljs från planområdet endast av en gata eller väg. Därutöver anses beslutet angå ägare till fastigheter i nära grannskap, om de är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den aktuella åtgärden, natur- eller trafikförhållandena på platsen m.m. Även berörda bostadsrättshavare, hyresgäster och boende anses ha klagorätt. Rätten att överklaga bedöms dock ytterst mot bakgrund av de allmänna bestämmelserna i 42 § förvaltningslagen (se MÖD 2019:19).

Domstolen har förelagt ett antal klagande att inkomma med en förklaring till varför de anser sig berörda. Det gäller klaganden som yttrat sig under planprocessen men vars fastigheter inte gränsar direkt till planområdet eller skiljs från planområdet endast av en gata eller väg, och andra klaganden som framfört synpunkter på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning. Domstolen bedömer att T.A..O., I.C., O.H., M.O.O., K.O. och C.Ö.I.. ska ges klagorätt med hänsyn till vad de anfört om att de berörs av förändrade trafikförhållanden. Domstolen bedömer vidare att R.H., U.H., M.J., E.S. och J.Ö. ska ges klagorätt med hänsyn till vad de anfört om att beslutet inte har kommit till i laga ordning och att de berörs av förändrade trafikförhållanden. E.S.s och J.Ö.s fastighet skiljs dessutom från planområdet bara av en gata. 

Formella invändningar 

Jäv 

En ledamot i kommunfullmäktige får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående 5 kap. 47 § KL. 

Jävssituationer är i princip begränsade till sådana ärenden som angår ledamoten som individ och där ledamoten har ett ekonomiskt eller annat starkt intresse av utgången i ärendet. Om ett ärende rör en juridisk person, anses dess styrelseledamöter eller verkställande direktör inte jäviga, se RÅ81 Ab 267 och RÅ 1989 ref. 9. 

Mark- och miljödomstolen konstaterar att detaljplanen har antagits av kommunfull- mäktige, vars ordförande har deltagit i beslutet. Enbart det förhållandet att denne även är ordförande i Lysekilsbostäder AB utgör dock inte jäv. Det har inte kommit fram någon annan omständighet som kan utgöra grund för jäv. 

Ärendets handläggning 

Kommunen ska efter granskning av en detaljplan så snart som möjligt på sin anslagstavla anslå en underrättelse om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt, och skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda. Granskningsutlåtandet ska dels finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet, dels hållas tillgängligt på kommunens webbplats under minst tre veckor (5 kap. 24 § PBL). Skyldigheten att skicka ett meddelande är inte begränsad till berörda sakägare. 

Syftet med bestämmelsen är i första hand är att ge information om ärendets gång. Utlåtandet kan även ge upphov till kontakt med de förtroendevalda. Denna möjlighet kan ha ett betydande värde för såväl sakägare, övriga berörda och politiker (se förarbeten till tidigare gällande plan- och bygglag, ÄPBL [1987:10], prop. 1985/86:1 s. 620). 

Om granskningsutlåtandet inte skickas ut på föreskrivet sätt, kan det utgöra en sådan handläggningsbrist som leder till ett upphävande av den antagna detaljplanen. Eftersom utrymmet för materiell överprövning av en detaljplan är begränsat finns det skäl att ställa förhållandevis stränga krav på den formella handläggning som föregår ett antagandebeslut. Detta gäller särskilt i de delar som syftar till att berika beslutsunderlaget med synpunkter från berörda intressenter i den typen av bedömningsfrågor som inte kan bli föremål för någon egentlig överprövning i domstol. Kommunens skyldighet att informera om granskningsutlåtandet bör ses i denna kontext (jfr MÖD 2019:4). 

Om kommunen efter granskningstiden ändrar sitt förslag väsentligt ska kommunen låta granska det ändrade förslaget på nytt (5 kap. 25 § PBL). För det fall det är fråga om en detaljplan som inte är förenlig med översiktsplanen och är av betydande intresse för allmänheten ska förslaget kungöras om det inte gjorts tidigare (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 27 november 2023 i mål P 3433-23). Om ändringarna är av begränsad betydelse anses det dock vara tillräckligt att de som berörs av ändringarna ges tillfälle att under viss tid ta del av ändringarna (se prop. 2013/14:126 s. 95). Med hänsyn till syftet med en granskning torde i kravet på väsentlighet få anses ligga att det ska vara fråga om ändringar som påverkar miljön inom planområdet eller en del av detta och som är av intresse för allmänheten eller har påtaglig betydelse för sakägare och andra inom det område som berörs av ändringen (se JUNO, Kommentar till 5 kap 25 § PBL).

Planförslaget har varit utskickat för granskning mellan den 5 april och 10 maj 2022. Det framgår att plankartan och planbeskrivningens antagandehandlingar har justerats den 27 oktober 2023. Domstolen kan dock i handlingarna inte finna stöd för att detaljplanen skulle ha ändrats just vid detta datum. Vid en jämförelse med granskningshandlingarna framgår att plankartan och planbeskrivningen i stort sett har justerats i enlighet med vad som framgår av granskningsutlåtandet, daterat den 8 december 2022. Dagvattenmagasin och översilningsyta har dock inte säkerställts med planbestämmelser så som anges, även om en översilningsyta framgår i planbeskrivningen (s. 22). I granskningsutlåtandet framgår under rubriken övriga justeringar 
– att förtydligande och motivering gjorts kring murens funktion vid Trötemyren och redovisning av eventuella konsekvenser som skulle kunna uppstå om stödmuren (vid Trötemyren) inte fungerar som tänkt och 
– att dagvattenutredningen har kompletterats med förslag till åtgärder för att förhindra översvämning vid skyfall, samt att åtgärderna ska säkerställas i detaljplanen. 

Av plankartan framgår att såväl en analys av Risker för kringliggande bebyggelse om Trötemyrens murfunktion inte upprätthålls (daterad 29 november 2022) och en revidering av dagvattenutredningen (daterad 11 november 2022) har tillkommit efter granskningen. Planbeskrivningen och plankartan har som en följd av dessa kompletterande utredningar endast ändrats så att den ovan nämnda översilningsytan framgår av planbeskrivningen. Domstolen har inte kännedom om hur kommunens hemsida såg ut vid tiden efter granskningen och inför antagande, men konstaterar att så som hemsidan är utformad idag finns klickbara bilder av plan- och illustrationskartan, som visar samrådshandlingen daterad den 9 mars 2021. Under rubriken Utredningar framgår att den uppdaterade dagvattenutredningen är tillgänglig. Riskanalysen angående Trötemyrens murfunktion finns tillgänglig men kallas Redogörelse Trötemyrens konstruktion och funktion och är inte daterad på hemsidan.

Kommunen har i granskningsutlåtandet bedömt att de ändringar som gjorts inte är av den art som gör att planförslaget behöver ställas ut på nytt och förtecknat 11 sakägare med kvarstående invändningar mot förslaget. Domstolen noterar att det bland de klagande i detta mål finns ytterligare ägare av fyra fastigheter som har lämnat synpunkter i samråds- och eller granskningsskedet och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Därutöver har ägarna/boende från tre fastigheter lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda under samråd eller granskning, men valt att inte överklaga beslutet. 

Mark- och miljödomstolen konstaterar att granskningsutlåtandet daterats den 8 december 2022. I ett upprättade meddelande inför antagande, daterat den 20 december 2023, hänvisar kommunen till sin hemsida där det ska gå att ta del av granskningsutlåtandet. Det framgår inte av detta meddelande att detaljplanen ändrats efter granskningen eller att det tillkommit utredningar. Det finns ingen uppgift om att utlåtandet eller en uppgift om var det finns tillgängligt har meddelats, förrän den 28 december 2023 då meddelandet inför antagande har skickats ut. I handlingarna finns en fastighetsförteckning daterad 18 december 2023. Det framgår dock inte av handlingarna till vilka meddelande inför antagande har skickats. Tiden mellan upprättande av granskningsutlåtande och meddelande är alltså mer än ett år. Något skäl för att meddelandet inte skickats tidigare står inte att återfinna i handlingarna. 

Domstolen har vid jämförelsen mellan granskning- och antagandehandlingar noterat att kommunen i granskningshandlingen har angivit att planförslaget, då man övergått från standardförfarande till utökat förfarande, ska kungöras för allmänhetens kännedom. I handlingarna bedöms planförslaget vara av stort allmänt intresse och delvis avviker mot kommunens då gällande översiktsplan (ÖP 06). Av handlingarna i målet finns inget stöd för att planförslaget har kungjorts inför granskningen så som föreskrivs i 5 kap. 18 § PBL. 

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Meddelandet om granskningsutlåtandet har inte skickats så snart som möjligt och det har såvitt domstolen kan bedöma inte skickats till alla dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Den upprättade fastighetsförteckningen omfattar inte alla som har lämnat synpunkter. Rätteligen borde förteckningen i granskningsutlåtandet omfattat alla fastigheter vars synpunkter inte har blivit tillgodosedda och inte enbart de som kommunen bedömt som sakägare. Av det meddelande som skickats inför antagande framgår inte att planförslaget har ändrats. Det går inte att bedöma om de ändringar som har gjorts av detaljplanen har varit tydligt tillgängliga på kommunens hemsida. De ändringar som gjorts får dock anses ha stor betydelse för de klagande då de bland annat handlar om att exploateringsgraden har förändrats, att de efterfrågade riskerna med stödmuren mot Trötemyren har utretts och att hanteringen av dagvatten har förtydligats. De justeringar av planen som kommunen gjort efter granskningen får därför anses vara sådana väsentliga ändringar som medför att kommunen borde ha låtit detaljplanen granskas på nytt. Planförslaget har inte heller kungjorts så som föreskrivs inför den granskning som skett. Sammantaget bedömer mark- och miljödomstolen att möjligheterna att ta del av planförslaget och lämna synpunkter både under granskningsskedet och inför antagandet har begränsats på ett sätt som inte har stöd i plan- och bygglagen. Beslutet att anta detaljplanen ska därför upphävas. 

Med denna utgång saknas skäl för domstolen att pröva övriga invändningar mot detaljplanen. 

HUR MAN ÖVERKLAGAR, 

se bilaga 2 (MMD-02) 
Överklagande senast den 9 juli 2025. 

________________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Susanne Lindblad.