Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i mönsterskyddslagen (1970:485). Förslagen är en följd av rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning, som trädde i kraft den 6 mars 2002. Förordningen etablerar ett gemenskapsrättsligt system för immaterialrättsligt skydd av formgivning, motsvarande det som sedan 1996 finns för varumärken enligt rådets förordning om gemenskapsvarumärken. Förordningen om gemenskapsformgivning innehåller en förpliktelse för Sverige att utse ett begränsat antal domstolar som skall ha ensam behörighet att handlägga bl.a. mål om intrång i en gemenskapsformgivning. I propositionen föreslås därför att bara en domstol i Sverige – Stockholms tingsrätt – skall vara behörig att i första instans handlägga vissa mål om gemenskapsformgivning. Svea hovrätt blir därmed domstol för gemenskapsformgivningar i andra instans. För att komplettera rådets förordning om gemenskapsformgivning föreslås vidare att intrång i en gemenskapsformgivning skall kunna leda till straffansvar. Dessutom klargörs det att mönsterskyddslagens bestämmelser om vitesförbud, skadestånd och skyddsåtgärder är tillämpliga vid intrång i en gemenskapsformgivning. Genom förordningen om gemenskapsformgivning tillförs Patent- och registreringsverket vissa arbetsuppgifter avseende vidarebefordran av ansökningar om gemenskapsformgivning samt utfärdande av vissa intyg. I propositionen föreslås att verket skall få ta ut avgifter för denna handläggning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.