Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag till nya nationella mål för kulturmiljöarbetet. Målen ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet. De ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. I propositionen föreslås också ändringar i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och följdändringar i andra lagar. Lagens rubrik ändras till kulturmiljölagen. I lagens inledande bestämmelser tydliggörs lagens syfte och termen kulturminnesvård ersätts av den modernare termen kulturmiljöarbete. Språket meänkieli ska omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. I lagen införs ett förtydligande som innebär att en lämning som kan antas ha tillkommit eller, i fråga om fartygslämning, förlist 1850 eller senare inte omfattas av den allmänna definitionen av fornlämningsbegreppet. Länsstyrelsen föreslås dock genom beslut i det enskilda fallet få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Även hundraårsgränsen för fornfynd, som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med denna (s.k. lösfynd), ersätts med ett krav på att föremålet ska kunna antas vara från tiden före 1850. Regelverket om metallsökare förtydligas så att det står i överensstämmelse med EU-rätten och samtidigt ger skydd för kulturarvet. Det s.k. märklighetsrekvisitet, kvalifikationsgrunden för byggnadsminnesförklaring, ersätts av ett krav på att byggnaden, antingen enskilt kulturhistoriskt värde. Vissa förtydliganden och ändringar av redaktionell karaktär samt språkliga moderniseringar av lagtexten görs. I propositionen föreslås också en ändring i arkivlagen (1990:782). Ett normgivningsbemyndigande införs som innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att vissa kommunala arkivmyndigheter får fullgöra arkivuppgifter avseende handlingar från statliga myndigheter och sådana organ som står under tillsyn av den statliga arkivmyndigheten. Regeringen redovisar också vissa bedömningar, bl.a. att Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet bör avskiljas från Riksantikvarieämbetet och i stället vara en uppgift för Statens historiska museer. Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.