NJA 1984 s. 618
Referat
(Jfr 1975 s 13)
Genom köpekontrakt d 10 dec 1975 sålde G.S. till K-E.K. fastigheterna Klinten 1:2 och Sköldstad Norregård 6:2 i Kvenneberga socken, Alvesta kommun, för 160 000 kr. Genom köpekontrakt d 15 dec 1975 sålde I.I. till K-E.K. hälften av fastigheten Klinten 1:3 i samma socken för 80 000 kr (K-E.K. ägde tidigare den andra hälften av denna fastighet). I kontrakten intogs en klausul av följande lydelse: “Parterna äro överens om att denna överlåtelse skall ske genom fastighetsreglering och varigenom de inköpta fastigheterna överföres till Sköldstad 9:4 samt att detta kontrakt skall ligga till grund för förrättningen.” Köpebrev utfärdades d 10 dec 1975 på Klinten 1:2 och Sköldstad Norregård 6:2 samt d 1 jan 1976 på hälften av Klinten 1:3. Köpebreven innehöll inte någon hänvisning till köpekontrakten.
Efter fastighetsreglering, som registrerades d 25 mars 1977, kom Klinten 1:2 att omfatta ett område om 2 400 m2 och Klinten 1:3 ett område om 2 809 m2. Till Klinten 1:2 och 1:3 hörande mark i övrigt samt hela Sköldstad Norregård 6:2 med till dessa fastigheter hörande andelar i samfälligheter och mantal överfördes till Sköldstad 9:4, varvid Sköldstad Norregård 6:2 avregistrerades. Genom tilläggsavtal d 12 okt 1976 till köpekontrakten, upprättade i samband med överenskommelse angående fastighetsregleringen samma dag, överlät I.I. för 10 000 kr och S för 15 000 kr till K-E.K. resp fastigheter i den omfattning dessa skulle få efter fastighetsregleringen.
På inskrivningsdagen d 14 okt 1981 sökte K-E.K. hos inskrivningsmyndigheten i Växjö domsaga med ingivande av enbart köpebreven lagfart på Klinten 1:2 och hälften av Klinten 1:3. Taxeringsvärdet år 1980 utgjorde för Klinten 1:2 21 000 kr och för Klinten 1:3 27 000 kr.
Inskrivningsmyndigheten (tingsnotarien Oscarsson) beviljade lagfart och fastställde stämpelskatt för Klinten 1:2 till 2 400 kr samt för hälften av Klinten 1:3 till 1 200 kr, varvid angavs att köpeskillingen även avsåg Sköldstad Norregård 6:2, som hade avregistrerats.
K-E.K. anförde besvär i Göta HovR och yrkade att stämpelskatt skulle fastställas med beaktande av köpekontrakten och tilläggsavtalen.
Kammarkollegiet tillstyrkte bifall till besvären och beräknade skatten på förvärvet av Klinten 1:2 till 315 kr samt på förvärvet av Klinten 1:3 till 195 kr.
HovR:n (hovrättsråden Löwendahl och Maiander, referent, samt adj led Radtke och Klagsmark) anförde i beslut d 28 april 1982:
Skäl. K-E.K:s ansökningar om lagfart har grundats på köpebreven, vilka icke hänvisar till de mellan K-E.K. och säljarna upprättade köpekontrakten. Bedömningen av lagfartsansökningarna och frågan om stämpelskatt skall därför – oavsett de överenskommelser som senare träffats – hänföra sig endast till köpebreven. Enär vid denna bedömning inskrivningsmyndigheten riktigt bestämt stämpelskatten, skall besvären lämnas utan bifall.
HovR:ns beslut. HovR:n lämnar besvären utan bifall.
K-E.K. anförde besvär och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.
Kammarkollegiet bestred bifall till besvären.
Kollegiet anförde: HovR:ns uppfattning är enligt kollegiets mening i princip riktig. Det förekommer emellertid inte sällan att skattskyldig besvärsvägen erhåller ändring av stämpelskatt även i fall då inskrivningsmyndighetens bedömning inte var i sig felaktig (jfr NJA 1976 s 424 I).
Här avser de i köpebreven upptagna köpeskillingarna mer än den fasta egendom som omfattas av lagfarterna. Genom fastighetsreglering före lagfartsansökningarna har fastigheterna förändrats (jfr NJA 1981 s 1068). Detta är en omständighet som talar för ändring av de överklagade besluten.
Det synes således bäst överensstämma med praxis att bifalla besvären. Ett utslag i annan riktning skulle emellertid vara att föredra. Är beskattningsmyndighetens beslut i och för sig riktigt bör nämligen ändring besvärsvägen ske ytterst restriktivt. Jämför här situationen då köpeskillingen upptagits till för lågt belopp. Ändring kan inte ske då (NJA 1983 s 659).
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Öhrström, hemställde i betänkande om följande beslut: Skäl. I målet är upplyst att fastigheterna Klinten 1:2 och Klinten 1:3 året före K-E.K:s ansökan om lagfart var åsatta taxeringsvärden om 21 000 kr resp 27 000 kr.
Av handlingarna framgår att omfattningen av K-E.K:s stämpelskattepliktiga förvärv slutligt bestämts genom de i samband med överenskommelsen d 12 okt 1976 rörande fastighetsreglering samma dag upprättade tilläggsavtalen. I dessa avtal har köpeskillingarna för resp förvärv upptagits till belopp motsvarande skillnaden mellan i köpekontrakten angivna köpesummor och av fastighetsbildningsmyndigheten i ärendet angående fastighetsreglering meddelade ersättningsbeslut. Det är således klarlagt att köpeskillingarna för de med K-E.K:s ansökningar om lagfart avsedda förvärven rätteligen uppgick till för Klinten 1:2 15 000 kr samt för hälften av Klinten 1:3 till 10 000 kr. Stämpelskatten skall därför beräknas efter de högsta av dessa belopp och angivna taxeringsvärden.
Slut. Med ändring av HovR:ns beslut fastställer HD stämpelskatten för förvärvet av Klinten 1:2 till 315 kr samt för förvärvet av hälften av Klinten 1:3 till 195 kr.
HD (JustR:n Hult, Fredlund, Knutsson, Persson och Freyschuss, referent) fattade följande slutliga beslut: HD fastställer HovR:ns beslut.
Källa: Domstolsverket, Sök rättspraxis (CC0). Hela domen finns hos domstolen.
