Referat

Lantmäterimyndigheten beslutade den 28 april 2021 om fastighetsreglering i form av att vissa fastigheters hela andelar i samfälligheten Lysekil S s:1 överfördes till vissa andra fastigheter i enlighet med överenskommelser.

Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen

B.L. och J.L. ansökte i Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen om att få en ny tid för att överklaga lantmäterimyndighetens beslut (återställande av försutten tid). Till stöd för sin ansökan anförde de att de felaktigt inte hade behandlats som sakägare i förrättningen.

Mark- och miljööverdomstolen (hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg samt hovrättsråden Ingrid Åhman och Katarina Berglund Siegbahn, referent) avvisade i beslut den 17 januari 2022 ansökan om återställande av försutten tid och avslog klagan över domvilla.

SKÄLEN FÖR BESLUTEN

Det är endast den som har rätt att överklaga det aktuella beslutet som är behörig att ansöka om återställande av försutten tid. Om det står klart att sökanden inte tillhör den klagoberättigade kretsen ska ansökan avvisas, se NJA 2017 s. 3. FBL innehåller inte någon närmare definition av sakägarbegreppet. Till kretsen av sakägare hör enligt praxis ägarna till de fastigheter som berörs av fastighetsbildningen. Mark- och miljööverdomstolen har i ett avgörande den 3 oktober 2017 i mål nr F 4610-17 uttalat att en fastighetsägare, vars fastighet var delägare i samfälligheter men där förrättningen inte innebar någon förändring vare sig av antalet delägare i samfälligheterna eller av delägarnas andelstal, inte var berörd av förrättningen på ett sådant sätt att han var att betrakta som sakägare vid denna.

Den nu aktuella förrättningen innebar på samma sätt inte någon förändring av antalet delägare i samfälligheterna eller av delägarnas andelstal. Det har inte heller framkommit att förrättningen kan få betydelse för den rätt som tillkommer sökandenas fastighet på något annat sätt. Eftersom sökandena således inte var sakägare vid lantmäteriförrättningen har de inte haft rätt att överklaga beslutet. Deras ansökan om återställande av försutten tid ska därför avvisas.

Ansökan får också uppfattas som en klagan över domvilla avseende lantmäterimyndighetens beslut. Som framgått ovan har det inte varit fel av lantmäterimyndigheten att inte behandla dem som sakägare. Deras klagan över domvilla ska därför avslås.

Högsta domstolen

B.L och J.L. överklagade Mark- och miljööverdomstolens beslut och yrkade att HD skulle undanröja lantmäterimyndighetens beslut den 28 april 2021 – – – på grund av domvilla, alternativt bifalla deras ansökan om återställande av försutten tid.

M.E., J-O.J., E.G., H.G., L.L. och K.P. motsatte sig B.L:s och J.L:s talan i dess helhet. C.M., S.L. och A.H. yttrade sig inte hos HD.

HD meddelade prövningstillstånd i frågan om B.L. och J.L. genom sitt innehav av delägarfastigheten ska anses vara så berörda av den fastighetsreglering avseende samfälligheten som beslutades den 28 april 2021 att de ska betraktas som sakägare. Frågan om prövningstillstånd i målet i övrigt förklarades vilande.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Malin Broman Lindfors, föreslog i betänkande att HD skulle meddela beslut i huvudsaklig överensstämmelse med HD:s beslut.

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Svante O. Johansson, referent, Dag Mattsson, Johan Danelius och Jonas Malmberg) meddelade den 23 februari 2023 följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

1. Samfälligheten S s:1 i Lysekils kommun omfattar två lastageplatser med bryggor på Skaftölandet. Lantmäterimyndigheten beslutade om en fastighetsreglering som innebar att fyra fastigheters samtliga andelar i samfälligheten överfördes till fyra andra fastigheter, som inte var delägarfastigheter i samfälligheten sedan tidigare. M.E., J-O.J., E.G., H.G., L.L. och K.P. är ägare till fastigheter som erhöll andelar från fyra andra fastigheter som därmed upphörde att vara delägarfastigheter. Fastighetsregleringen innebar inte någon förändring av antalet delägande fastigheter eller av andelstalet för kvarvarande delägarfastigheter.

2. Ägarna till de fastigheter som avstod respektive erhöll andelar i samfälligheten vid fastighetsregleringen behandlades som sakägare av lantmäterimyndigheten. Myndigheten informerade inte ägarna till övriga fastigheter som ingick i samfälligheten – däribland B.L. och J.L. som äger en av fastigheterna – om den pågående förrättningen eller om beslutet. Lantmäteriets beslut fick laga kraft.

3. B.L. och J.L. anförde i ett extraordinärt ärende i Mark- och miljööverdomstolen att de felaktigt inte behandlades som sakägare i förrättningen och att de därför inte kunnat överklaga beslutet i tid.

4. Mark- och miljööverdomstolen har avslagit klagan över domvilla med hänvisning till att B.L. och J.L. inte är sakägare i fastighetsregleringen. Domstolen har också avvisat ansökan om återställande av försutten tid.

Vad målet i HD gäller

5. HD har meddelat prövningstillstånd i frågan om B.L. och J.L. genom sitt innehav av den delägande fastigheten ska anses vara så berörda av den fastighetsreglering avseende samfälligheten att de ska betraktas som sakägare.

Allmänt om sakägarbegreppet inom det mark- och miljörättsliga området

6. Sakägarbegreppet förekommer i flera lagar inom det mark- och miljörättsliga området. Innebörden brukar inte fastställas i lag, bl.a. med hänsyn till svårigheterna att ange en entydig och generellt tillämplig definition.

7. Sakägare är allmänt uttryckt den som saken angår. I detta ligger att en person på ett mer konkret sätt ska vara berörd av ett beslut. Så kan vara fallet om beslutet påverkar personens rättsställning. Men det kan också vara fråga om att beslutet berör ett annat intresse som på något sätt är erkänt av rättsordningen, exempelvis när det i en författning eller i förarbetena anges att myndighetens prövning ska föregås av samråd med vissa intressenter eller när vissa intressen i andra fall ska beaktas vid prövningen. (Jfr t.ex. RÅ 1992 ref. 13 och prop. 1997/98:45 del 1 s. 483.)

8. Sakägarbegreppets innebörd varierar dock mellan olika lagar. Sammanfattningsvis kan sägas att begreppet i MB – som i huvudsak motsvarar vad som tidigare gällde enligt vattenlagen och miljöskyddslagen – har en vidsträckt innebörd, medan det är snävare i t.ex. FBL. (Jfr prop. 1985/86:1 bilagedel s. 234 och prop. 1997/98:45 del 1 s. 483 ff.)

Sakägare enligt fastighetsbildningslagen

9. Begreppet sakägare förekommer i åtskilliga bestämmelser i FBL. Den som har ställning som sakägare har tillagts vissa rättigheter för att kunna tillvarata sina intressen. Sakägare har således rätt att delta i förrättningen och få tillfälle att yttra sig (se 4 kap. 14 och 15 §§). Lantmäterimyndigheten ska normalt rådgöra med sakägarna för att utreda förutsättningarna för fastighetsbildningen (se 4 kap. 25 §). Sakägarna ska normalt även kallas till sammanträden och underrättas om beslut (se 4 kap. 18 och 33 a §§). De har också rätt att överklaga beslut (se 15 kap.). Lantmäterimyndigheten ska i samband med en förrättning utreda vilka som i egenskap av ägare till en fastighet eller på någon annan grund är sakägare (se 4 kap. 11 §).

10. Den grundläggande tanken i FBL – även om den inte kommer till uttryck i lagtexten – är att som sakägare betraktas ägare till fastighet som direkt eller som delägare i samfällighet berörs av någon regleringsåtgärd.

Sakägare vid överföring av andel i samfällighet

11. Om en samfällighet berörs av en regleringsåtgärd, anses ägare av delägarfastighet i samfälligheten (delägare) vara sakägare (se prop. 1969:128 s. B 226). Angår förrättningen samfälld mark som förvaltas av en samfällighetsförening, är föreningen sakägare i stället för delägarna (4 kap. 11 § fjärde stycket FBL, jfr 6 och 18 §§ lagen, 1973:1150, om förvaltning av samfälligheter angående delägarförvaltning respektive föreningsförvaltning av förening).

12. I samband med det lagstiftningsärende där samfällighetsföreningar i vissa situationer tillades sakägarställning anfördes att föreningen och delägarna inte samtidigt är sakägare när förrättningen angår den samfällda marken. Föreningen blir dock inte sakägare när förrättningen genomförs för att förändra eller bestämma delaktigheten i samfälligheten (jfr prop. 1988/89:77 s. 43 och 83).

13. Lagstiftningen innebär alltså att delägarna är att betrakta som sakägare när förrättningen rör själva delaktigheten i samfälligheten, dvs. vilka fastigheter som genom förrättningen ska ha del i den samfällda marken. Detta gäller oavsett om det finns en samfällighetsförening. Denna ordning kan förklaras av att just delaktigheten i samfälligheten är av grundläggande betydelse för de andra delägarfastigheterna och för samfälligheten som sådan och inte en förvaltningsåtgärd som sköts av föreningen.

14. En delägare får alltid anses berörd av en fastighetsregleringsåtgärd rörande samfälligheten som innebär en förändring av antalet fastigheter i samfälligheten eller av fastigheternas andelstal (jfr prop. 1969:128 s. B 531). En delägare är därför sakägare i sådana fall, men mot bakgrund av det just sagda måste sakägarbegreppet anses sträcka sig längre än så.

15. En fastighetsreglering som innebär att en andel i samfälligheten förs över från en delägarfastighet till en annan – det må vara till en delägarfastighet eller utomstående fastighet – rör delaktigheten i samfälligheten. Den har då typiskt sett en sådan grundläggande betydelse att delägarna bör ha möjlighet att komma till tals.

16. Vid överföring av andel i samfällighet är huvudregeln att delägare måste vara överens om fastighetsregleringsåtgärderna. I 6 kap. 5 § FBL anges att en överenskommelse om överföring av andel i samfällighet inte behöver biträdas av delägare vars fastighets andelstal inte ändras. Denna undantagsbestämmelse anger endast vilka delägare som behöver samtycka till åtgärden och kan inte läsas som en reglering av vilka delägare som har ställning av sakägare.

17. En delägare ska mot denna bakgrund normalt anses berörd av en fastighetsregleringsåtgärd som innebär en överföring av andel i samfälligheten, även om den inte medför förändringar av antalet delägarfastigheter eller andelstalen. Delägaren är då sakägare.

Bedömningen i detta fall

Klagandena är att betrakta som sakägare

18. B.L. och J.L. äger en delägarfastighet i den samfällighet som var föremål för fastighetsreglering. Sammanlagt har 13 fastigheter del i samfälligheten.

19. Lantmäterimyndigheten beslutade om en fastighetsreglering som innebar att fyra fastigheters samtliga andelar i samfälligheten överfördes till fyra andra fastigheter, som inte hade del i samfälligheten sedan tidigare.

20. Det är fråga om en sådan situation där delägarna normalt är sakägare. Det finns inte skäl att i detta fall frångå denna utgångspunkt. B.L. och J.L. ska därmed anses vara sakägare i förrättningen.

Det föreligger domvilla

21. Eftersom lantmäterimyndigheten inte behandlade B.L. och J.L. som sakägare vid fastighetsregleringen, har domvilla som avses i 59 kap. 1 § första stycket 2 RB förekommit.

22. Det ska meddelas prövningstillstånd i målet i övrigt och lantmäterimyndighetens beslut ska undanröjas. Målet ska återförvisas till lantmäterimyndigheten för ny handläggning av ansökningarna om överföring av andelar i samfälligheten (se 59 kap. 3 § tredje stycket RB).

HD:S AVGÖRANDE

HD förklarar att B.L. och J.L. är sakägare vid den fastighetsreglering rörande samfälligheten Lysekil S s:1 som beslutades den 28 april 2021 – – -.

HD meddelar prövningstillstånd i målet i övrigt.

HD undanröjer lantmäterimyndighetens beslut och återförvisar målet till lantmäterimyndigheten för ny handläggning av ansökningarna om överföring av andelar i samfälligheten.